Gamla Uppsala kyrka

Gamla Uppsala kyrka
Kyrka
Gamla Uppsala kyrka från öster. Här syns tegelornamentiken med blinderingar på gaveln över absiden, liksom på det gamla centraltornet.
Gamla Uppsala kyrka från öster. Här syns tegelornamentiken med blinderingar på gaveln över absiden, liksom på det gamla centraltornet.
Land Sverige Sverige
Län Uppsala län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Gamla Uppsala församling
Koordinater 59°53′58.28″N 17°37′54.63″Ö / 59.8995222°N 17.6318417°Ö / 59.8995222; 17.6318417

Gamla Uppsala kyrka är en kyrkobyggnad i Gamla Uppsala i Uppsala stift. Den är församlingskyrka i Gamla Uppsala församling och är belägen på en historisk plats med förhistoriska anor. Kyrkan ligger också strax intill den tidigare tätort med namnet Gamla Uppsala, som idag i princip ingår i nuvarande tätorten Uppsala.

Historik

Kyrkan kan ha byggts på platsen för det hednatempel, som skall ha legat i Gamla Uppsala, omnämnt av Adam av Bremen som Uppsala tempel omkring 1076. Enligt denne skulle Uppsala tempel ligga en dagsresa från såväl Sigtuna som Birka. Kyrkans läge vid de berömda Uppsala högar kan också tyda på det. Även arkeologiska fynd tyder på detta. Landets slutliga kristnande skedde genom att makten i Uppsala slutligen konverterade, varvid Gamla Uppsala först blev ett biskopssäte, som flyttades dit från Sigtuna och sedermera år 1164 blev Gamla Uppsala ett ärkebiskopssäte.

Omkring 1273 flyttades ärkebiskopssätet officiellt till nuvarande Uppsala, där Uppsala domkyrka hade börjat byggas en tid dessförinnan. Dit flyttade också namnet Uppsala, den plats som tidigare kallats Östra Aros. Kyrkan, som då var en treskeppig katedral med absidförsedda korsarmar, degraderades till sockenkyrka. Under 1400-talet fick kyrkan sitt nuvarande utseende sedan det treskeppiga långhuset och korsarmarna rivits efter ytterligare en eldsvåda.

I kyrkans mittgång ligger Anders Celsius begravd.

Kyrkobyggnaden

Den nuvarande kyrkobyggnaden är byggd av gråsten med viss tegelornamentik och består av ett stympat centraltorn och av ett kor med absid (vilka idag används som långhus och kor). Både absidkoret och det stympade centraltornet härstammar från den ursprungliga större kyrkan, som kan ha påbörjats vid 1100-talets mitt och stått färdig kort före en eldsvåda på 1240-talet. Vissa bevarade träinventarier från kyrkan kan härstamma från 1100-talet, bland annat ett av tre så kallade triumfkrucifix.

Galleri

Referenser

Vidare läsning

  • Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 138-139. Libris 8377620. ISBN 91-7988-142-4 

Externa länkar