Georg Christoph Lichtenberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Georg Christopher Lichtenberg

Georg Christoph Lichtenberg, född 1 juli 1742, död 24 februari 1799, var en tysk fysiker, som verkade under upplysningstiden.

I barndomen hade han råkat ut för en olycka, som gjorde honom puckelryggig för resten av livet. Han blev 1769 e.o. professor i matematik i Göttingen, ordinarie 1775 i experimentell fysik, den förste tyske professorn i detta ämne. Hans föreläsningar blev mycket omtyckta.

I Göttingen forskade han bland annat om elektricitet, och lyckades med hjälp av en stor elektrofor skapa 40 cm långa gnistor i luft. Vid elektroforexperimenten lade han märke till att dammkorn ordnade sig i intressanta mönster på elektriskt laddade dielektrika. Fenomenet, som beror på ojämnt fördelad laddning på isolatorn, kan göras särskilt tydligt om man strör över en blandning av pulveriserad svavel och mönja. Dessa mönster har fått namnet Lichtenbergska figurer.

Han har givit namn åt den lättsmälta legering, som kallas Lichtenbergs metall. Han företog ett par resor till England, med vars samhällsanda och litteratur han gjorde sig förtrogen.

Lichtenberg gjorde sig också ett namn som satiriker och författare av aforismer. Han ogillade Goethe och ondgjorde sig i flera skrifter mot Sturm und Drang-rörelsen.

Han utgav sedan 1778 "Göttingischer taschenkalender" och grundlade 1780 "Göttingisches magazin der wissenschaftcn und literatur" (med Georg Forster). I svensk översättning utkom 1815 "Skrifter i blandade ämnen". Lichtenberg påverkade bland andra Törneros och Palmær.

Externa länkar [redigera]

Wikimedia Commons logotyp
Wikimedia Commons har media som rör Georg Christoph Lichtenberg.

Källor [redigera]

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Lichtenberg, Georg Christoph, 1904–1926.