Gulnäbbad lira

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gulnäbbad lira
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Gulnäbbad lira. Notera den ljusa näbben.
Gulnäbbad lira. Notera den ljusa näbben.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Petrellfåglar
Procellariiformes
Familj Stormfåglar
Procellariidae
Släkte Calonectris
Art Gulnäbbad lira
C. diomedea
Vetenskapligt namn
§ Calonectris diomedea
Auktor Scopoli, 1789
CorysShearwaterTop.jpg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Gulnäbbad lira (Calonectris diomedea) är en havsfågel som tillhör familjen stormfåglar.

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Gulnäbbad lira häckar på branta kuster i Medelhavet och på klippöar i Atlanten. De nordligaste häckningsplatserna ligger på Berlengaöarna utanför Portugal söder om 40°. På sensommaren upplöses kolonierna och fåglarna flyger åt väster och norr och ses då så långt norr ut som södra Irland. Merparten övervintrar i Sydatlanten men vissa även i Nordatlanten.

  • C. d. diomedea - nominatformen (ibland kallad Scopolis lira) häckar kring Medelhavet. Den flyttar i oktober-november till Sydatlanten och då främst havsområden utanför Kapprovinsen i Sydafrika. En del, uppskattningsvis 250000 individer övervintrar i sydvästra Indiska oceanen.
  • C. d. borealis - häckar på öar i Atlanten kring Portugal och på, Kanarieöarna, Madeira och Azorerna. Den övervintrar i havsområden utanför Sydamerika.
  • C. d. edwardsii - kallas kapverdelira och behandlas ibland som en god art. Kapverdelira häckar endemiskt på Kap Verde och dess övervintringsområde är inte helt kartlagda men stora delar av populationen övervintrar förmodligen utanför Brasiliens kuster. [2]. Kapverdelira har aldrig observerats i Europa.

Ibland kategoriseras C. d. diomedea och C. d. borealis som två arter.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Arten ses sällan men är i det närmaste årsvis främst under perioden juni till oktober kring Sveriges södra och västra kuster. Första rapporten är från Hönö i Bohuslän 8 oktober 1971.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Gulnäbbad lira är en stor lira, ungefär som en silltrut, och mäter 45-56 centimeter. Den har långa vingar med en vingbredd på 112-126 centimeter som är karakteristiskt vinklade där armen går snett framåt och handen snett bakåt vilket gör att karpalleden är väl markerad. Handen är också proportionellt större än hos större lira (Puffinus gravis). Den håller vingen lätt eller tydligt kupad. Den har ett ganska stort och runt huvud med en proportionellt stor, ljusgul näbb med ett svart band nära näbbspetsen. Att den har ljus näbb kan ofta ses på mycket långt avstånd.

Ovansidan är gråbrun där handen oftast ter sig mörkare och huvudet är ljusgrått och saknar tydliga kontraster förutom en mörk ögontrakt. Stjärtspetsen är mörk och avgränsas av ett vitt band på övergumpen. Detta vita band är dock olika mycket tydligt hos olika fåglar till skillnad från exempelvis större lira där strecket är mycket tydligt. Den har grå bröstsida och undersidan är vit. Undersidan av stjärten och vingundersidorna ramas in av tydliga svarta kanter.

Flykt[redigera | redigera wikitext]

Gulnäbbade lirans flykt är långsam och lugn i förhållande till andra liror och stormfågel och den ser ut att, trots mycket hård vind, ha full kontroll över sin flykt. Till stora delar glidflyger den (även i lätt vind) med utsträckta vingar tätt utefter vattnet och bara sällan avbryts glidflykten av korta serier med lugna vingslag. Vingslagen är mjukare än hos många andra mindre liror vilket gör att den i flykten kan påminna om en ung trut.

Läte[redigera | redigera wikitext]

Vid skymning och gryning är den mycket högljudd vid sina kolonier. Den har rullande grodlikande läten och kråkkraxningar och även nasala gnälliga läten.

Morfologiska skillnader mellan taxonen[redigera | redigera wikitext]

Den atlantiska underarten C. d. borealis är det största taxonet och har en grövre och gulare näbb än de andra. Medelhavspopulationen är mindre till storleken än borealis och har en smalare, gråare näbb och ett ljusare huvud. Kapverdeliran skiljer sig från de båda andra i storlek, form, färg och läte. Den är mindre och smalare, har en mörkgrå näbb och mörkare ovan- och undersida än de båda andra taxonen. Dess flykt liknar mer andra mindre lirors då den har stelare vingslag.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Gulnäbbad lira häckar i kolonier och dess bo läggs direkt på marken, bland stenblock eller mer sällan i en håla. Den lägger ett vitt ägg som den uppsöker om natten för att ruva. Detta beteende tror man har utvecklats för att den i möjligaste mån ska undvika predation från främst trutar.

Föda och födosök[redigera | redigera wikitext]

En flock med gulnäbbade liror fotograferade i maj 2007 ungefär 200 nautiska mil utanför Madeira.

Gulnäbbad lira äter småfisk, kräftdjur och bläckfisk, ofta liggande på vattnet sänker de ner huvudet under vattnet för att plocka åt sig av den aktivt simmande födan.[4]

Gulnäbbad lira och människan[redigera | redigera wikitext]

Myter och folktro[redigera | redigera wikitext]

Det har föreslagits att gulnäbbad lira är upphovet till det mytiska flygande andeväsendet harpya, som den bland annat beskrivits av Homeros och Vergilius.[5]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Det vetenskapliga namnet diomedea är taget från Diomedes i den grekiska mytologin. Äldre vetenskapliga namn är Puffinus diomedea, Puffinus kuhlii, Procellaria diomedea och den har kallats Kuhls lira[5]. Dess engelska namn Cory's shearwater har den fått efter den amerikanske ornitologen Charles B. Cory. Vissa fågelskådare kallar den för gulnäsa.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar bygger på översättning från engelskspråkiga Wikipedias artikel Cory's Shearwater

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Calonectris diomedea Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2014-01-07.
  2. ^ Petry, Maria Virginia, Bugono, Leandro & da Silva Fonseca, Vanda Simone (2000) Occurence of Cape Verde Shearwater Calonectris edwardsii on the Brazilian coast. Bulletin of the British Ornithologists' Club, vol.120, nr.3, sid:198-200
  3. ^ Club 300: Gulnäbbad lira
  4. ^ J. Christopher Haney & Philip A. McGillivary, Aggregations of Cory's shearwater at gulf stream front
  5. ^ [a b] Alfred Brehm (1926) Djurens liv. Fåglarna. 4:e fullständigt omarbetade & tillökade upplagan, Stockholm, vol.9, sid:460

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Anders Blomdahl, Bertil Breife & Niklas Holmström (2003) Flight identification of European Seabirds, Christopher Helm , London, ISBN 0-7136-6020-1
  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. ISBN 978-91-7424-039-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]