Gymnastik- och idrottshögskolan

Från Wikipedia

GCI tecknad av S. Hallbeck 1866.
Huvudentrén för Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.
Linggymnastik 1903
Linggymnastik vid Gymnastiska Centralinstitutet (idag GIH) kursen 1903-1904

Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) är en svensk statlig högskola i Stockholm. På GIH bedrivs högskoleutbildning för lärare i idrott och hälsa, tränare, hälsopedagoger och studenter på det så kallade Sport Management-programmet. Utbildningen innehåller såväl teoretiska som praktiska kursmoment. Sedan 2011 har även GIH examensrätt på forskarutbildningsnivå. Idag går cirka 1 000 studenter på GIH och här arbetar cirka 140 anställda. GIH är beläget i Kungliga Nationalstadsparken.

Historik

GIH är världens äldsta högskola för kroppsövningar. Den grundades av Pehr Henrik Ling efter kungligt tillstånd från Karl XIII den 5 maj år 1813, och hette då Gymnastiska Centralinstitutet (GCI). En liten skulptur, Korssittande flicka, finns framför Kulturhuset i korsningen av Hamngatan och Sveavägen i Stockholm, där en gång GCI låg. Den är skapad av Peter Linde och tillkom vid GCI/GIH:s 175-årsjubileum 1988.

Utbildningen öppnades för båda könen från 1864.[1]

Vid GCI utvecklades Ling-gymnastiken, som fick stor spridning i Sverige och internationellt. År 1966 ändrades namnet till Gymnastik- och idrottshögskolan,[2] vilken i samband med högskolereformen 1977 uppgick i Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. År 1993 utbröts åter Idrottshögskolan i Stockholm (IH) som självständig högskola och 2005 återtogs namnet Gymnastik- och idrottshögskolan.[3] Under 2013 firades 200-årsjubileet med en massa aktiviteter, seminarier och en högtidlighet på Stadshuset inför årsdagen den 5 maj där hedersdoktor Pia Sundhage promoverades.

I samband med GCI/GIH:s 175-årsjubileum inrättades Lingloppet från Pehr Henrik Lings gravplats vid Haga-Brunnsviken via Sergels torg, där GCI låg, och vidare upp till GIH:s nuvarande placering vid Stadionhöjden.

Verksamhet

Skolans utbildningar är grundläggande högskoleutbildning i idrott och hälsa för grundskolan och gymnasiet, hälsopedagogprogrammet, tränarprogrammet och Sport Management samt tränarprogrammet. Utmärkande för GIH:s utbildningar är att de är både teoretiska och praktiska, vilket innebär att de tillbringar mycket studietid utomhus på olika friluftsutflykter och i skolväsendet. Inom forskning är GIH framgångsrik vad gäller det mångvetenskapliga angreppssättet inom avancerad forskning inom idrott och hälsa.

Avgörande för utvecklingen av GIH:s forskning under 1900-talet var rekryteringen av gymnastikläraren och arbetsfysiologen Erik Hohwü-Christensen från Danmark 1941. Därmed kom den vetenskapligt mycket starka Lindhardskolan, som utvecklats sedan 1909 i Köpenhamn, [4] att påverka GIH:s utveckling. Uppmärksammad forskning historiskt har varit den som utfördes av professor Per-Olof Åstrand. Han är huvudförfattare till den bok,"Textbook of Work Physiology", som länge var den arbetsfysiologiska bibeln, och han var en av nyckelpersonerna för att utveckla det så kallade Åstrandtestet. Detta test nyttjar Monarks cykelergometer, vilken utvecklades av Wilhelm von Döbeln och Harry Hagelin [5] vid GCI/GIH:s fysiologiska institution. En annan känd forskare med rötter vid denna högskolas fysiologiska institution var arbetsfysiologen Bengt Saltin. Till hans minne har GIH skapat "Professor Bengt Saltins minnesfond". En på sin tid mycket omtalad arbetsfysiologisk studie vid GIH var när sex unga män gick 150 mil på skidor längs hela svenska fjällskedjan, den s.k. TranTre-expeditionen [6] år 1978. Den var initierad av Peter Schantz som var amanuens vid den fysiologiska institutionen vid GIH. Under senare tid har internationellt sett stark forskning bedrivits av professor Kent Sahlin. Hans huvudintresse har gällt mitokondriers funktion under fysisk träning.

Betydelsefull för utvecklingen av det idrottspedagogiska fältet vid GIH var professor Lars-Magnus Engström. Han skapade bland annat en omfattande studie av skola, idrott och hälsa (SIH) tillsammans med projektledaren Suzanne Lundvall. Till hans minne har GIH skapat "Professor Lars-Magnus Engströms minnesfond".

Nutida uppmärksammad forskning handlar bland annat om stillasittandets stora hälsofara, fysiskt aktiv arbetspendling, LIV-studien - en nationell undersökning av svenska folkets konditionsvanor och rörelsemönster, Scapis-studien – svenskt studie på 10 000 personer för att finna riskfaktorer till hjärtinfarkter samt kärl- och lungsjukdomar samt Hälsoprojektet – fokus på äldres träning.

Personer som gått på GIH är bland annat Elin Falk, Sally Högström, Karolina Widerström, Ann-Sofi Colling, Prinsessan Birgitta, Harriet Wallberg, Lotta Hedström, Pia Sundhage, Elin Ekblom Bak, Lars Gabriel Branting, Viktor Balck, Olle Halldén, Per-Olof Åstrand, Sven Tumba, Lars-Magnus Engström, Bosse Parnevik, Anders Gärderud, Gunnar Larsson, Johnny Nilsson, Lars Lagerbäck, Peter Schantz, Sven-Åke Lundbäck, Eric Hamrén, Pär Mårts och Uno Sanli.

Föreståndare

Referenser

  1. ^ Sveriges land och folk, 1901
  2. ^ ”Högskolan”. Allmänna förlaget, s 485 ff, SOU 1973:2, ISBN 91-38-01315-0. http://weburn.kb.se/metadata/289/SOU_78289.htm. 
  3. ^ GIH:s historia
  4. ^ [1]
  5. ^ [2]
  6. ^ [3]


Vidare läsning

Externa länkar

v • r
Universitet och högskolor i Stockholm
Nutida
Historiska
Lärarhögskolan i Stockholm (1956–2008) · Journalisthögskolan i Stockholm (1967–1977) · Socialinstitutet (1921–1977)  · Farmaceutiska institutet (1837–1968)  · Tandläkarhögskolan i Stockholm (1947–1964)  · Collegium regium Stockholmense (1576–1593)
Portal:Stockholm
v • r
Statliga högskolor och universitet i Sverige
Universitet
Högskolor
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gymnastik-_och_idrottshögskolan&oldid=42275637”