Henry van de Velde

	Henry van de Velde
Personfakta
Född	3 april 1863
Födelseplats	Antwerpen, Belgien
Död	3 april 1863
Dödsplats	Zürich, Schweiz
Alma mater	Kungliga Konstakademin i Antwerpen
Arbeten
Betydande byggnader	Villa Bloemenwerf i Uccle i Belgien 1895; Konstfackskolan i Weimar i Tyskland 1907; Deutsche Werkbund-teatern i Köln i Tyskland1914; Universitetsbiblioteket med Boekentoren på Universiiteit Gent i Belgioen 1933
	Hitta fler artiklar i; Arkitekturportalen
	KulturNav

Henry Clement van de Velde, född 3 april 1863 i Antwerpen, död 25 oktober 1957 i Zürich, var en belgisk målare, arkitekt och formgivare.

Biografi

Henry Van de Velde studerade mellan 1881 och 1884 måleri för Charles Verlat vid Kungliga Konstakademin i Antwerpen och därefter på Carolus-Duran i Paris. Som ung målare influerades han av Paul Signac och Georges Seurat och anslöt sig till konstriktningen pointillism. År 1889 anslöt han sig till den avantgardistiska konstnärsgruppen "Les XX" i Bryssel. Han räknades till en av de mest mångsidiga konstnärer i jugendstil och art nouveau. Efter en skaparkris 1893 avbröt han sin bana som målare och ägnade sig åt dekorationsarbetet och inredningsarerkitektur. Han arbetade med guld- och silversmide, porslin och bestick och textilformgivning och mode. Han ritade ett eget bostadshus, Villa Bloemenwerf i Uccle, som var inspirerat av Arts and Craftsrörelsen och som var hans första arkitekturarbete. Han ritade inredningar och möbler för Samuel Bings konstgalleri L'Art Nouveau i Paris 1895. Bings paviljong på Värlsutställningen i Paris 1900 visade också verk av Van de Velde. Han påverkades markant av John Ruskin och William Morris och var en av de första möbelformgivarna som använde sig av böjda linjer i en abstrakt stil. Han vände sig mot att kopiera historiska stilar, och inriktade sig på att utveckla ny formgivning.

Hans formgivning togs positivt emot i Tyskland genom tidskrifter som Innen-Dekoration och fick inredningsuppdrag i Berlin. Vid sekelskiftet ritade han Villa Leuring i Bederländerna och Villa Esche i Chemnitz. Detta var två verk, som markerar hans jugendstil i husbyggnad. Han svarade också för interiören i Folkwang Museum i Hagen, det nutida Karl Ernst Osthaus-Museum, och i Nietzschehuset i Weimar.

År 1899 bosatte han sig i Weimar, där han 1906 grundade Kunstgewerbeschule i Weimar tillsammans med Storhertigen av Weimar, Den omvandlades 1917 till Bauhaus-Architektur av arkitekt Walter Gropius. Van de Velde lämnade Tyskland 1917 efter politiskt och invandrarfientligt tryck.

Åren 1920 till 1926 ritade han som arkitekt ett privatmuseum för paret Kröller-Müller i Otterlo i Nederländerna. 1925 blev han professor i arkitektur vid universitetet i Gent. 1937 och 1939 deltog han på världsutställningarna i Paris respektive New York. 1947 flyttade han till Schweiz och dog där 1957 i Zürich.

Arbeten i urval

1895: "Bloemenwerf", egen villa i Uccle vid Bryssel
1902–03, 1911: "Villa Esche", bostadshus för Herbert Esche i Chemnitz
1903: "Nietzsche-Archiv" i Weimar
1906–07: "Clubhaus des Chemnitzer Lawn-Tennis-Club" i Chemnitz
1907–08: "Hohenhof“, bostadshus för Karl Ernst Osthaus i Hagen
1907–08: "Haus Hohe Pappeln", egen villa i Weimar
1912–13: "Palais Dürckheim", Grafen Dürckheims palast i Weimar
1913–14: "Werkbund-Theater", Deutsche Werkbund-utställning i Köln
1913–14: "Haus Schulenburg", Villa för Paul Schulenburg i Gera
1913–14: Villa för Theo Koerner i Chemnitz
1929–31: Ålderdomshemmet för Minna-James-Heineman-Stiftung i Hannover
1927–28: La Nouvelle Maison, Van de Veldes bostadshus i Tervuren i Belgien
1929–31: Ålderdomshemmet Minna und James Heinemann-Stiftung i Hannover i Tyskland
1933–35: Mottagningshus och Villa Landing för Adriaan Martens i Astene nära Ghent i Belgien
1933–38: Universitetsbibliotek, Universiteit Gent, med Boekentoren i Ghent
1936–42: Tekniska skolan i Leuven i Belgien
1937: Den belgiska paviljongen vid 1937 års Parisutställning
1937: Järnvägsstationen i Blankenberge