Diskus
- För tv-programmet, se Diskus (TV-program). För släktet bland cikliderna, se diskusfiskar. För släktet bland snäckor, se Discus.
Diskus är ett antikt kastvapen också använt i tävlingar som fortfarande används i friidrottsgrenen diskuskastning.
Innehåll |
Historik [redigera]
Den grekiska antikens diskus (grekiska δίσκος, skiva) kunde vara gjorda i sten eller brons och var i regel betydligt större och tyngre än dagens sportversion. Ingen standard fanns, bara tanken om att alla i en tävling skulle använda likadana skivor. Dessa kastades med stor sannolikhet också med den annan teknik. Som vapen hade skivan slipade kanter men den är även från antiken framför allt känd som ett tävlingsredskap.
Modern tävlingsdiskus [redigera]
Ringen i modern tävlingsdiskus är cementbelagd och har diameter 2,50 meter och omgärdas av ett skyddsnät som bara är öppet mot kastsektorn som har öppningsvinkeln 35 grader. Landar diskusen utanför eller på kastsektorns gränser är kastet ogiltigt. Kastaren får ej lämna ringen förrän diskusen har landat och han/hon måste lämna ringen bakåt. Varje kast måste inledas stillastående i ringen. Vid internationella tävlingar har alla kastare tre försök och de åtta bästa får sedan ytterligare tre försök att kasta.
Den moderna diskusen [redigera]
En modern tävlingskiva för herrar har en diameter på 22 cm och en vikt på två kilo. För damer är diametern 18,2 cm och vikten ett kilo. Kanterna i regel av metall och sidorna av plast, glas- eller kolfiber. Nybörjarskivor finns helt i gummi.
Diskus vid mästerskap [redigera]
Diskus har funnits med på det olympiska programmet sedan 1896 för herrar och 1928 för damer.
För herrar var länge USA den dominerande nationen och den stora stjärnan under 1950-talet och 1960-talet var Al Oerter som vann fyra raka olympiska guld. Från och med Olympiska sommarspelen 1988 har ingen från USA vunnit någon olympisk medalj. Under 2000-talet har stjärnorna kommit Baltikum främst Gerd Kanter och Virgilijus Alekna. världsrekordet i diskus har Östtysken Jürgen Schult från 1986 på 74,08m.
På damsidan har grenen helt dominerats av kastare från det forna östblocket. Amerikanskan Stephanie Brown-Trafton seger vid Olympiska sommarspelen 2008 var ett tydligt undantag mot regeln. Även vid Världsmästerskapen har de flesta segrarna kommit från Ryssland, Vitryssland och den före detta östtyskan Franka Dietzsch. När det gäller världsrekordet på damsidan innehas det av Gabriele Reinsch från Östtyskland. Noterbart är att de tio bästa kastarna genomtiderna alla är från forna öststater och samtliga kast är från 1980-talet. Det längsta kastet på hela 2000-talet är Natalya Sadova 69,38 från 2003, vilket är det 229 längsta någonsin.
Rekord, damer [redigera]
| Område | Resultat | Atlet | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Världsrekord | 76,80 | Gabriele Reinsch | Neubrandenburg 9 juli 1988 | |
| Afrika | 64,87 | Elizna Naude | Stellenbosch 2 mars 2007 | |
| Asien | 71,68 | Yanling Xiao | Peking 14 mars 1992 | |
| Europa | 76,80 | Gabriele Reinsch | Neubrandenburg 9 juli 1988 | |
| Nordamerika | 70,88 | Hilda Ramos | Havanna 8 maj 1992 | |
| Oceanien | 68,72 | Daniela Costian | Auckland 22 januari 1994 | |
| Sydamerika | 61,96 | Elisângela Adriano | São Leopoldo 21 maj 1998 |
Mästerskapsrekord [redigera]
| Tävling | Resultat | Atlet | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Olympiskt rekord | 72,30 | Martina Hellmann | Seoul 29 september 1988 | |
| VM-rekord | 71,62 | Martina Hellmann | Rom 31 augusti 1987 | |
| EM-rekord | 71,32 | Diana Sachse | Stuttgart 28 augusti 1986 |
10 i topp [redigera]
| Rank | Res. | Namn | Nation | Datum | Plats |
|---|---|---|---|---|---|
| 1. | 76,80 meter | Gabriele Reinsch | 9 juli 1989 | Neubrandenburg | |
| 2. | 74,56 meter | Zdenka Šilhavá | 26 augusti 1984 | Nitra | |
| 74,56 meter | Ilke Wyludda | 23 juli 1989 | Neubrandenburg | ||
| 4. | 74,08 meter | Diana Sachse-Gansky | 20 juni 1987 | Karl-Marx-Stadt | |
| 5. | 73,84 meter | Daniela Costian | 30 april 1988 | Bukarest | |
| 6. | 73,36 meter | Irina Meszynski | 17 augusti 1984 | Prag | |
| 7. | 73,28 meter | Galina Savinkova | 8 september 1984 | Donetsk | |
| 8. | 73,23 meter | Zvetanka Christova | 19 april 1987 | Kazanlak | |
| 9. | 73,10 meter | Gisela Beyer | 20 juli 1984 | Berlin | |
| 10. | 72,92 meter | Martina Hellmann | 20 augusti 1987 | Potsdam |
Rekord, herrar [redigera]
| Område | Resultat | Atlet | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Världsrekord | 74,09 | Jürgen Schult | Neubrandenburg 6 juni 1986 | |
| Afrika | 70,32 | Frantz Kruger | Salon-de-Provence 26 maj 2002 | |
| Asien | 69,32 | Ehsan Hadadi | Minsk 9 juni 2007 | |
| Europa | 74,08 | Jürgen Schult | Neubrandenburg 6 juni 1986 | |
| Nordamerika | 71,32 | Ben Plucknett | Eugene 4 juni 1983 | |
| Oceanien | 66,45 | Ben Harradine | Split 5 september 2010 | |
| Sydamerika | 66,32 | Jorge Balliengo | Rosario 15 april 2006 |
Mästerskapsrekord [redigera]
| Tävling | Resultat | Atlet | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Olympiskt rekord | 69,89 | Virgilijus Alekna | Aten 23 augusti 2004 | |
| VM-rekord | 70,17 | Virgilijus Alekna | Helsingfors 7 augusti 2005 | |
| EM-rekord | 68,87 | Piotr Malachowski | Barcelona 1 augusti 2010 |
10 i topp [redigera]
| Rank | Res. | Namn | Nation | Datum | Plats |
|---|---|---|---|---|---|
| 1. | 74,08 meter | Jürgen Schult | 6 juni 1986 | Neubrandenburg | |
| 2. | 73,88 meter | Virgilijus Alekna | 3 augusti 2000 | Kaunas | |
| 3. | 73,38 meter | Gerd Kanter | 4 september 2006 | Helsingborg | |
| 4. | 71,86 meter | Jurij Dumtjev | 29 maj 1983 | Moskva | |
| 5. | 71,70 meter | Róbert Fazekas | 4 juli 2002 | Szombathely | |
| 6. | 71,50 meter | Lars Riedel | 3 maj 1997 | Wiesbaden | |
| 7. | 71,32 meter | Ben Plucknett | 4 juni 1983 | Eugene | |
| 8. | 71,26 meter | John Powell | 9 juni 1984 | San José | |
| 71,26 meter | Ricky Bruch | 15 november 1984 | Malmö | ||
| 71,26 meter | Imrich Bugár | 25 maj 1985 | San José |