Finspång

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°42′33″N 15°47′13″Ö / 58.70917°N 15.78694°Ö / 58.70917; 15.78694
Finspång
Tätort
Centralort
Bergslagstorget i centrala Finspång.
Bergslagstorget i centrala Finspång.
Land  Sverige
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Finspångs kommun
Församling Finspångs församling
Koordinater 58°42′33″N 15°47′13″Ö / 58.70917°N 15.78694°Ö / 58.70917; 15.78694
Area 818,15 hektar
Folkmängd 12 440 (2010)[1]
Befolkningstäthet 15,21 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Tätortskod 1056
Finspångs läge i Östergötlands län
Red pog.svg
Finspångs läge i Östergötlands län
Byggnader i centrala Finspång

Finspång (tidigare även Finspong) är en tätort i Östergötland och centralort i Finspångs kommun, Östergötlands län.

Finspång är en gammal bruksort med flera större industrier bland andra Siemens Industrial Turbomachinery AB (tillhör Siemens-koncernen), Aurubis, SAPA och SSAB.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bruksortens äldsta historia är oklar, men man kan ange 1580 som födelseåret för egentlig industrietablering, då den inflyttade nederländaren Wellam De Wijk, av Johan III anförtroddes ledningen av verksamheten i Finspång. Under dennes ledning uppkom ett verkligt bruk med inriktning på produktion av kanoner och masstillverkning av kulor. En verksamhet som under släkten De Geer af Finspång kom att vidareutvecklas och fortleva i över 300 år. Finspång, såsom många andra järnbruk, kom att anställa många olika folkslag, vid sidan av de tidigare svenska, finska och tyska inslagen kom vallonerna bli en ny och dominerande folkgrupp på de svenska bruken.

Louis De Geer d. ä. kom att lägga grundstenen till Finspångs slott den 23 oktober 1668, på en långsträckt holme omfluten av Finspångsåns två armar. Runt slottet med sitt orangeri och lusthus växte bruket upp med smedjor, kanongjuteri och bruksgata.

Från Finspång anlades den numera nedlagda Fiskeby järnväg på 1800-talet.

Finspång dominerades under 1900-talet av två storföretag: Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström (STAL) och Finspongs Metallverks Aktiebolag.[2] Båda grundades 1913 och införlivades i koncerner med säte i Västerås. Redan 1916 förvärvades STAL av ASEA-koncernen medan det skulle dröja till 1942 innan metallverket köptes upp av Svenska Metallverken.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Finspång var en ort i Risinge socken och Finpång ingick efter kommunreformen 1862 i Risinge landskommun. 1942 ombildades landskommunen till Finspångs köping där ortens bebyggelse bara utgjorde en mindre del av köpingskommun. 1971 uppgick köpingen i Finspångs kommun med Finspång som centralort.[3]

Finspångs tillhörde Risinge församling och tillhör från 2013 Finspångs församling.[4]

Judiciellt har orten ingått i samma tingslag, domsagor och tingsrätter som Risinge socken i Finspånga läns härad och ingår sedan 1971 i Norrköpings tingsrätts domsaga.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Finspång 1960–2010[6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 147
1960
  
11 378
1965
  
14 420
1970
  
16 181
1975
  
16 346
1980
  
15 891
1990
  
14 394 788
1995
  
14 181 807
2000
  
12 796 798
2005
  
12 415 801
2010
  
12 440 818

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.



Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Östgötatrafikens busslinjer:

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Finspongamarken är en årlig marknad i Finspångs tätort. Den inträffar vanligen sista fredagen i maj.

Sommarblommor år 2008

Sport[redigera | redigera wikitext]

Finspång har genom åren levererat flera välkända och meriterade idrottsutövare. Här finns två OS-guldmedaljörer i Pär Arvidsson och Bengt Baron som båda tog guld i simning i Moskva-OS 1980. Dessutom kommer Liselotte Neumann, US Open-vinnare i golf 1988, härifrån.

I Finspång finns en av de sista kägelbanorna i Sverige som är en föregångare till bowling. Finspångs AIK är den stora föreningen i Finspång. Faik har bland annat ett bandylag i allsvenskan och ett ishockeylag i division II. Föreningen hade förr långt många fler sektioner, men handbollen som bland annat arrangerar Aluceum bröt sig ur för att bilda Finspångs HK medan skidor och orientering numera återfinns i Finspångs SOK. [8]

Finspångs GK har sitt mest kända namn i Lotta Neumann. I dag har man på herrsidan ett herrlag som på somrarna spelar lag-SM på högsta svenska serienivå. Ridklubben heter Ryttarkamraterna i Finspång (RKF) och har en stor ridskola som även arragerar stora tävlingar. Finspångs IBK spelar i division I efter att i början av 2000-talet spelat ett par säsonger i elitserien.

Folkbladet-pokalen är en årligen återkommande brottningsturnering som arrangeras av den lokala morgontidningen Folkbladet och brottningssektionen i Finspångs AIK. Fotbollscup Finspång är en fotbollsturnering för ungdomar som arrangeras under ett par dagar varje sommar i slutet av juni/början av juli. Cityracet var en årlig rallytävling som kördes i Finspångs Centrum. Det arrangerades av Finspångs Motorsällskap Vallonerna.

1 - 2 maj 2010 genomfördes orienteringstävlingen 10MILA i Finspång. Arenaplats vid 10MILA var Arena Grosvad som är Finspångs idrotts- och rekreationsområde. Kraftloppet är ett långlopp i löpning på 72 km som kan springas individuellt eller som stafett för lag. Kraftloppet har dessutom ett Maratonlopp för damer och herrar individuellt. Kraftloppet har start och mål i centrala Finspång.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Anders Kjellberg Om det koncernfackliga samarbetets utveckling inom metallindustrin" i Lars Lagergren & Annette Thörnquist (red.) Finspång - en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet (Norrköping 2006) sid. 177
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ Finspångs sporthistoria.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]