Heimskringla

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
En sida ur Heimskringla

Heimskringla är det vanliga namnet på Snorre Sturlassons norska kungasagor. Namnet kommer av orden Kringla heimsins (jordens (jordskivans) krets) i början av den första sagan, ynglingasagan.

Synen på Snorres verk varierar avsevärt mellan olika kritiker och olika tidevarv. Trovärdigheten i uppgifterna han lämnar är ingalunda obestridd och då han även själv var en aktiv politiker i en turbulent tid finns goda skäl att anta att politiska motiv ligger bakom en del av innehållet i hans verk. Delar av verket (främst Ynglingasaga) antas vara baserat på äldre material, vissa uttolkare har velat tillskriva andra författare större delar av Heimskringla.

Innehåll

[redigera] Innehåll

Den kungalängd som ges av sagornas ram är inte den kompletta kungalängden. Fler kungar förekommer i texten. De årtal som anges här är avsedda som en antydan om sagans omfattning och i viss mån är årtalen baserade på årtal som Snorre angivit.

  • Företal

Snorres egen inledning, Á bók þessi lét ek ríta fornar frásagnir um höfðingja - "I denna bok har jag nedtecknat de forna sagorna om hövdingarna". Prologen talar vidare om vikten av källkritik och försäkrar läsaren om Snorres egna ärliga föresatser. Snorre skriver "även om vi inte säkert kan bedöma sanningen i [dessa berättelser] vet vi att forna tiders [män] hållit dem för sanna".

  • Ynglingasaga

Heimskringla inleds med Ynglingasagan, den föregivna kungalängd som genom den svenska ynglingaätten härleder norska kungars härstamning till gudarna. Framställningen är enligt Snorres eget företal baserad på Ynglingatal.

  • Halvdan Svartes saga (Saga Hálfdanar svarta, Halvdan död omkring 860).
  • Harald Hårfagres saga (Haralds saga hins hárfagra, Harald anses som Norges enare, avled omkring 931.)
  • Håkon Godes saga (Saga Hákonar góða, avled 961)
  • Sagan om Harald Gråfäll och Håkon jarl (Sagan af Haraldi konungi gráfeld ok Hákoni jarli, Harald avled 969. Håkon 1015).
  • Olav Tryggvasons saga (Saga Ólafs Tryggvasonar, avled 1000).
Gerhard Munthes inledningsbild till Olav den heliges saga i 1899-utgåvan av Heimskringla.

Heimskringla slutar med Øystein Øysteinsson Møylas död, 1177.

[redigera] Utgivningen i Sverige

Heimskringla utgavs först av Johan Peringskiöld (Stockholm, 1697) i både grundtext och svensk och latinsk översättning. En översättning av Emil Olson kom 1919-1926. En senare svensk översättning av Heimskringla är "Snorres konungasagor" (1-3, 1961) av Åke Ohlmarks. Den senaste av Karl G.Johansson, "Nordiska kungasagor" (1-3), kom 1991-1993.

[redigera] Kuriosa

Heimskringla har betydelse i en bok av Jules Verne nämligen Till jordens medelpunkt. Heimskringla dyker upp i början av berättelsen och i ett gammalt exemplar av Heimskringla finns ett gammalt bortglömt dokument som huvudpersonerna hittar. Det är detta dokument som sedan leder till en resa till jordens innandöme som boken handlar om.

Heimskringla är också namnet på en veckovis utgiven tidning i Winnipeg, Manitoba, Kanada. Den innehåller material på isländska och av intresse för islandsättlingar och -invandrare i Kanada.

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Skapa en bok