Älvsborgsbron

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Älvsborgsbron (olika betydelser).
Älvsborgsbron
Älvsborg Bron.jpg
Älvsborgsbron, med sitt grönmålade brospann, sedd från Hisingssidan.
Plats Sverige Göteborg, Västra Götalands län
Korsar Göta älv
Koordinater: 57°41′29.0″N 11°54′4.9″Ö / 57.691389°N 11.901361°Ö / 57.691389; 11.901361
Format
Total längd 933 m
Bredd 28,1 m
Höjd 107 m
Konstruktionstyp Hängbro
Längsta spann 418 (417) m
Antal pelare 2
Segelfri höjd 45 m
Material Stålfackverk, armerad betong
Konstruktör Sven Olof Asplund
Byggbolag AB Armerad Betong, Friedrich Krupp
Datum
Byggstart Hösten 1963
Färdigställd December 1967
Öppningsdatum 8 november 1966
Trafik
Trafikslag Biltrafik, cykel- och gångbana
Vägnummer E6.20
Antal vägbanor 6

Älvsborgsbron är en hängbro över hamninloppet i Göteborg, vid Göta älvs mynning. Den sträcker sig mellan Sandarna på fastlandssidan och FärjestadenHisingen. Bron har en totallängd på 933 meter och ett spann med 417 eller 418 meters spännvidd. Den invigdes 1966.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Älvsborgsbron ingick ursprungligen som en del av den 3 kilometer långa stadsmotorvägen Älvsborgsleden.[1] Bron är en del av en sidoväg till E6:an kallad E6.20 samt av Hisingsleden, en ringled som förbinder sydvästra och nordöstra Göteborg via Hisingen. Trafikverket äger bron och dessförinnan dess föregångare Vägverket.

Den byggdes som del av en större utbyggnad av vägnätet under 1960- och 1970-talet. Genom utbyggnaden kunde Götaälvbron avlastas. Senare kompletterades bron med Västerleden och Gnistängstunneln, som stod färdiga 1978, och Norrleden och Västerleden på Hisingen som 1982 förband bron med Angeredsbron (byggd 1978). Genom infrastruktursatsningarna slapp Göteborg den svåra trafiksituation som plågat bland annat Oslo fram till 1990-talet.[2]

Kommunikationsminister Olof Palme invigde Älvsborgsbron den 8 november 1966.

Bygget[redigera | redigera wikitext]

Professorerna Sven Olof Asplund och Allan Bergfelt anlitades för att granska de omfattande konstruktionsunderlagen, eftersom Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inte ansåg sig ha dessa resurser.[3] Bron byggdes på entreprenad av AB Armerad Betong och Friedrich Krupp, Rheinhausen, till en kostnad av 56 miljoner kronor, men med anslutningsleder var summan uppe i 130 miljoner.[4] Arbetet med bron startade på hösten 1963 och var fullt avslutat i december 1967. Den 11 maj 1966 klockan 12, lyftes de sista av sektionerna i Älvsborgsbrons mittspann på plats och den 15 oktober samma år provbelastades bron genom att 40 lastbilar, lastade med sammanlagt 900 ton grus, kördes ut på bron.[5]

Bron invigdes den 8 november 1966 av dåvarande kommunikationsministern Olof Palme. Bron hade då det längsta brospannet i Sverige.[6] Det fanns farhågor inom lokal press och bland vissa lokala politiker om att Älvsborgsbron skulle vara svårt att uttala, och namnet Västerbron var också på förslag. Omröstningen i kommunfullmäktige gick dock till slut på "Älvsborgslinjen".[7] Utlänningar har också haft vissa svårigheter, och i samband med seglingstävlingen Volvo Ocean Race kallades den Gothenburg Bridge av vissa på engelska.[källa behövs]

Senare händelser[redigera | redigera wikitext]

2006 passerade cirka 65 000[8] bilar över Älvsborgsbron per dygn.

