Enaresamiska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Enaresamiska
Anarâškielâ
Talas i Finland
Region Enare
Antal talare 300[1]
Status Hotat
Klassificering uraliskt
 finsk-ugriskt
  finsk-permiskt
   samiskt
    östsamiskt
     enaresamiska
Officiell status
Officiellt språk i Finland (enligt samisk språklag)
Språkkoder
ISO 639-2 smn
SIL SMN
Wikipedia Incubator
Wikimedia Foundation har en testupplaga av Wikipedia på Enaresamiska.

Enaresamiska (anarâškielâ) är ett samiskt språk som talas av minst 300 personer, de flesta bosatta i Enare kommun i Finland.

Enaresamiska brukar vanligen klassificeras som ett östsamiskt språk, tillsammans med bland andra skoltsamiska och kildinsamiska. I fråga om ordförråd står språket dock nära nordsamiskan.[2]

Historik beträffande skriftspråket[redigera | redigera wikitext]

Sida ur Edvard Wilhelm Borgs ABC-bok på finska och enaresamiska från 1859.

De första böckerna på enaresamiska (en ABC-bok och Katekesen) utkom 1859.

Nuvarande situation[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1979 undervisas enaresamiska i lokala grundskolor. År 2009 är språket liksom nordsamiska och skoltsamiska valbart dels som modersmål och huvudsakligt undervisningsspråk, dels som frivilligt ämne från åk1 (A2-språk) eller valbart ämne i högstadiet (B2-språk) för dem med annat undervisningsspråk. Förstärkt av tidigare finsk språkpolitik talar enbart en del samer samiska. Också bland dem som uppger samiska som modersmål, då de anmäler sig till skolan (valet är oberoende av vilket språk som anges i folkbokföringen, men avgör undervisningsspråket), varierar kunskaperna. Läroplanen tar hänsyn till att finska är dominerande språk. Ansträngningar att rädda språket sker också genom språkdaghem enligt modell från maoriernas ”Kōhanga reo” (”språkbo”, finska kielipesä).

I de enaresamiska språkbaden finns också många finska barn utan anknytning till den samiska kulturen.[3]

Trots det lyckade språkbadsprojektet led enaresamiskan av att det fanns mycket få talare i åldrarna 20–50 år. Därför genomfördes år 2009–2010 en intensivutbildning i enaresamiska av 17 nyckelpersoner såsom lärare, daghemspersonal, en präst och en journalist. Omkring hälften av dessa har därefter fått anställning i Enare och använder enaresamiskan i sitt dagliga arbete.[4]

Idag anses enaresamiskan vara på god väg tillbaka i och med att många barn blivit aktiva talare.[5]

Enaresamiskan har fått en viss uppmärksamhet tack vare rapparen Amoc som valt att rappa på det.

Ortografi[redigera | redigera wikitext]

Enaresamiska skrivs med en variant av det latinska alfabetet.

A a (Â â) B b C c Č č D d Đ đ E e F f G g H h I i
/a/ /ɑ/, /ʌ/ /b̥/ /ts/ /tʃ/ /d̥/ /ð/ /e/ /v̥/ /g/ /h/ /i/
J j K k L l M m N n Ŋ ŋ O o P p R r S s Š š T t
/j/ /k/ /l/ /m/ /n/ /ŋ/ /o/ /p/ /r/ /s/ /ʃ/ /t/
U u V v Y y Z z Ž ž Ä ä
/u/ /v/ /y/, /ʉ/ /z̥/ /ʒ̥/ /æ/

Bokstäverna Qq, Ww, Xx, Åå och Öö används endast i främmande ord och lånord.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Saami, Inari” (på engelska). Ethnologue. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=smn. Läst 2013-09-30. 
  2. ^ ”Nordsamiska och enaresamiska mest lika”. Ođđasat. 2013-09-03. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=5634025. Läst 30 september 2013. 
  3. ^ Heidi Hakala: "Språkbad skall rädda skoltsamiskan". Finska notisbyrån/Åbo Underrättelser 17 november 2012, sida 17
  4. ^ Pasanen, Annika. ”Första svenska revitaliseringskonferensen: "Solving the problem of the lost generation: Inari Saami language education for adults"”. http://www2.valentin.uu.se/information/revitaliseringskonferensen.html#Abstracts. Läst 30 september 2013. 
  5. ^ Labba, Elin-Anna. ”Varför i Aanaar?”. Nuorat. http://www.nuorat.se/reportasat/varfoer-i-aanaar/. Läst 30 september 2013.