Irina Bugrimova
Irina Nikolajewna Bugrimova, född 13 mars 1910 i Charkov,[1][2][3] Lillryssland, Kejsardömet Ryssland (nuvarande Ukraina), död 20 februari 2001 i Moskva[4][5] Ryssland, var en berömd sovjetisk/rysk cirkusartist och djurtämjare i mitten och slutet på 1900-talet. Bugrimova var den första kvinnliga lejontämjaren i Ryssland och blev känd för sina dressyrnummer med tigrar, lejon och liger.
Biografi
Bugrimova studerade från början konst, balett och musik[1][5], senare började hon intressera sig för en rad olika sporter bl.a. hastighetsåkning på skridskor, skytte och motorsport. 1927 blev hon ukrainsk mästare i kulstötning, 1928 blev hon även mästare i diskuskastning[1].
1929 började hon vid "Moskvas statscirkus"[1][5] som trapetsartist och konstryttare[2], 1937 började hon träna med leoparder och senare lejon, hon debuterade med sin rovdjursföreställning 1939[2]. Föreställningarna innehöll en rad spektakulära moment, bl.a. utförde lejonen lindans och hoppade genom en ring av eld. Bugrimova turnerade främst i Ryssland men även internationellt[1][2][3][5] bl.a. i Bulgarien, Iran, Japan, Mexiko, Polen, Tjeckoslovakien (vid "Circus Humberto") och Östtyskland (vid "Staatszirkus der DDR").
Huvudnumret i hennes föreställning var när hon avslutade framträdandet med att hoppa av från en gunga med ett lejon[4] och sedan matade lejonet med en matbit direkt från hennes mun. Därefter la lejonen sig på marken tät som en matta och hon lade ned sig bland dem[3].
1971 drog hon sig tillbaka efter en lejonattack under en föreställning i Lvov.
Bugrimova erhöll en rad utmärkelser och priser[3][4][5], bl.a. Folkets artist i Sovjetunionen (1969), Socialistiska arbetets hjälte 1979, Fäderneslandets förtjänstorden, Leninorden och Arbetets Röda Fanas orden. 2010 hedrades hon med ett minnesfrimärke[5].
Bugrimova var gift två gånger under sitt liv, först med akrobaten Alexander Buslajew och sedan med konstryttaren Konstantin Parmakyan[2][3].
Bugrimova avled 2001 efter en hjärtinfarkt, hon begravdes på Troyekurovskoye kyrkogården i västra Moskva.
Referenser
- ^ [a b c d e] Bugrimova Find A Grave (läst 2013-10-24)
- ^ [a b c d e] Bugrimova The Telegraph (läst 2013-10-24)
- ^ [a b c d e] Bugrimova The New York Times (läst 2013-10-24)
- ^ [a b c] Bugrimova BBC (läst 2013-10-24)
- ^ [a b c d e f] Bugrimova Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. Rusmarka (läst 2013-10-24)
