Diskus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För tv-programmet, se Diskus (TV-program). För släktet bland cikliderna, se diskusfiskar. För släktet bland snäckor, se Discus.

Diskus är ett antikt kastvapen också använt i tävlingar som fortfarande används i friidrottsgrenen diskuskastning.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den grekiska antikens diskus (grekiska δίσκος, skiva) kunde vara gjorda i sten eller brons och var i regel betydligt större och tyngre än dagens sportversion. Ingen standard fanns, bara tanken om att alla i en tävling skulle använda likadana skivor. Dessa kastades med stor sannolikhet också med den annan teknik. Som vapen hade skivan slipade kanter men den är även från antiken framför allt känd som ett tävlingsredskap.

Modern tävlingsdiskus[redigera | redigera wikitext]

Ringen i modern tävlingsdiskus är cementbelagd och har diameter 2,50 meter och omgärdas av ett skyddsnät som bara är öppet mot kastsektorn som har öppningsvinkeln 35 grader. Landar diskusen utanför eller på kastsektorns gränser är kastet ogiltigt. Kastaren får ej lämna ringen förrän diskusen har landat och han/hon måste lämna ringen bakåt. Varje kast måste inledas stillastående i ringen. Vid internationella tävlingar har alla kastare tre försök och de åtta bästa får sedan ytterligare tre försök att kasta.

Den moderna diskusen[redigera | redigera wikitext]

En modern tävlingskiva för herrar har en diameter på 22 cm och en vikt på två kilo. För damer är diametern 18,2 cm och vikten ett kilo. Kanterna i regel av metall och sidorna av plast, glas- eller kolfiber. Nybörjarskivor finns helt i gummi.

Diskus vid mästerskap[redigera | redigera wikitext]

Diskus har funnits med på det olympiska programmet sedan 1896 för herrar och 1928 för damer.

För herrar var länge USA den dominerande nationen och den stora stjärnan under 1950-talet och 1960-talet var Al Oerter som vann fyra raka olympiska guld. Från och med Olympiska sommarspelen 1988 har ingen från USA vunnit någon olympisk medalj. Under 2000-talet har stjärnorna kommit Baltikum främst Gerd Kanter och Virgilijus Alekna. världsrekordet i diskus har Östtysken Jürgen Schult från 1986 på 74,08m.

På damsidan har grenen helt dominerats av kastare från det forna östblocket. Amerikanskan Stephanie Brown-Trafton seger vid Olympiska sommarspelen 2008 var ett tydligt undantag mot regeln. Även vid Världsmästerskapen har de flesta segrarna kommit från Ryssland, Vitryssland och den före detta östtyskan Franka Dietzsch. När det gäller världsrekordet på damsidan innehas det av Gabriele Reinsch från Östtyskland. Noterbart är att de tio bästa kastarna genomtiderna alla är från forna öststater och samtliga kast är från 1980-talet. Det längsta kastet på hela 2000-talet är Natalya Sadova 69,38 från 2003, vilket är det 229 längsta någonsin.

Rekord, damer[redigera | redigera wikitext]

Område Resultat Atlet Land Stad, datum
Världsrekord 76,80 Gabriele Reinsch  Östtyskland Neubrandenburg 9 juli 1988
Afrika 64,87 Elizna Naude  Sydafrika Stellenbosch 2 mars 2007
Asien 71,68 Yanling Xiao Kina Folkrepubliken Kina Peking 14 mars 1992
Europa 76,80 Gabriele Reinsch  Östtyskland Neubrandenburg 9 juli 1988
Nordamerika 70,88 Hilda Ramos  Kuba Havanna 8 maj 1992
Oceanien 68,72 Daniela Costian  Australien Auckland 22 januari 1994
Sydamerika 61,96 Elisângela Adriano  Brasilien São Leopoldo 21 maj 1998

Mästerskapsrekord[redigera | redigera wikitext]

Tävling Resultat Atlet Land Stad, datum
Olympiskt rekord 72,30 Martina Hellmann  Östtyskland Seoul 29 september 1988
VM-rekord 71,62 Martina Hellmann  Östtyskland Rom 31 augusti 1987
EM-rekord 71,32 Diana Sachse  Östtyskland Stuttgart 28 augusti 1986

10 i topp[redigera | redigera wikitext]

Rank Res. Namn Nation Datum Plats
1. 76,80 meter Gabriele Reinsch  Östtyskland 9 juli 1989 Neubrandenburg
2. 74,56 meter Zdenka Šilhavá Flag of Czechoslovakia.svg Tjeckoslovakien 26 augusti 1984 Nitra
74,56 meter Ilke Wyludda  Östtyskland 23 juli 1989 Neubrandenburg
4. 74,08 meter Diana Sachse-Gansky  Östtyskland 20 juni 1987 Karl-Marx-Stadt
5. 73,84 meter Daniela Costian  Rumänien 30 april 1988 Bukarest
6. 73,36 meter Irina Meszynski  Östtyskland 17 augusti 1984 Prag
7. 73,28 meter Galina Savinkova  Sovjetunionen 8 september 1984 Donetsk
8. 73,23 meter Zvetanka Christova  Bulgarien 19 april 1987 Kazanlak
9. 73,10 meter Gisela Beyer  Östtyskland 20 juli 1984 Berlin
10. 72,92 meter Martina Hellmann  Östtyskland 20 augusti 1987 Potsdam

Rekord, herrar[redigera | redigera wikitext]

Område Resultat Atlet Land Stad, datum
Världsrekord 74,09 Jürgen Schult  Östtyskland Neubrandenburg 6 juni 1986
Afrika 70,32 Frantz Kruger  Sydafrika Salon-de-Provence 26 maj 2002
Asien 69,32 Ehsan Hadadi  Iran Minsk 9 juni 2007
Europa 74,08 Jürgen Schult  Östtyskland Neubrandenburg 6 juni 1986
Nordamerika 71,32 Ben Plucknett USA USA Eugene 4 juni 1983
Oceanien 66,45 Ben Harradine  Australien Split 5 september 2010
Sydamerika 66,32 Jorge Balliengo  Argentina Rosario 15 april 2006

Mästerskapsrekord[redigera | redigera wikitext]

Tävling Resultat Atlet Land Stad, datum
Olympiskt rekord 69,89 Virgilijus Alekna  Litauen Aten 23 augusti 2004
VM-rekord 70,17 Virgilijus Alekna  Litauen Helsingfors 7 augusti 2005
EM-rekord 68,87 Piotr Malachowski  Polen Barcelona 1 augusti 2010

10 i topp[redigera | redigera wikitext]

Rank Res. Namn Nation Datum Plats
1. 74,08 meter Jürgen Schult  Östtyskland 6 juni 1986 Neubrandenburg
2. 73,88 meter Virgilijus Alekna  Litauen 3 augusti 2000 Kaunas
3. 73,38 meter Gerd Kanter  Estland 4 september 2006 Helsingborg
4. 71,86 meter Jurij Dumtjev  Sovjetunionen 29 maj 1983 Moskva
5. 71,70 meter Róbert Fazekas  Ungern 4 juli 2002 Szombathely
6. 71,50 meter Lars Riedel  Tyskland 3 maj 1997 Wiesbaden
7. 71,32 meter Ben Plucknett  USA 4 juni 1983 Eugene
8. 71,26 meter John Powell  USA 9 juni 1984 San José
71,26 meter Ricky Bruch  Sverige 15 november 1984 Malmö
71,26 meter Imrich Bugár  Tjeckoslovakien 25 maj 1985 San José

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]