Finlands län
Finlands län (finska: Suomen läänit) var fram till årsskiftet 2009/2010 de högsta administrativa enheterna inom den statliga lokalförvaltningen i Finland.
Länen infördes 1634 i Sverige, som Finland då var en del av. Enskilda län har bildats, slagits ihop eller på annat sätt ändrats, men strukturen behölls i princip tills en stor länsreform gjordes 1997. Då slogs de dåvarande elva finska länen (undantaget Åland) ihop till fem län. Åland påverkades inte. Reformen syftade till en minskning av byråkratin och en 20% ekonomisk besparing. Finlands alla län slopades den 1 januari 2010[1]. De nya regioner som leds av regionförvaltningsverk motsvarar i stor utsträckning de dåvarande länen, utom tidigare Västra Finlands län, som delats i två regioner. Åland finns kvar som ett självstyrt landskap.
Finland var mellan 1997 och 2009 uppdelat i fem län och det självstyrda landskapet Åland. De fem länen hade ett statligt organ i form av en länsstyrelse som en statlig företrädare i länet och förvaltare av detsamma inom områdena social- och hälsovård, undervisning och kultur, polis, räddningstjänst, trafik, konkurrens- och konsumentärenden samt justitieförvaltning. Länsstyrelsen leddes av landshövdingen. Det fanns inte någon politisk församling i länen vald i allmänna val, till skillnad från Sverige, där landstingen väljs av länens invånare. Skillnaden före och efter 2010 är i praktiken inte så stor[källa behövs] vad gäller hur Finland styrs regionalt.
Lista
Nummer | Län 1997-2009 | Finskt namn | Residensstad | Län före 1997 | Historiska landskap | Karta |
---|---|---|---|---|---|---|
1 | Södra Finlands län | Etelä-Suomen lääni | Tavastehus | Nylands län, Kymmene län, del av Tavastehus län | Nyland, Tavastland, Karelen | |
2 | Västra Finlands län | Länsi-Suomen lääni | Åbo | Mellersta Finlands län, Åbo och Björneborgs län, Vasa län, del av Tavastehus län | Egentliga Finland, Tavastland, Satakunda, Österbotten | |
3 | Östra Finlands län | Itä-Suomen lääni | S:t Michel | S:t Michels län, Kuopio län, Norra Karelens län | Savolax, Karelen | |
4 | Uleåborgs län | Oulun lääni | Uleåborg | Uleåborgs län | Österbotten, Västerbotten | |
5 | Lapplands län | Lapin lääni | Rovaniemi | Lapplands län | Lappland, Österbotten, Västerbotten | |
6 | Ålands län | Ahvenanmaan lääni | Mariehamn | Ålands län | Åland |
Historiska kartor
Karta | Län | Residensstad | Årtal från |
Årtal till |
Beskrivning |
---|---|---|---|---|---|
1 | Åbo och Björneborgs län | Åbo | 1634 | 1997 | Omfattade landskapen Egentliga Finland, Åland och Satakunda. Ålands län avskilt 1918. |
14 | Nylands och Tavastehus län | Helsingfors / Tavastehus | 1634 | 1831 | Omfattade landskapen Nyland och Tavastland. |
18 | Österbottens län | Uleåborg / Vasa | 1634 | 1775 | Omfattade landskapet Österbotten. |
20 | Viborgs och Nyslotts län | Viborg | 1634 | 1721 | Omfattade västra delen av landskapet Karelen och landskapet Savolax. |
21 | Kexholms län | Kexholm | 1634 | 1721 | Omfattade östra och norra delarna av landskapet Karelen. |
19 | Kymmenegårds och Nyslotts län | Villmanstrand | 1721 | 1747 | Västra och norra delarna av Viborgs och Nyslotts län och västra delen av Kexholms län. |
17 | Savolax och Kymmenegårds län | Lovisa | 1747 | 1775 | Delar av Kymmenegårds och Nyslotts län. |
4 | Vasa län | Vasa | 1775 | 1997 | Södra delen av Österbottens län. |
10 | Uleåborgs län | Uleåborg | 1775 | 2009 | Norra delen av Österbottens län. |
15 | Kymmenegårds län | Heinola | 1775 | 1831 | Södra delen av Kymmenegårds och Nyslotts län. |
16 | Savolax och Karelens län | Kuopio | 1775 | 1831 | Norra och östra delarna av Kymmenegårds och Savolax län. |
13 | Viborgs län | Viborg | 1812 | 1945 | Södra delen av det forna Viborgs och Nyslotts län och östra delen av Kexholms län. |
2 | Nylands län | Helsingfors | 1831 | 1997 | Södra delen av Nylands och Tavastehus län. |
3 | Tavastehus län | Tavastehus | 1831 | 1997 | Norra delen av Nylands och Tavastehus län. |
6 | S:t Michels län | S:t Michel | 1831 | 1997 | Sydvästra delen av Savolax och Karelens län och större delen av Kymmenegårds län. |
8 | Kuopio län | Kuopio | 1831 | 1997 | Tidigare Savolax och Karelens län. |
12 | Ålands län | Mariehamn | 1918 | 2009 | Landskapet Åland. |
25 | Petsamo län | Petsamo | 1921 | 1921 | Blev under år 1921 ett län. Uppgick året efter i Uleåborgs län. |
11 | Lapplands län | Rovaniemi | 1938 | 2009 | Norra delen av Uleåborgs län. |
5 | Kymmene län | Kouvola | 1945 | 1997 | Västra delen av Viborgs län. |
7 | Mellersta Finlands län | Jyväskylä | 1960 | 1997 | Delar av Kuopio, S:t Michels, Tavastehus och Vasa län. |
8 | Norra Karelens län | Joensuu | 1960 | 1997 | Östra delen av Kuopio län. |
22 | Södra Finlands län | Tavastehus | 1997 | 2009 | Nylands län, Kymmene län, del av Tavastehus län, mindre delen av S:t Michels län. |
23 | Västra Finlands län | Åbo | 1997 | 2009 | Mellersta Finlands län, Åbo och Björneborgs län, Vasa län, del av Tavastehus län. |
24 | Östra Finlands län | S:t Michel | 1997 | 2009 | Kuopio län, Norra Karelens län, större delen av S:t Michels län. |
Det självstyrda landskapet Åland
Det självstyrda landskapet var före länsreformen, och är fortsättningsvis, undantaget från denna ordning då Åland som självstyrt område står utanför länsindelningen [2]. Ålands självstyrelse regleras av självstyrelselagen och ger Landskapet Åland lagstiftnings- och förvaltningsbehörighet över de flesta områden som i resten av Finland förvaltades av länen. Inom dessa områden sköts lagstiftningen av Ålands lagting och förvaltningen av Ålands landskapsregering. De områden som innan reformen låg under finska statens behörighet sköttes av länsstyrelsen på Åland som leddes av Ålands landshövding.
