Friidrott

Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
10 000 meter för herrar vid de tyska mästerskapen 2006.
10 000 meter för herrar vid de tyska mästerskapen 2006.

Friidrott (eller fri idrott, äldre benämning) är ett samlingsbegrepp för ett antal idrottsgrenar. Ibland används termen allmän idrott, men den har på senare år blivit mindre vanlig. De flesta är individuella grenar, men även några former av stafetter ingår. Man kan grovt dela in friidrotten i löpgrenar(lång distans, medeldistans och sprint), kastgrenar, hoppgrenar, stående hopp och mångkamper.

Internationellt samordnas friidrotten av International Association of Athletics Federations, IAAF, som grundades 1912 vid en kongress i Stockholm. Från grundandet och fram till 2001 stod bokstäverna IAAF för International Amateur Athletics Federation, fastän amatörreglerna avskaffats från 1982. Det är IAAF som anordnar VM i friidrott. I Sverige samordnas friidrotten av det 1895 grundade Svenska Friidrottsförbundet, SFIF, med nuvarande namn sedan 1949. Gånggrenarna ingår dock inte i SFIF:s ansvar, utan handhas av Svenska gång- och vandrarförbundet. Friidrott ingår av hävd i de Olympiska spelen, där den är huvudsakligen avgörs under andra OS-veckan.

Sporten dras med ganska stora dopingproblem, och många menar att det är dopingen som gör att flera världsrekord från 1980-talet stått mycket länge [källa behövs] . Den senaste i en lång rad stora dopingskandaler som skakat friidrotten sedan slutet av 1980-talet avslöjades så sent som 4 oktober 2007 när före detta superstjärnan Marion Jones från USA erkänt att hon dopat sig i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Jones som dominerade damernas sprintdistanser i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet hade bland mycket annat vunnit 3 guld i OS 2000 men varit misstänkt för dopning lång tid. Skandalen anses av många experter vara den värsta som drabbat friidrotten sedan Ben Johnson avslöjades som fuskare efter 100-metersfinalen i OS 1988.

Innehåll

[redigera] Historik

Friidrotten är sannolikt den äldsta (och mest basala) av alla sporter. Det går inte att fastställa när friidrotten uppstod. Det mest sannolika är att människor spontant börjat tävla i löpning, hopp och kast så snart levnadsvillkoren blev så pass goda att tiden räckte till för mer än att bara skaffa mat för dagen, vilket inträffat vid olika tidpunkter i världen. Man vet att friidrottsgrenar var en del i de antika olympiska spelen och 2500 år senare kan friidrotten sägas vara den centrala sporten i de moderna olympiska spelen. Många idrottsälskare menar att Sommar-OS startar på "riktigt" först när friidrottstävlingarna börjar. Detta sker sedan lång tid tillbaka ungefär en vecka efter att OS inleds.

Trots att det internationella förbundet IAAF bildades redan 1912 dröjde det lång tid innan det organiserades ett officiellt världsmästerskap. Först 1983 arrangerades det första världsmästerskapet som hölls i Helsingfors. Fram tills dess kan OS också ha fyllt funktion som världsmästerskap. Efter att först ha arrangerats vart fjärde år hölls sedan 1991 VM-turneringar vartannat år.

Från början var många grenar bland damerna inte medtagna men efterhand har deras tävlingsprogram blivit allt mer likt herrarnas. I nutid är enda skillnaden mångkampen. Herrarna tävlar i tio grenar (tiokamp) medan damerna tävlar i sjukamp. Då grenar som släggkastning och stavhopp är relativt nya bland damerna anses de fortfarande befinna sig i ett "utvecklingsstadie" men framstegen går snabbt.

Eftersom sporten inte kräver mycket utrustning för att utöva (vilket i synnerhet gäller löpgrenarna) har även friidrottare från små och/eller fattiga länder kunnat hävda sig väl. Faktum är att långdistanslöpning och medeldistanslöpning på manssidan sedan slutet av 1980-talet dominerats av afrikanska löpare. Under 2000-talet har utvecklingen gått så långt att europeiska löpare mer eller mindre anses "gett upp" mot afrikanerna, åtminstone på långdistanslopen. På 10 000 meter har kenyaner eller etiopier segrat i samtliga globala mästerskap sedan 1987 (utom OS 1992 när marockanen Khalid Skah vann) och på 5000 meter har samtliga mästerskap sedan 1984 (med undantag av OS 1992) vunnits av afrikaner (kenyaner, etiopier och marockaner).

3000 meter hinder har från och med OS 1988 alltid varit en kenyansk uppgörelse eller så har segraren varit född i Kenya. På medeldistansloppen har även löpare från Marocko och Algeriet haft mycket stora framgångar. Löpare som Saïd Aouita, Hicham El Guerrouj och Nourridine Morcelí anses allmänt vara de bästa medeldistanslöparna någonsin. Några guld på medeldistansloppen kan fortfarande hamna i Europa, Nordamerika eller Asien men då är det nästan alltid afrikanska invandrare som vinner dem. Även på damsidan har dominansen från Afrika blivit allt större, framförallt på långdistansloppen.

