Neuchâtel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om staden Neuchâtel. För kantonen, se Neuchâtel (kanton). För distriktet, se Neuchâtel (distrikt).
Koordinater: 46°59′25″N 6°55′50″Ö / 46.99028°N 6.93056°Ö / 46.99028; 6.93056
Neuchâtel
Inhemskt namn,
tyska: Neuenburg,

franska: Neuchâtel,

italienska: Neuchâtel
Stad
Staden från Neuchatelsjön
Staden från Neuchatelsjön
Neuchatel-coat of arms.png
Stadsvapen
Land  Schweiz
Region Schweiziska mittlandet
Kanton Neuchâtel
Distrikt Neuchâtel
Koordinater 46°59′25″N 6°55′50″Ö / 46.99028°N 6.93056°Ö / 46.99028; 6.93056
Lägsta punkt Neuchâtelsjön
 - höjdläge 429 m ö.h.
Yta 1 805 ha[1]
Folkmängd 33 016 (2010-12-31)[2]
Befolkningstäthet 18 inv./ha[1]
Grundad 1214
Président du Conseil communal Pascal Sandoz (PLR)
Postnummer 2000
Språk franska
Switzerland location map.svg
Red pog.svg
Neuchâtel med omgivning
Neuchâtel med omgivning
Webbplats: http://www.neuchatelville.ch/

Neuchâtel (tyska: Neuenburg) är en stad och kommun i västra Schweiz. Den är huvudstad i kantonen Neuchâtel.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Tour des Prisons från 1200-talet. En rest av den tidiga borgen
Slottet
Gamla staden
Strandpromenaden

Staden ligger vid en smal passage mellan Jurasluttningen och Neuchâtelsjön, där floden Seyons ravin, som leder till Val-de-Ruz, öppnar sig mot sjön.

Slottet och katedralen står på en kulle i närheten av sjön. Öster därom ligger den gamla stadsbebyggelsen. Högre upp, på jurasluttningen finns senare hus och järnvägsstationen.

Strandpromenaden längs Neuchâtelsjön erbjuder trevliga parkytor.

Historia[redigera | redigera wikitext]

  • År 1011 skänker Burgunderkungen Rudolf III orten novum castellum (ny borg) till sin förlovade Irmingard. Nuvarande Tour des Prisons och Tour de Diesse är tillbyggnader av den tidiga borganläggningen.
  • Den tysk-romerske kejsaren Konrad II antas ha förlänat borgen till en friherre Ulrik (I) av Fenis år 1034.[3] Säkert är att två bröder, Mangold och Rudolf styrde på 1140-talet. Deras ättlingar, huset av Neuchâtel och dess grenar, innehade herraväldet under medeltiden.
  • År 1214 fick staden rättigheter liknade dem som Besancon hade. Staden växte med Rue des Moulins och senare Chavannes och rue de l'Hopital.
  • Grevarna av Neuchâtel tecknade tidigt borgrättsavtal med Fribourg (1290), Biel (1295) och Bern (1308).
  • På 1300-talet började stadens nuvarande borg byggas, nordost om den gamla borgen. En enkel ringmur anläggs runt den lilla staden, som år 1350 hade ca. 1100 invånare.
  • Staden själv träffade borgrättsavtal med Bern 1406.
  • År 1503 dör Philippe de Hochberg. Hans dotter Jeanne de Hochberg gifter sig med Louis (I) av Orléans. Därmed övergår herrskapet över Neuchâtel till huset Orléans-Longueville och staden kommer under Frankrikes inflytande.
  • Genom påverkan av Guillaume Farel och efter en omröstning den 4 november 1530 reformeras staden.
  • När Marie de Nemours avlidit 1707 eftersträvades en protestantisk furste och Fredrik I av Preussen valdes. Bortsett från napoleontiden förblev furstevärdigheten hos släkten Hohenzollern till 1848.
  • På 1730-talet inrättades ett lärosäte för Filosofi och Matematik, en grundsten för det senare universitetet.

Näringar[redigera | redigera wikitext]

Under senare delen av 1900-talet skedde en kraftig strukturomvandling där flera större industriföretag lades ner. Istället har staden, med betydande forskningsinstitut, blivit ett centrum för elektronik, mikroteknik och urmakeri. Här finns också universitet, sjukhus, kantonsförvaltning och det schweiziska statistikkontoret (BFS/OFS).

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Neuchâtel har direkta fjärrtågsförbindelser till Lausanne, Genève, Paris, La Chaux-de-Fonds, Basel, Zürich och Bern.

Motorvägen A5 Yverdon-Neuchâtel-Le Landeron går i en tunnel under staden. Från Serrières leder en kantonal motorväg till La Chaux-de-Fonds.

Det finns passagerarbåtstrafik på Neuchâtelsjön

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Statistique de la superficie 2004/09 : Données communales” (på tyska & franska) (Excel). Office fédéral de la Statistique. http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/fr/index/themen/02/03/blank/data/gemeindedaten.Document.87942.xls. Läst 29 september 2012. 
  2. ^ ”Bilanz der ständigen Wohnbevölkerung (Total) nach Bezirken und Gemeinden”. BFS/OFS. http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/de/index/themen/01/02/blank/data/01.html. Läst 29 september 2012. 
  3. ^ Boyve, Jonas. ”Annales historiques du Comté de Neuchâtel et Valangin”. Google Livres. http://books.google.fr/books?id=WEgPAAAAQAAJ&printsec=frontcover&hl=fr#v=onepage&q&f=false. Läst 29 september 2012.  s.121f