I och med regionalförvaltningsreformen ombildades länsstyrelsen på Åland till Statens ämbetsverk på Åland, fortfarande lett av Ålands landshövding[3]. Ålands landshövding utses i samråd med Ålands lagtings talman och har som viktigaste uppgift att verka för ett gott samarbete mellan Landskapet Åland och finska staten. Trots detta levde termen Ålands län kvar inom vissa delar av Finlands statsförvaltning. På Åland har man länge motsatt sig termen och föredrar beteckningen landskapet Åland.
Områden där Åland har egen lagstiftnings- och förvaltningsbehörighet
- Ålands lagtings organisation och uppgifter samt val av lagtingets ledamöter; landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar.
- Landskapets tjänstemän, tjänstekollektivavtal för landskapets anställda, disciplinär bestraffning av landskapets tjänstemän.
- Arbetspensionsskydd för landskapets anställda och för förtroendevalda inom landskapsförvaltningen samt för rektorer, lärare och timlärare vid grundskolor i landskapet.
- Landskapets flagga och vapen och deras användning i landskapet, användningen av landskapets flagga på landskapets fartyg samt på handelsfartyg och fiske-, fritids- och därmed jämförbara farkoster som har hemort i landskapet, dock så att statliga ämbetsverks och inrättningars samt enskildas rätt att använda rikets flagga inte får inskränkas.
- Kommunindelning, kommunala val, kommunernas förvaltning, kommunernas tjänsteinnehavare, tjänstekollektivavtal för kommunernas anställda, disciplinär bestraffning av kommunernas tjänsteinnehavare.
- Landskapet tillkommande tilläggsskatt på inkomst och tillfällig extra inkomstskatt, landskapet tillkommande närings- och nöjesskatter, grunderna för avgifter till landskapet, kommunerna tillkommande skatter.
- Allmän ordning och säkerhet med vissa undantag.
- Byggnads- och planväsendet, grannelagsförhållanden, bostadsproduktion,
- Inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter för allmänt behov mot full ersättning.
- Hyra och hyresreglering, lega av jord,
- Natur- och miljövård, friluftsliv, vattenrätt.
- Fornminnen, skydd av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och föremål i landskapet,
- Hälso- och sjukvård, med de vissa undantag.
- Socialvård; tillstånd till utskänkning av alkoholdrycker.
- Undervisning, läroavtal, kultur, idrott, ungdomsarbete; arkiv-, biblioteks- och museiväsendet med vissa undantag.
- Jord- och skogsbruk; styrning av lantbruksproduktionen.
- Jakt och fiske, registrering av fiskefartyg, styrning av fiskerinäringen,
- Djurskydd och veterinärväsendet med vissa undantag.
- Tillvaratagande av jordbruksmarks, skogsmarks och fiskevattens produktionsförmåga; skyldighet att i sådant syfte mot full ersättning i någon annans besittning för viss tid upplåta jordbruksmark och fiskevatten som är outnyttjade eller endast delvis utnyttjade.
- Rätt att leta efter, inmuta och utnyttja mineralfyndigheter.
- Postväsendet samt rätt att utöva rundradio- och televisionsverksamhet inom landskapet.
- Vägar och kanaler, vägtrafik, spårbunden trafik, båttrafik, farleder för den lokala sjötrafiken.
- Näringsverksamhet med vissa undantag.
- Främjande av sysselsättningen.
- Statistik om förhållandena i landskapet.
- Beläggande med straff och storleken av straff inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet.
- Utsättande och utdömande av vite samt användning av andra tvångsmedel inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet.
- Övriga angelägenheter som enligt grundsatserna i självstyrelselagen skall hänföras till landskapets lagstiftningsbehörighet.
Källor
- Län i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ^ Svenska YLE Nyheter: "Finlands alla län ska slopas"
- ^ Lagutskottets betänkande av den 23 april 2002 (nr 14/2001-2002)
- ^ ”Länsstyrelsen blir Statens ämbetsverk på Åland 1.1.2010”. Länsstyrelsen på Åland/Statens ämbetsverk på Åland. http://www.lansstyrelsen.ax/clear.con?iPage=132&iLan=1. Läst 3 januari 2010.[död länk]
Se även
- Finlands landskap
- Finlands kommuner
- Finlands historiska län
- Landshövdingar i Finland
- 1997 års länsreform
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Finlands län.