Harakers socken
Harakers socken | |
Socken | |
Harakers kvarn
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Västmanland |
Härad | Norrbo härad |
Koordinater | 59°46′18″N 16°27′33″Ö / 59.77167°N 16.45917°Ö |
Kyrkby | Haraker |
Area | 79 km²[1] |
Folkmängd | 593 (2000)[2] |
Befolkningstäthet | 7,5 invånare/km² |
Geonames | 8128081 |
Sockenkod | 2286 |
Harakers socken i Västmanland ingick i Norrbo härad, uppgick 1967 i Västerås stad och området ingår sedan 1971 i Västerås kommun och motsvarar från 2016 Harakers distrikt, som ingår i Skultuna kommundel.
Socknens areal är 79,10 kvadratkilometer, varav 77,40 land.[1] År 2000 fanns här 593 invånare[2]. Svanå samt kyrkbyn Haraker med sockenkyrkan Harakers kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Harakers socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Harakers församling och för de borgerliga frågorna till Harakers landskommun. Landskommunens inkorporerades 1952 i Skultuna landskommun som 1967 uppgick i Västerås stad som 1971 ombildades till Västerås kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Norrbo församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Harakers, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Livkompaniet och Livregementets grenadjärkår, Västerås kompani och Livkompaniet.[4]
Geografi
Harakers socken ligger norr om Västerås kring Svartån. Socknen är slättbygd kring ån och mossrik kuperad skogsbygd däromkring.[5][1][6]
Fornlämningar och historia
Lösfynd och sju boplatser från stenåldern är funna. Från järnåldern finns fyra små gravfält en fornborg och en runsten.[6][5][7][8]
Inom socknen ägde två betydande drabbningar rum under 1400-talet:
- 1437 Slaget i Hällaskogen, den 17 januari 1437 i Hella skogh cirka 5 kilometer nordväst om kyrkan. Parterna var Karl Knutsson (Bonde) och Erik Puke.
- 1464 Slaget vid Haraker, den 17 april 1464 nära Harakers kyrka. Parterna var Kettil Karlsson samt Kristian I.
Namnet
Namnet (1288 Haraker) innehåller har, 'stenröse' samt efterledet aker, 'åker'.[9]
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Haraker socken
- ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Haraker socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Harakers socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Harakers socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Harakers socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Harakers socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Namn (geografi) i Haraker socken. Källa: SOFI
- Harakers hembygdsförening