Lviv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lviv
Lvov
Lwów
Lemberg
Stad
Lviv
Lviv
Lviv-prapor Alex K.png
Flagga
Lviv COA.svg
Land  Ukraina
Tillhör administrativt Lviv oblast
Folkmängd 729 842 (1 januari 2012)[1]
Grundad 1256
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EET (UTC+3)
Postnummer 79000
Riktnummer +380 32(2)
Lvivs läge i Ukraina.
Lvivs läge i Ukraina.

Koordinater: 49°52′N 24°1′Ö / 49.867°N 24.017°Ö / 49.867; 24.017 Lviv, även känd som Lvov eller Lemberg, är en stad i västra delen av Ukraina, belägen i Lviv oblast, vid foten av Karpaterna, cirka 80 kilometer från gränsen mot Polen. I äldre svenskt språkbruk användes det tyska namnet Lemberg med svenskt uttal. Lviv ligger vid floden Poltva, en biflod till Bug, och har cirka 730 000 invånare.

Lviv är den viktigaste staden i det ukrainsktalande västra Ukraina och har många olika industrier, bland annat busstillverkaren LAZ. I staden finns ett universitet, grundat 1661, och ett stort antal sevärda byggnader, bland annat kyrkor från renässansen. Sedan 1998 är staden upptagen på Unescos världsarvslista.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Då Lviv har haft en befolkning med många olika etniska ursprung har staden många olika namn:

Historia[redigera | redigera wikitext]

Staden grundades, enligt Halicz-Wolynkrönikan, år 1256 av furst Danylo Romanowicz Galytski och uppkallades efter dennes son Leo. Den har traditionellt varit Galiziens huvudstad.

Lviv har i tur och ordning tillhört Kievriket, Polen-Litauen, Österrike-Ungern, Ryssland, Polen, Sovjetunionen och idag Ukraina. Staden erövrades tillfälligt och plundrades av svenska trupper år 1656 och 1704, vid det förra tillfället förstördes stadens slott.

Under första världskriget hamnade Lviv flera gånger i frontlinjen för stridigheterna mellan Österrike och Ryssland. Första slaget vid Lwów utspelades 26-30 augusti 1914, Andra slaget vid Lwów 7-10 september 1914, Tredje slaget vid Lwów 17-22 juni 1915. Genom fredsslutet 1920 kom Lwow till Polen.[3]

Staden har på grund av att den tillhört Polen en betydligt mer centraleuropeisk profil och utseende än övriga städer i dess närhet. Lwów var tidigare en viktig polsk kulturstad (år 1939 hade den cirka 300 000 invånare), men efter andra världskrigets slut, då Polens gränser ändrades kom en stor del av den polska befolkningen och polska kulturarvet att förflyttas till Polens nya västra områden, framför allt till tyska Schlesiens största stad Breslau. På order av Stalin utfördes en trippel etnisk rensning - dels av polacker från Lwów till Breslau, dels av ukrainare till det "nya" Lviv samt inte minst av tyskar från Breslau till väster om Oder-Neisselinjen.

Det judiska kvarteret efter pogromen 1918

Före andra världskriget och förintelsen fanns det i (då polska) Lwów en relativt stor judisk befolkning. Enligt beräkningar som den polska regeringen gjorde 1931 så utgjorde judar 24,1 % av stadens befolkning. Den judiska befolkningen blev dock näst intill helt likviderad och man uppskattar att enbart 200 till 300 av Lvivs judar överlevde förintelsen. Även de ukrainska nationalisterna som har sin bas i Lviv har en besvärande historia i relationen till judar på grund av att ett stort antal ukrainska judar mördades av ukrainska nationalister under pogromer i början av 1900-talet och under andra världskriget.

Under sovjettiden var stadens ryska namn Lvov, från Ukrainas självständighet gick man i Ukraina över till att använda stadens ukrainska namn Lviv.

Kända personer från Lviv[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[källa behövs][redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ДЕРЖАВНА СЛУЖБА СТАТИСТИКИ УКРАЇНИ; ЧИСЕЛЬНІСТЬ НАЯВНОГО НАСЕЛЕННЯ УКРАЇНИ, на 1 січня 2012 року (pdf-fil) Folkmängd i Ukraina, 1 januari 2012. Läst 5 december 2012.
  2. ^ YIVO - Yiddishland, Ukraine
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 917-18 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]