Fackverk

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Se även Fackverk (skogsbruk)

Fackverk är en benämning på dels den teknik som används i korsvirkeshus, där utrymmet mellan de korsade stockarna fylls ut med fyllnadsmaterial (trä, sten, tegel, lera eller dylikt), dels den konstruktions- och dimensioneringsmetod som används för bärverk i till exempel broar, där man önskar låg vikt i kombination med god bärighet.

[redigera] Fackverkshus

Se även Korsvirkeshus.

Fackverkshus med trä eller tegel som fyllningsmaterial, så kallade korsvirkeshus, var allmänna i stora delar av Europa under hela medeltiden och renässansen ; i Danmark och södra Sverige har byggnadssättet hållit sig ända in i vår tid.

Fackverkshus med brädpanel började strax efter 1800-talets mitt att ersätta äldre byggnadstekniker.

Hus i fackverk utvecklades ur det knuttimrade korsvirkeshuset. Man fann sig nämligen föranlåten att vid dörr- och fönsteröppningar insätta vertikala stockar, som höll samman det horisontala timret. Detta ledde till sammansättning av ett ramverk av horisontala och vertikala stockar.

En särskild typ av fackverksbyggnader bildar det japanska boningshuset, vars trästomme utfylles med skjutbara väggar av bambu, siden eller papper.

[redigera] Fackverk (konstruktion)

Fackverk (fackverkskonstruktion), konstruktionssystem bestående av stänger som kopplas samman så att ett stabilt bärverk erhålls. Fackverksprincipen bygger på att stängerna bildar ett stort antal trianglar. Detta blir mycket stabilt eftersom en triangels former och vinklar är entydigt bestämda av sidlängderna, d.v.s. i fackverkets fall stängerna. Fackverk kan vara plana eller i tre dimensioner (rymdfackverk).

I ett renodlat fackverk sker kopplingen mellan stängerna med friktionsfria leder varvid, om lasten införs på knutpunkterna, stängerna blir momentfria. Momentfriheten gör att det blir lätt att beräkna hur krafterna som lasten ger upphov till fortplantar sig i fackverket. I allmänhet är emellertid stängerna fast hopfogade varför full momentfrihet inte uppnås, men eftersom vridstyvheten i knutpunkterna oftast är mycket mindre än hållfastheten i stängerna kan man vid beräkningar betrakta knutpunkterna som rörliga och momentfria.

Beroende på hur fackverkets belastningar fördelas kan stängerna utsättas för dragkrafter eller skjutkrafter (kompression). Om en triangelsida under alla arbetsförhållanden utsätts enbart för dragkrafter, kan stången ersättas av en stållina, som då blir fullständigt momentfri. Att ersätta styva stänger med linor kan ge vinster på flera sätt:

Reducerad vikt
Mindre vindlast
Genom att linan enkelt kan ges en förspänning, minskas glapp i knutpunkterna, vilket är fördelaktigt för det samlade fackverkets vridstyvhet
Lägre kostnad

Fackverk användes redan av romarna. Kända konstruktioner var kejsar Trajanus träbro över Donau och kejsar Konstantins över Rhen.

Den mest kända fackverkskonstruktionen torde vara Eiffeltornet (1889), med stänger av smidesjärn.

Spektakulära fackverkskonstruktioner i Sverige är Älvsborgsbrons (Göteborg) 4,65 m höga, 417 m långa förstyvningsbalkar i stål samt inomhusarenan Globens (Stockholm) takkonstruktion, sammansatt av 13 000 stålrör.