Hohenzollern

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Hohenzollern (olika betydelser).
Ättens vapen
Burg Hohenzollern i Baden-Württemberg

Hohenzollern är en av de mest betydelsefulla tyska furstesläkterna och kommer ursprungligen från Schwaben och området runt staden Hechingen. Släkten är sedan medeltiden uppdelad i flera huvud- och parallellinjer varav några har dött ut. Linjen Brandenburg-Preussen var 1701-1918 preussiskt kungahus och 1871–1918 det tyska kejsarhuset. 1881–1947 var Hohenzollern också kungahus i Rumänien.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Släktens namn kommer från borgen Hohenzollern: ”Nicht weit Würtemberg und Baden, von Bayern und der schönen Schweiz, da ragt ein Berg so hoch erhaben, den man den Hohenzollern heißt”. I tyska Baden-Württemberg ligger ett berg som under romersk tid var en kultplats och hette Mons solarus (solberget). Under 1000-talet kallades berget Zollern och här låg redan då en fästning vars ursprung och ägare vistas i glömskans dimmor. 1061 skriver munken Berthold i sin världshistoria om två grevar av Zollern, Burchard och Wezil som dött (”Burchardus et Wezil de Zolorin occidentur”).

Redan då var de ett: berget Zollern, grevskapet och släkten, senare dynastin. Under fjortonhundratalet kallas de tre Hohenzollern. Ätten Hohenzollern delade sig under tolvhundratalet i en schwabisk (vars anfader var Fredrik med lejonet, död 1251) och en frankisk linje (vars anfader var Konrad av Nürnberg, död 1208). Den frankiska linjen skulle senare bli preussisk dynasti, kungar av Preussen 1851 och kejsare av Tyskland 1871 varför Fredrik Vilhelm IV av Preussen år 1851 myntade devisen ”Vom Fels zum Meer” (från klippa till havet) i meningen ” ... von der Felsklippe des Hohenzollern seine Herrschaft ausgebreitet hat bis zu dem Baltischem Meere und über das Stromgebiet der Nordsee”.

Fram till 1849 fanns i dagens Baden-Württemberg två självständiga furstendömen, Hohenzollern-Hechingen och Hohenzollern-Sigmaringen som senare slogs ihop till provinsen Hohenzollern. Den svenske kungen Carl XVI Gustafs syster prinsessan Birgitta är ingift i den sistnämnda grenen av ätten.

Drottningar av Sverige[redigera | redigera wikitext]

Huset Hohenzollerns övriga spridning[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]