Hermann Fegelein

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hermann Fegelein
Bundesarchiv Bild 101III-Bueschel-056-21A, Russland, Hermann Fegelein.jpg
Hermann Fegelein
som SS-Standartenführer i juni 1942.
Information
Smeknamn "Führerns svåger"[1]
Född 30 oktober 1906
Ansbach, Kungariket Bayern, Kejsardömet Tyskland
Död 29 april 1945 (38 år)
Berlin, Tyskland
Begravningsplats Rikskansliets trädgård, Berlin.
I tjänst för Flag of Germany (3-2 aspect ratio).svg Weimarrepubliken
Flag of the NSDAP (1920–1945).svg Tredje riket
Försvarsgren Logo-WaffenSS.jpg Waffen-SS
Land Tyskland
Tjänstetid 1925–1945
Grad SS-Gruppenführer Collar Rank.svg SS-Gruppenführer och generallöjtnant i Waffen-SS (1944)
Befäl SS-Kavallerie-Brigade
8. SS-Kavallerie-Division Florian Geyer
Slag/krig Andra världskriget
Utmärkelser Ribbon of German Cross in Gold.png Tyska korset i guld (1943)
Ribbon of Knight's Cross of the Iron Cross With Oak Leaves and Swords.svg Riddarkorset av Järnkorset med eklöv och svärd
Relationer Hustru: Margarethe "Gretl" Braun (1915–1987; giftermål 1944)
Barn: Eva Barbara (1945–1975)

Hermann Fegelein, född 30 oktober 1906 i Ansbach, död 29 april 1945 i Berlin, var en tysk SS-Gruppenführer och generallöjtnant i Waffen-SS. Under andra världskriget stred han vid flera tillfällen på östfronten. Han var 1944–1945 Heinrich Himmlers förbindelseofficer vid Führerhögkvarteret. I andra världskrigets slutskede avrättades Fegelein för högförräderi.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

I sin ungdom arbetade Fegelein på sin fars ridskola i München. Han studerade två terminer vid Münchens universitet, innan han 1925 inträdde i 17:e kavalleriregementet. Två år senare började han tjänstgöra vid Bayerische Landespolizei. I München kom Fegelein i kontakt med nazisterna och gick med i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP). Reichsführer-SS Heinrich Himmler inrättade 1937 en kavalleriskola i München och utsåg Fegelein till chef och brodern Waldemar Fegelein (1912–2000) till ställföreträdare.

Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Under andra världskriget stred Fegelein på östfronten. Han förde befäl över 8. SS-Kavallerie-Division Florian Geyer under tre perioder (1941–1942, 1943, 1943–1944).

I andra världskrigets slutskede befann sig Fegelein i Führerbunkern. Efter det att Himmler genom Folke Bernadotte hade förhandlat om separatfred med de västallierade och fallit i onåd hos Adolf Hitler flydde Fegelein den 27 april 1945 ur bunkern. Hitler fick inom kort kännedom om att Fegelein påståtts vara i maskopi med Himmler och konspirerat mot honom. Sent på kvällen påföljande dag greps den kraftigt berusade Fegelein i sin lägenhet och fördes tillbaka till bunkern, där Hitler beordrade Gestapo-chefen Heinrich Müller att förhöra honom.[2] Därefter ställdes Fegelein inför ståndrätt med Brigadeführer Wilhelm Mohnke som domare. Domstolen bestod även av general Hans Krebs, general Wilhelm Burgdorf och Gruppenführer Johann Rattenhuber, chef för Reichssicherheitsdienst (RSD), Hitlers personliga livvakt. Fegelein bedömdes dock vara i så dålig kondition att ståndrättsförhandlingarna avbröts. Han lämnades över till Rattenhuber och dennes ställföreträdare, Peter Högl, och arkebuserades natten till den 29 april 1945.[3]

Barn[redigera | redigera wikitext]

Hermann Fegeleins dotter Eva Barbara föddes den 5 maj 1945. Hon begick självmord den 25 april 1975 efter det att hennes pojkvän omkommit i en bilolycka.

Befordringshistorik[redigera | redigera wikitext]

Hermann Fegeleins befordringshistorik[4]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Hermann Fegeleins utmärkelser[4]

Populärkultur[redigera | redigera wikitext]

I filmen Undergången från 2004 porträtteras Hermann Fegelein av Thomas Kretschmann. Trots att Fegelein var SS-Gruppenführer bär Kretschmann uniform för SS-Brigadeführer.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Klee 2007, s. 146
  2. ^ Beevor 2012, s. 845
  3. ^ O'Donnell 2001, s. 181ff
  4. ^ [a b] Miller, Michael D.; Collins, Gareth. ”SS-Gruppenführer und Generalleutnant der Polizei (A–G)” (på engelska). Axis Biographical Research. Arkiverad från originalet den 30 maj 2014. http://archive.today/KooAq. Läst 30 maj 2014. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]