Falafel
| Falafel | |
 Falafelbollar | |
| Land | Mellanöstern |
|---|---|
| Huvudinnehåll | Kikärtor |
| Matsort | Friterad mat |
| Serveras som | Del i snabbmat, meze |
| Serveringstemperatur | Varm |
Falafel (arabiska: فلافل; hebreiska: פלאפל) är en vegetarisk maträtt som är vanlig i Mellanöstern. Den består av friterade bollar oftast gjorda i huvudsak på kikärter, lök, färsk persilja- och/eller korianderblad och kryddor. Falafel serveras ofta i pitabröd eller invikt i tunnbrödet lavash tillsammans med grönsaker och hummus eller olika såser på restauranger, pizzerior och gatukök. Maträtten förekommer även i en variant serverad med pommes frites eller ris i stället för bröd, då kallad falafeltallrik. Falafeln är vanlig som en av smårätterna i buffé eller mezetallrik.[1]
Etymologi
Namnets ursprung är omtvistat, flera regioner i Mellanöstern tar åt sig äran för maträtten och därmed ordet. Ordet falafel används både på de friterade kikärtsbullarna och i överförd mening hela rätten när den är serverad i bröd.[2] Den mest vedertagna uppfattningen är att ordets ursprung är arabiskans فلافل (falāfil), pluralformen av فلفل (filfil), 'het peppar', vilket i adjektivform även kan betyda "något fluffigt",[1] troligen från sanskritordet पिप्पल (pippalī), lång peppar.[3]
Historik
En vanlig teori är att rätten härstammar från Egypten, med rätten tameya som är gjord på bondbönor. När rätten spreds över mellanöstern byttes huvudingrediensen ut till kikärtor. Andra teorier gör gällande att ursprunget är Indien. Rätten är populär i hela Mellanöstern och i till exempel Egypten har McDonalds serverat "McFalafel".[4]
Falafeln i Israel
Falafeln fick ett stort genomslag redan hos de första judiska pionjärerna som kom till Palestina i slutet av 1800-talet. De judiska bosättarna ville lämna den europeiska mattraditionen bakom sig eftersom de uppfattade den som borgerlig medan falafeln sågs som en lokal kulturrätt. Senare under striderna i samband med Israels självständighetsförklaring 1948 blev falafeln israelernas viktigaste proteinkälla på grund av köttransoneringar. Falafeln blev ett populärt mål både i armén, restauranger, gatukök och på flygbolaget El Als meny och har kallats nationalrätt.[5]
Falafeln i Sverige
Malmö har utsett sig till falafelns huvudstad i Sverige,[5] men eventuellt såldes den första svenska falafeln på det nattöppna gatuståndet Falafelkungen i Lund 1985.[6][7] Till Malmö kom falafeln år 1988 då Amnon Tsubarah öppnade restaurangen Falafel Mästaren på Simrishamnsgatan 3.[8] Den restaurangkedja som gav falafeln stor spridning i Malmö var Falafel No. 1[7] som grundades av Ahmad Iskandarani som flytt med sina föräldrar och syskon från kriget i Libanon i mitten av 1980-talet. Fadern Sadou Iskandarani hade två falafelstånd i Libanon. När Sydsvenskan utsåg falaflarna i hans falafelvagn till Malmös bästa år 1998 expanderade han med hjälp av sina bröder. I samtliga serveringar och vagnar som drivs av Falafel No. 1 finns ett centralt placerat fotografi av, den nu bortgångne, Sadou Iskandarani som är farfar till flera av traktörerna.[9]
År 2008 startade konceptföretaget Apocalypse tvåltillverkning av Malmös falafelserveringars använda frityrolja.[10][11]
Källor
- ^ [a b] Marks, Gil (2010). Encyclopedia of Jewish food. John Wiley & Sons. sid. 183. ISBN 9780470391303. http://books.google.com/books?id=ojc4Uker_V0C&printsec=frontcover&dq=Encyclopedia+of+Jewish+Food+By+Gil+Marks&source=bl&ots=NNnNKrDPjC&sig=jPhOEZpzTE0u71Vh6w2Itmmfzo8&hl=en&ei=qvaUTJzkGYjAswa4oqBk&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CBIQ6AEwAA#v=onepage&q&f=false. Läst 6 februari 2011
- ^ Petrini, Carlo; Watson, Benjamin (2001). Slow food : collected thoughts on taste, tradition, and the honest pleasures of food. Chelsea Green Publishing. sid. 55. ISBN 9781931498012. http://books.google.com/books?id=KVf94-rwpJ8C&lpg=PP1&dq=Slow%20food:%20collected%20thoughts%20on%20taste,%20tradition,%20and%20the%20honest%20pleasures%20...%20By%20Carlo%20Petrini,%20Benjamin%20Watson&pg=PA55#v=onepage&q&f=false. Läst 6 februari 2011
- ^ Morton, Mark (2000). Cupboard Love: A Dictionary of Culinary Curiosities (2). Insomniac Press. sid. 124. ISBN 1894663667. http://books.google.com/?id=qn-DASgdhiAC&pg=PA124&dq=falafel&cd=3#v=onepage&q. Läst 27 april 2010
- ^ Jerry Allison (1 juni 2009). ”Fast food - Middle Eastern style”. Wilmington News Journal. Arkiverad från originalet den 18 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110718075130/http://www.wnewsj.com/main.asp?SectionID=43&SubSectionID=200&ArticleID=172473. Läst 6 februari 2011.
- ^ [a b] Lars Berge (11 april 2008). ”Kikärtskriget”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/kikartskriget_1120231.svd. Läst 6 februari 2011.
- ^ ”Anekdot: Sveriges första falafel såldes i Lund”. Mitt Lund. http://mittlund.wordpress.com/2010/12/21/anekdot-sveriges-forsta-falafel-saldes-i-lund/. Läst 6 februari 2011.
- ^ [a b] Åberg, Krister. ”Falafelns historia”. Alltomfalafel.se. Arkiverad från originalet den 10 november 2010. https://web.archive.org/web/20101110230822/http://www.alltomfalafel.se/historia. Läst 6 februari 2011.
- ^ Federico Moreno (16 december 2013) "Vissa spottade ut falafeln när de hörde att jag är från Israel". Sydsvenska Dagbladet. Läst 2013-12-16.
- ^ Dan Ivarsson (27 juni 2003). ”Falafelimperiet slår tillbaka”. Sydsvenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418105904/http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/dygnet-runt/falafelimperiet-slar-tillbaka/. Läst 6 februari 2011.
- ^ Olof Westerberg (9 januari 2008). ”Miljövänlig falafeltvål ska rena Malmö”. Sydsvenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 24 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100124145018/http://sydsvenskan.se/malmo/article292203/Miljovanlig-falafeltval-ska-rena-Malmo.html. Läst 6 februari 2011.
- ^ Maggie Strömberg (15 maj 2009). ”Falafeltvålen övergavs för golv av bildäck”. Sydsvenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 7 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100107115448/http://sydsvenskan.se/malmo/article425503/Falafeltvalen-overgavs-for-golv-av-bildack.html. Läst 6 februari 2011.