På sprintdistanserna dominerar sedan lång tid afro-amerikanska löpare från USA och de karibiska staterna. Många experter i Europa anser det är ett problem att både manliga och kvinnliga löpare från Europa har så svårt att hävda sig mot såväl de amerikanska sprintspecialisterna som mot afrikanarna på längre distanser. Mycket forskning har lagts ner på varför svarta löpare tycks vara överlägsna vita i löpning men något entydigt svar finns knappast. Under 1970 och 80-talet tog visserligen många löpare från öststaterna på damsidan många guld (även på sprintdistanserna) men i dag menar många att det berodde på systematisk doping.

I teknikgrenarna hävdar sig emellertid Europeiska länder väl och dominerar grenar som spjut, diskus, kula och släggkastning. Även i hoppgrenarna står sig européerna väl mot framförallt amerikaner, Jamaicaner och kubaner.

[redigera] Grenar

Följande grenar räknas till friidrott:

[redigera] Löpning

  • 60 m (inomhus för elit, upp till 12 år för ungdom)
  • 80 m (mellan 13-14 år ungdom)
  • 100 m (elit utomhus, från 15 år och uppåt)
  • 200 m
  • 300 m (istället för 200 m och 400 m för 14-15 åringar)
  • 400 m
  • 600 m (I stället för 800 och 1500 för 10-13 åringar)
  • 800 m
  • 1000 m (Stafettsträcka för ungdomar och för-gren innan 1500 m för ungdomar)
  • 1500 m
  • 2000 m (Innan 3000 m för ungdomar)
  • 3000 m (Inomhussträcka för elit istället för 5000 m)
  • 5000 m
  • 10000 m
  • Maraton
  • 40 m häck (Specialsträcka som ej är regelrätt, oftast för väldigt små barn)
  • 60 m häck (Inomhus för elit och ungdomar av alla åldrar)
  • 80 m häck (Ungdomssträcka för Flickor 14-15 år. Pojkar springer aldrig denna sträcka, då de direkt går från 60 till 100 m häck)
  • 100 m häck (Kvinnornas korta häcklöpning samt Killar mellan 14-15 år)
  • 110 m häck (Männens korta häcklöpning)
  • 200 m häck (Ungdomssträcka innan 400 m häck)
  • 300 m häck (Ungdomssträcka innan 400 m häck)
  • 400 m häck
  • 1500 m hinder (Ungdomssträcka innan 3000 m hinder)
  • 2000 m hinder (Ungdomssträcka innan 3000 m hinder)
  • 3000 m hinder

[redigera] Kända idrottsmän och idrottskvinnor

[redigera] Världsrekord i friidrott

Världsrekorden inom friidrott torde höra till de rekord som diskuteras mest bland gemene man och i synnerhet då rekorden i "klassiska" distanser som t.ex 100 meter och 1500 meter. Listan nedan är de officiella rekorden som är godkända av det internationella förbundet IAAF. Notera att för att ett rekord i sprint, kastgrenar samt längdhopp och tresteg utomhus ska godkännas får medvinden vara max 2,0 m/s. I flera fall har bättre resultat presterats i för stark medvind.

Lista världsrekord i friidrott

Eftersom friidrotten under lång tid har brottats med omfattande dopingproblem råder det hos många stor skepsis huruvida en del av rekorden har uppnåtts på korrekt sätt eller med fusk. Detta gäller i synnerhet många av damrekorden som är satta under 1980-talet. Bland dessa kan nämnas rekorden på 100 meter, 200 meter, 400 meter, 800 meter, 100 meter häck, sjukamp diskus, kula, och längdhopp. Långdistansrekorden på damsidan som är satta 1993, av då relativt okända kinesiskor har också bivit mycket ifrågasatta. I samtliga fall är rekorden idag ohotade och skeptikerna menar att det finns ingen som helst logik i att resultaten idag skulle vara betydligt sämre än för 20-25 år sedan om rekordresultaten uppnåtts utan fusk. Ingen av rekordinnehavarna har emellertid åkt fast för dopning. Däremot visar öppnade arkiv efter kalla krigets slut att dopningen i öststaterna var mycket omfattande och i vissa länder t.om understödd av statsmakten (se även doping. Friidrottsexpertisen medger att dopingkontrollerna för 20-25 år sedan var mycket sämre än i nutid. Risken/sannolikheten att en fuskare skulle fastna var därmed mycket mindre. På herrsidan har i de flesta fall utvecklingen planat ut senaste 10-15 åren. Långdistanslöpningen är emellertid ett markant undantag, i synnerhet på distanserna 5000 och 10 000 meter har rekorden förbättrats snabbt sedan början av 1990-talet.

Källor

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Friidrott
Personliga verktyg