Finspång
| Finspång | |
| Tätort Centralort |
|
 Bergslagstorget i centrala Finspång.
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Finspångs kommun |
| Församling | Finspångs församling |
| Koordinater | 58°42′33″N 15°47′13″Ö / 58.70917°N 15.78694°V |
| Area | 818,15 hektar |
| Folkmängd | 12 440 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 15,21 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 1056 |
  Finspångs läge i Östergötlands län
|
|
Finspång (tidigare även Finspong) är en tätort i Östergötland och centralort i Finspångs kommun, Östergötlands län.
Finspång är en gammal bruksort med flera större industrier bland andra Siemens Industrial Turbomachinery AB (tillhör Siemens-koncernen), Aurubis, SAPA och SSAB.
Innehåll |
Historia [redigera]
Bruksortens äldsta historia är oklar, men man kan ange 1580 som födelseåret för egentlig industrietablering, då den inflyttade nederländaren Wellam De Wijk, av Johan III anförtroddes ledningen av verksamheten i Finspång. Under dennes ledning uppkom ett verkligt bruk med inriktning på produktion av kanoner och masstillverkning av kulor. En verksamhet som under släkten De Geer af Finspång kom att vidareutvecklas och fortleva i över 300 år. Finspång, såsom många andra järnbruk, kom att anställa många olika folkslag, vid sidan av de tidigare svenska, finska och tyska inslagen kom vallonerna bli en ny och dominerande folkgrupp på de svenska bruken.
Louis De Geer d. ä. kom att lägga grundstenen till Finspångs slott den 23 oktober 1668, på en långsträckt holme omfluten av Finspångsåns två armar. Runt slottet med sitt orangeri och lusthus växte bruket upp med smedjor, kanongjuteri och bruksgata.
Från Finspång anlades den numera nedlagda Fiskeby järnväg på 1800-talet.
Finspång dominerades under 1900-talet av två storföretag: Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström (STAL) och Finspongs Metallverks Aktiebolag.[2] Båda grundades 1913 och införlivades i koncerner med säte i Västerås. Redan 1916 förvärvades STAL av ASEA-koncernen medan det skulle dröja till 1942 innan metallverket köptes upp av Svenska Metallverken.
Administrativa tillhörigheter [redigera]
Finspång var en ort i Risinge socken och Finpång ingick efter kommunreformen 1862 i Risinge landskommun. 1942 ombildades landskommunen till Finspångs köping där ortens bebyggelse bara utgjorde en mindre del av köpingskommun. 1971 uppgick köpingen i Finspångs kommun med Finspång som centralort.[3]
Finspångs tillhörde Risinge församling och tillhör från 2013 Finspångs församling.[4]
Judiciellt har orten ingått i samma tingslag, domsagor och tingsrätter som Risinge socken i Finspånga läns härad och ingår sedan 1971 i Norrköpings tingsrätts domsaga.[5]
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Finspång 1960–2010[6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 11 378 | |||
| 1965 | 14 420 | |||
| 1970 | 16 181 | |||
| 1975 | 16 346 | |||
| 1980 | 15 891 | |||
| 1990 | 14 394 | 788 | ||
| 1995 | 14 181 | 807 | ||
| 2000 | 12 796 | 798 | ||
| 2005 | 12 415 | 801 | ||
| 2010 | 12 440 | 818 | ||
Kommunikationer [redigera]
Östgötatrafikens busslinjer:
- 187/188/189 Lokaltrafik
- 40/41/42/410 mot Norrköping
- 413/414 mot Hällestad, Grytgöl, Ljusfallshammar
- 416 mot Rejmyre, Hävla
- 417 mot Lotorp, Igelfors, Regna
- 418 mot Risinge, Mogård
- 419 mot Falla, Skärblacka, Kimstad
- 58/59 mot Linköping
Evenemang [redigera]
Finspongamarken är en årlig marknad i Finspångs tätort. Den inträffar vanligen sista fredagen i maj.
Sport [redigera]
 |
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Finspång har genom åren levererat flera välkända och meriterade idrottsutövare. Här finns två OS-guldmedaljörer i Pär Arvidsson och Bengt Baron som båda tog guld i simning i Moskva-OS 1980. Dessutom kommer Liselotte Neumann, US Open-vinnare i golf 1988, härifrån.
I Finspång finns en av de sista kägelbanorna i Sverige som är en föregångare till bowling.
Finspångs AIK är den stora föreningen i Finspång. Faik har bland annat ett bandylag i allsvenskan och ett ishockeylag i division II. Föreningen hade förr långt många fler sektioner, men handbollen som bland annat arrangerar Aluceum bröt sig ur för att bilda Finspångs HK medan skidor och orientering numera återfinns i Finspångs SOK.
Finspångs GK har sitt mest kända namn i Lotta Neumann. I dag har man på herrsidan ett herrlag som på somrarna spelar lag-SM på högsta svenska serienivå.
Ridklubben heter Ryttarkamraterna i Finspång (RKF) och har en stor ridskola som även arragerar stora tävlingar.
Finspångs IBK spelar i division I efter att i början av 2000-talet spelat ett par säsonger i elitserien.
Folkbladet-pokalen är en årligen återkommande brottningsturnering som arrangeras av den lokala morgontidningen Folkbladet och brottningssektionen i Finspångs AIK.
Fotbollscup Finspång är en fotbollsturnering för ungdomar som arrangeras under ett par dagar varje sommar i slutet av juni/början av juli.
Cityracet var en årlig rallytävling som kördes i Finspångs Centrum. Det arrangerades av Finspångs Motorsällskap Vallonerna.
1 - 2 maj 2010 genomfördes orienteringstävlingen 10MILA i Finspång. Arenaplats vid 10MILA var Arena Grosvad som är Finspångs idrotts- och rekreationsområde.
Kraftloppet är ett långlopp i löpning på 72 km som kan springas individuellt eller som stafett för lag. Kraftloppet har dessutom ett Maratonlopp för damer och herrar individuellt. Kraftloppet har start och mål i centrala Finspång.
Se även [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Anders Kjellberg "Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin" i Lars Lagergren & Annette Thörnquist (red.) Finspång - en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet (Norrköping 2006) sid. 177
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
- ^ Finspångs sporthistoria.
Vidare läsning [redigera]
- Lars Lagergren & Annette Thörnquist (red.) Finspång - en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet (Norrköping 2006)
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Finspång
|
|||||||||||||