Det har hänt att bron fått stängas på grund av för starka vindar, men inte alls lika många gånger som Öresundsbron eller Uddevallabron, eftersom dessa broar övervakas mer än Älvsborgsbron. Första gången den stängdes av var vid höststormen 1969.[källa behövs]

Från att ha varit grå målades Älvsborgsbron i en mintgrön nyans med start i maj 1993. Brons 43 000 kvadratmeter stål beströks nio gånger med cirka 36 000 liter färg, och all betong mellan pylonerna målades som skydd mot karbonatisering.[källa behövs]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Älvsborgsbron sträcker sig från Rödastensmotet vid Sandarna i söder nästan ända till Ivarsbergsmotet nära Färjestaden[4]Hisingen i norr. Under bron ligger Röda sten på fastlandssidan och Färjenäs på Hisingssidan.

Bron är en 933 meter lång hängbro med 418 (alternativt 417[9]) meters spännvidd och med sex filer. Den fria brobredden är 28,1 meter.[4] Pylonerna är 107 meter höga, och bron har segelfri höjd på 45[9] meter på cirka 100 meters bredd.

Älvsborgsbrons huvudspann är byggt som ett stålfackverk, medan de båda pylonerna är i armerad betong.[9]

Brons farbana utgörs av ett stålfackverk med ovanliggande betongplattor, där fogarna ligger 7,2 meter från varandra. Farbanan bärs av två huvudkablar via hängare. Totalt finns 28 hängargrupper, på var sida om bron, och varje hängargrupp består av fyra delhängare. Huvudkablarna förankras i ankarblock vid brons båda ändar. Huvudkabelns delkablar förankras i spridningskammare.[6]

Älvsborgsbron sedd österifrån, med fastlandet till vänster och Hisingen till höger.

De fyra ankarna, som ska ta upp krafterna från hängspannets bärkablar, väger 25 000 ton var. Bärkablarna är 800 meter och består av 85 delkablar med en diameter av 55[6] mm. Den tillåtna sidorörelsen av bron, vid dess mitt, är 40-60 centimeter.[10]

De delar av bron som inte är tillgängliga för allmänheten är klassade som skyddsobjekt.

Där hängkablarna är fästa vid bron på ömse sidor om älven, finns det rastplatser för gång- och cykeltrafikanter. De är skapade på taket till det utrymme där hängkablarnas ankare är monterade. Här har man fin utsikt. Vid klart väder ser man i väster till Vinga, och i öster över stora delar av Göteborg.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, 1965, sid:27
  2. ^ Trafikkontoret (2005): "Trafiken i Göteborg Historia, nutid och framtid". Goteborg.se, Rapport nr 3:05, sid 13–14. Läst 17 september 2013.
  3. ^ Schånberg, (1968), s. 208
  4. ^ [a b c] Öhnander, 2007, sid:76
  5. ^ Holm, 1993, sid:70
  6. ^ [a b c] Andreas Andersson/Håkan Sundquist (2006): "Utvärdering av krafter i Älvsborgsbron genom dynamisk mätning och analys". KTH, "TRITA-BKN Rapport 98", sid 3. Läst 17 september 2013.
  7. ^ Wedel, Kristian (2012-10-26/2012-12-20): "Omöjligt att uttala Älvsborgsbron". GP.se. Läst 17 september 2013.
  8. ^ "Älvsborgsbron". Mitthisingen.se. Läst 17 september 2013.
  9. ^ [a b c] "Älvsborgsbron". NE.se. Läst 17 september 2013.
  10. ^ Schånberg, (1968)

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bengt Ason Holm (1993) Det hände i Göteborg på sextiotalet, Tre Böcker Förlag, Göteborg, ISBN 91-7029-128-4
  • Harald Schiller (1970) Händelser man minns - en krönika 1920-1969
  • Sven Schånberg (1968) Vägen till Göteborg, Göteborgs gatunämnd
  • Stadsbyggnadskontoret i Göteborg (1965) Göteborg bygger
  • Öhnander, Bengt A. (2007). Göteborgs kanaler och broar berättar. Göteborg: Tre Böcker Förlag AB. ISBN 978-91-7029-630-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]