Niels Bohr

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Niels Henrik David Bohr Nobel prize medal.svg
Niels Bohr
Född 7 oktober 1885
Köpenhamn, Danmark
Död 18 november 1962 (77 år)
Köpenhamn, Danmark
Nationalitet Dansk
Forskningsområde Fysik
Institutioner Köpenhamns universitet
Universitetet i Cambridge
University of Manchester
Alma mater Köpenhamns universitet
Akademisk handledare Christian Christiansen
J. J. Thomson
Ernest Rutherford
Nämnvärda studenter Hendrik Anthony Kramers
Känd för Köpenhamnstolkningen
Komplementaritet
Bohrs atommodell
Sommerfeld–Bohr teorin
BKS-teorin
Bohr–Einstein debatterna
Bohrmagnetonen
Influerad av Ernest Rutherford
Har influerat Werner Heisenberg
Wolfgang Pauli
Paul Dirac
Lise Meitner
Max Delbrück
Nämnvärda priser Nobel prize medal.svg Nobelpriset i fysik (1922)
Matteuccimedaljen (1923)
Franklimedaljen (1929)
Copleymedaljen (1938)
Namnteckning Niels Bohr Signature.svg
Niels Bohr och Albert Einstein i december 1925.

Niels Henrik David Bohr[1], född 7 oktober 1885 i Köpenhamn, död 18 november 1962 i Köpenhamn, var en dansk fysiker som var en av 1900-talets främsta. Han var den första att använda kvantteorin för att beskriva atomen. Modellen är känd som bohratomen och för arbetet tilldelades Niels Bohr Nobelpriset i fysik 1922. Han gjorde också stora insatser för kvantmekaniken, kanske inte så mycket vad gäller egna upptäckter utan främst som sammanhållande länk i arbetet bland fysikerna.

Innehåll

[redigera] Biografi

Niels Bohr var son till Christian Bohr, som var professor i fysiologi vid Köpenhamns universitet. Niels mor, Ellen Adler Bohr, kom från en judisk bankirfamilj. Under Olympiska sommarspelen 1908 medverkade hans bror Harald i Danmarks OS-lag i fotboll. Niels var också aktiv fotbollsspelare som målvakt i Akademisk Boldklub, ett av Danmarks bästa lag. Redan i unga år dokumenterade han sig som en framstånede forskare och erhöll 1907 Det danske Videnskabernes Selskabs guldmedalj för en undersökning över ytspänningen hos en svängande vätskestråle.[1]

Bohr studerade vid Köpenhamns universitet och tog sin doktorsexamen 1911 för ett arbete som handlade om metallers elektronteori. Efter examen flyttade han till London där han samarbetade med J J Thomson vid Cambridge. Samarbetet blev kort och strax flyttade Bohr vidare till Manchester för att arbeta med Ernest Rutherford i hans grupp som studerade atomens struktur. Rutherfords atommodell visade sig vara både mekaniskt och elektromagnetiskt instabil men genom att tillämpa kvantteorin, som börjat utvecklas av bland andra Max Planck och Albert Einstein, lyckades Bohr få atomen stabil även i teorin. Härvid föreslog Bohr i sitt första atomteoretiska arbete On the constritution of atoms and molecules som pucliberades i Philosophical magazine[1] att elektronerna i atomernas omloppsbana bara kunde anta vissa diskreta energinivåer. Denna modell som senare utvecklades i flera senare arbeten blev känd som Bohrs atommodell eller bohratomen och är en av Bohrs största insatser för atomfysiken eller snarare den moderna fysiken. Modellen förklarade de linjer som observerats i ljus som utsändes från väteatomen genom elektroner som hoppar mellan olika energinivåer i atomen. När elektronen hoppar till en lägre energinivå utsänds ljus motsvarande skillnaden mellan energinivåerna:

E_n - E_{n'}= h \nu \

där h är Plancks konstant och ν är det utsända ljusets frekvens.

1913 utnämndes Bohr till docent i fysik vid Köpenhamns universitet och återvände då till Danmark, men återkom sedan till Manchester, och var 1914-16 docent i fysik vid Victoria university i Manchester. 1916 utnämndes Bohr till professor i teoretisk fysik vid Köpenhamns universitet. 1920 blev han föreståndare för det nyuppträttade institutet för teoretisk fysik vid Köpenhamns universitet.[1] Det framstående institut för teoretisk fysik som Niels Bohr grundlade bytte officiellt namn till Niels Bohr-institutet 7 oktober 1965, vid 80-årsdagen efter Niels Bohrs födelse.

Niels Bohr invaldes 1928 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Niels Bohr fick ämnet bohrium uppkallat efter sig.

[redigera] Bohr och atombomben

Under Bohrs ledning skapades ett världscentrum för teoretisk fysik i Köpenhamn. Hit åkte hela världens mest prominenta fysiker för att delta i diskussionerna. När Danmark 1940 ockuperades av Nazityskland kämpade Bohr för att hålla kvar sitt institut. Eftersom Bohr var av judisk börd såg han sin situation allt mer hotad. Han flydde i oktober 1943 och med hjälp av danska motståndsrörelsen tog han och sin fru och resten av familjen sig över Öresund och lyckades undkomma nazisterna.[2] I en spektakulär flygresa där Bohr var nära att mista livet, smugglades han med britternas hjälp från Stockholm till Storbritannien. Väl i väst anslöt han och sin son, Aage Bohr, sig till Manhattanprojektet för att hjälpa till med utvecklandet av atombomben. På grund av de strikta säkerhetsbestämmelserna fick han ny identitet och skrev sina dokument under namnet "Nicholas Baker" och fick smeknamnet "Uncle Nick". Bohr kämpade samtidigt politiskt, genom kontakter med Winston Churchill och Franklin D. Roosevelt och i brev till FN för öppenhet och samarbete om kärnvapen.

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

  1. ^ [a b c d] Svensk uppslagsbok, Malmö 1939
  2. ^ Nobelprize.org: Aage N. Bohr-Autobiography (engelska)

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk