Helen Mirren

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Helen Mirren
Helen Mirren januari 2013
Helen Mirren januari 2013
Född Ilena Lydiya Vasilevna Mironova
26 juli 1945 (69 år)
Chiswick, London, Storbritannien
Aktiva år 1966-
Make Taylor Hackford (1997- )
Betydande roller
Jane Tennison i I mördarens spår (1991 - 2006)
Elizabeth II i The Queen
Alma Reville i Hitchcock
IMDb

Dame Helen Lydia Mirren, egentligen Ilena Lydiya Vasilevna Mironova, född 26 juli 1945 i Chiswick, London, är en brittisk skådespelerska.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Familj och uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Helen Mirren föddes i Chiswick i västra London, men växte upp i den gamla badorten Southend-on-Sea i Essex där hon genomgick den katolska flickskolan St Bernards School, som drevs av katolska nunnor. Hennes far, Vasilij Mironov (som senare bytte namn till Basil Mirren), var en rysk aristokrat som kom till England efter ryska revolutionen och så småningom gifte sig med Mirrens engelska mor. Fadern var före andra världskriget violinist i London Philharmonic Orchestra, men försörjde sig efter kriget som bilskollärare. Modern Kathleen, som hade tolv syskon[1], kom från en slaktarfamilj och härstammade från Skottland. Hon har en två år äldre syster, Katherine ("Kate"), och en systerson; Simon Mirren, som är en framgångsrik manusförfattare inom brittisk television. Hon hade även en yngre bror, Peter, som avled 2003 och som arbetade som lärare[2]. Ett av Mirrens första jobb som tonåring var som tivoliutroparepiren i Southend-on-Sea där hon lockade besökare till de olika attraktionerna.

Skådespelarkarriär[redigera | redigera wikitext]

Helen Mirren har haft stora framgångar på såväl teaterscenen som på film och TV. Hon började sin karriär som ung talang i engelska National Youth Theatre (efter att ha hoppat av studier vid lärarinneseminariet i Hampstead) och fick sitt genombrott på scenen 1967 som Cressida i en uppsättning av Shakespeares Troilus och Cressida. Hon spelade sedan med the Royal Shakespeare Company under flera år på 1970- och 80-talet där hon gjorde ett flertal framstående Shakespearetolkningar. Hon har varit nominerad ett flertal gånger till det engelska teaterpriset Laurence Olivier Award, bl.a för hennes roller i John Websters The Dutchess of Malfi (mot Bob Hoskins) 1980 och i Ivan Turgenevs A Month in the Country (mot John Hurt) 1994. På teaterscenen firade hon även 2002-2003 stora framgångar på Broadway i rollen som Alice i Strindbergs Dödsdansen mot Ian McKellen som Kapten Edgar.

Mest känd för en svensk publik är hon kanske som poliskommissarien Jane Tennison i TV-filmen I mördarens spår (1991) och dess uppföljare; Prime Suspect 1-7. Hon filmdebuterade 1969 mot James Mason i filmen Age of Consent. Bland övriga roller och filmer i karriären märks hennes Morgana i Excalibur (1981), Marcella i Cal, Drottning Charlotte i Den galne kung George (1994), husföreståndarinnan Mrs. Wilson i Gosford Park (2001), Chris Harper i Kalenderflickorna (2003), titelrollen i Elizabeth I (2005) och så Stephen Frears film The Queen (2006) där Mirren spelar huvudrollen som drottning Elizabeth II. Denna sistnämnda rollprestation gav Mirren priset för Bästa kvinnliga skådespelare vid Filmfestivalen i Venedig, en amerikansk Golden Globe för Bästa skådespelerska i en dramaproduktion samt sist men inte minst en Oscar för Bästa kvinnliga huvudroll vid Oscarsgalan 2007. För huvudrollen i Elizabeth I (om Elisabet I av England) året innan (där hon spelade mot bland andra Jeremy Irons) belönades Mirren även med en Emmy för Bästa kvinnliga huvudroll 2006.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Mirren är verksam i både England och USA, men är bosatt i Los Angeles tillsammans med sin make, regissören Taylor Hackford, sedan 1986. Hon adlades år 2003 till Dame Helen Mirren (DBE - Dame Commander of the British Empire) av den engelska drottningen.

Tidigare pojkvänner inkluderar skådespelarna Kenneth Cranham, Nicol Williamson (Merlin i Excalibur), Liam Neeson och den brittiske konstfotografen James Wedge.

I en intervju med den brittiska tidningen The Mirror, från oktober 2003, berättade Mirren att hon som ung blivit utsatt för ett antal våldtäkter, som inträffade när hon var mellan 16-25 år gammal, av män hon dejtade [3].

Mirren har en tatuering mellan tummen och pekfingret på vänster hand som hon gjorde i början av 1970-talet i ett indianreservat i Minnesota. Tatueringen är ett indiantecken som kallas för lakesh och står för jämlikhet. Privat är den alltid synlig, men måste ständigt sminkas över i film-, tv- och teaterproduktioner med teatersmink. I några filmer har dock tatueringen varit helt synlig, bl.a i Den blodiga långfredagen (1980), Den målade damen (1997) och i Shadowboxer (2005) [4].

Mirren är privat ett stort fan av boxning, något som hon blev då hon dejtade skådespelaren Liam Neeson (som boxades som ung irländare och som också är ett fan av sporten). Hon har sett ett antal stora och kända boxningsmatcher, bland annat i England (i Manchester) och i USA (Las Vegas) [5].

Popkultur[redigera | redigera wikitext]

Cedric Bixler-Zavala (sångare i rockbandet The Mars Volta) skrev en låt tillägnad Helen Mirren, eftersom hon är hans favoritskådespelerska. Han valde att döpa låten till Ilyena som en täckmantel och alias för hennes namn. Låten finns på skivan The Bedlam in Goliath (The Mars Volta) som släpptes 29 januari 2008.

Filmografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”"Helen Mirren - Queen Of All She Surveys", www.saga.co.uk”. http://www.saga.co.uk/magazine/people/celebrities/Helen-Mirren.asp. 
  2. ^ ”"Mirren's Breakdown On Clearing Set" - contactmusic.com; 29 juni 2004”. http://www.contactmusic.com/new/xmlfeed.nsf/mndwebpages/mirren.s%20breakdown%20on%20clearing%20set. 
  3. ^ ”"Mirren: My Date Rape Torment", The Mirror, 18 oktober 2003”. http://www.mirror.co.uk/archive/2003/10/18/mirren-my-date-rape-torment-89520-13527708/. 
  4. ^ ”"Helen Mirren Trivia: The Tatoo", Helen Mirren Appreciation Society (HMAS), HelenMirren.net”. http://www.helenmirren.net/v2/pages/bio/pages/tattoo.php. 
  5. ^ http://film.guardian.co.uk/oscars2007/story/0,,1999674,00.html

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Helen Mirren: In the frame - my life in words and pictures, 2007

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]