Falafel
Falafel (arabiska: فلافل; hebreiska: פלאפל;) är en vegansk maträtt som är vanlig i Mellanöstern. Den består av friterade bollar gjorda på kikärter, tahini (sesampasta) färsk persilja- och/eller korianderblad och kryddor. Falafel serveras ofta i pitabröd eller som en wrap i tunnbrödet lavash tillsammans med grönsaker och hummus eller olika såser på restauranger, pizzerior och gatukök. Maträtten förekommer även i en variant serverad med pommes frites eller ris i stället för bröd, då kallad falafeltallrik. Falafeln är vanlig som en av smårätterna i buffé eller mezetallrik.[1]
Innehåll |
Etymologi [redigera]
Namnets ursprung är omtvistat, flera regioner i Mellanöstern tar åt sig äran för maträtten och därmed ordet. Ordet falafel används både på de friterade kikärtsbullarna och i överförd mening hela rätten när den är serverad i bröd.[2] Den mest vedertagna uppfattningen är att ordets ursprung är arabiskans فلافل (falāfil), pluralformen av فلفل (filfil), 'het peppar', vilket i adjektivform även kan betyda "något fluffigt",[1] troligen från sanskritordet पिप्पल (pippalī), lång peppar.[3]
Historik [redigera]
En vanlig teori är att rätten härstammar från Egypten, med rätten ta’meya som är gjord på bondbönor. När rätten spreds över mellanöstern byttes huvudingrediensen ut till kikärtor. Andra teorier gör gällande att ursprunget är Indien. Rätten är populär i hela Mellanöstern och i till exempel Egypten har McDonalds serverat "McFalafel".[4]
Falafeln i Sverige [redigera]
Malmö har utsett sig till falafelns huvudstad i Sverige,[5] men eventuellt såldes den första svenska falafeln på det nattöppna gatuståndet Falafelkungen i Lund 1985.[6][7] Till Malmö kom falafeln något år senare, först till Nicos Gyro i Caroli City.[7] I Malmö finns kedjan Falafel No. 1 som grundades av Ahmad Iskandarani som flytt med sina föräldrar och syskon från kriget i Libanon i mitten av 1980-talet. Fadern Sadou Iskandarani hade två falafelstånd i Libanon. När Sydsvenskan utsåg falaflarna i hans falafelvagn till Malmös bästa år 1998 expanderade han med hjälp av sina bröder. I samtliga serveringar och vagnar som drivs av Falafel No. 1 finns ett centralt placerat fotografi av, den nu bortgångne, Sadou Iskandarani som är farfar till flera av traktörerna.[8]
År 2008 startade konceptföretaget Apocaslypse tvåltillverkning av Malmös falafelserveringars använda frityrolja.[9][10]
Falafeln i Israel [redigera]
Falafeln fick ett stort genomslag redan hos de första judiska pionjärerna som kom till Palestina i slutet av 1800-talet. De judiska bosättarna ville lämna den europeiska mattraditionen bakom sig eftersom de uppfattade den som borgerlig medan falafeln sågs som en lokal kulturrätt. Senare under striderna i samband med Israels självständighetsförklaring 1948 blev falafeln israelernas viktigaste proteinkälla på grund av köttransoneringar. Falafeln blev ett populärt mål både i armén, restauranger, gatukök och på flygbolaget El Als meny och har kallats nationalrätt.[5]
Källor [redigera]
- ^ [a b] Marks, Gil (2010). Encyclopedia of Jewish food. John Wiley & Sons. Sid. 183. ISBN 9780470391303. http://books.google.com/books?id=ojc4Uker_V0C&printsec=frontcover&dq=Encyclopedia+of+Jewish+Food+By+Gil+Marks&source=bl&ots=NNnNKrDPjC&sig=jPhOEZpzTE0u71Vh6w2Itmmfzo8&hl=en&ei=qvaUTJzkGYjAswa4oqBk&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CBIQ6AEwAA#v=onepage&q&f=false. Läst 6 februari 2011
- ^ Petrini, Carlo; Watson, Benjamin (2001). Slow food : collected thoughts on taste, tradition, and the honest pleasures of food. Chelsea Green Publishing. Sid. 55. ISBN 9781931498012. http://books.google.com/books?id=KVf94-rwpJ8C&lpg=PP1&dq=Slow%20food:%20collected%20thoughts%20on%20taste,%20tradition,%20and%20the%20honest%20pleasures%20...%20By%20Carlo%20Petrini,%20Benjamin%20Watson&pg=PA55#v=onepage&q&f=false. Läst 6 februari 2011
- ^ Morton, Mark (2000). Cupboard Love: A Dictionary of Culinary Curiosities (utgåva 2). Insomniac Press. Sid. 124. ISBN 1894663667. http://books.google.com/?id=qn-DASgdhiAC&pg=PA124&dq=falafel&cd=3#v=onepage&q. Läst 27 april 2010
- ^ Jerry Allison (1 juni 2009). ”Fast food - Middle Eastern style”. Wilmington News Journal. http://www.wnewsj.com/main.asp?SectionID=43&SubSectionID=200&ArticleID=172473. Läst 2011-02-06.
- ^ [a b] Lars Berge (11 april 2008). ”Kikärtskriget”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/kikartskriget_1120231.svd. Läst 2011-02-06.
- ^ ”Anekdot: Sveriges första falafel såldes i Lund”. Mitt Lund. http://mittlund.wordpress.com/2010/12/21/anekdot-sveriges-forsta-falafel-saldes-i-lund/. Läst 2011-02-06.
- ^ [a b] Åberg, Krister. ”Falafelns historia”. Alltomfalafel.se. http://www.alltomfalafel.se/historia. Läst 2011-02-06.
- ^ Dan Ivarsson (27 juni 2003). ”Falafelimperiet slår tillbaka”. Sydsvenska Dagbladet. http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/dygnetrunt/article41727/Falafelimperiet-slar-tillbaka.html. Läst 2011-02-06.
- ^ Olof Westerberg (9 januari 2008). ”Miljövänlig falafeltvål ska rena Malmö”. Sydsvenska Dagbladet. http://www.sydsvenskan.se/malmo/article292203/Miljovanlig-falafeltval-ska-rena-Malmo.html. Läst 2011-02-06.
- ^ Maggie Strömberg (15 maj 2009). ”Falafeltvålen övergavs för golv av bildäck”. Sydsvenska Dagbladet. http://www.sydsvenskan.se/malmo/article425503/Falafeltvalen-overgavs-for-golv-av-bildack.html. Läst 2011-02-06.
Externa länkar [redigera]
