Godfrey Harold Hardy
| G.H. Hardy | |
 |
|
| Född | 7 februari 1877 Cranleigh, Surrey, England |
|---|---|
| Död | 1 december 1947 Cambridge, England |
| Nationalitet | Britt |
| Institutioner | Trinity College |
| Akademisk handledare | Augustus Love Edmund Whittaker |
| Nämnvärda priser | De Morgan-medaljen (1929) |
| Religion | Ateist |
Godfrey Harold Hardy, född 7 februari 1877, död 1 december 1947, var en engelsk matematiker känd för sina arbeten inom talteori och matematisk analys. Han kallades "Harold" av några få nära vänner och annars "G. H.".
Hardy är mest känd bland icke-matematiker för sin uppsats "En matematikers försvarstal" ("A Mathematician's Apology") från 1940 som behandlar estetiken inom matematik. Försvarstalet brukar betraktas som lekmannens bästa insikt i en matematikers hjärna.
Hardy blev 1919 professor i Oxford. Hardy har dels ensam, dels tillsammans med John Littlewood framgångsrikt undersökt olika talteoretiska problem och de motsvarande funktionerna. I ett fall, om antalet partitioner har Hardy även erhållit en asymptotiskt exakt formel. Tillsammans med Marcel Riesz utgav Hardy The general theory of Dirichlet's series (1915).[1]
Hardy kom i kontakt med den autodidaktiske indiske matematikern Ramanujan och tillsåg att han kunde komma till Cambridge år 1914. De blev nära vänner och tillsammans publicerade de ett antal arbeten under Ramanujan återstående levnad.
Hardy invaldes 1934 som utländsk ledamot nummer 759 av Kungliga Vetenskapsakademien.
Verk [redigera]
Hardy är också känd för att ha formulerat Hardy-Weinbergs lag, en grundläggande princip inom populationsgenetik, oberoende av Wilhelm Weinberg år 1908. Han spelade cricket med genetikern Reginald Punnett som förklarade problemet för honom.
Referenser [redigera]
- G. H. Hardy: "A Mathematician's Apology", Cambridge University Press, 1940 (omtryckt 1941, 1948, 1967, 1969).
- C. P. Snow: "Variety of Men", Macmillan, 1967 (Penguin Books, 1969) med kapitlet "G. H. Hardy".
Noter [redigera]
- ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 664.
