Istid

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den senaste nedisningen i Nordeuropa, se Weichsel. För sporttermen, se Istid (sportterm).
Inlandsisens utbredning; röd Weichsel, gul Saale-istiden, blå Elster.

En istid är en period i jordens historia som kännetecknas av att stora landområden är täckta med is. Termen kan både syfta på en nedisning (exempelvis Weichsel) och en längre tidsperiod med flera nedisningar.

Den äldsta kända istiden inträffade för ca 1 miljard år sedan. Spår av stora inlandsisar hittar man i form av isräfflor och sediment som har avlagrats i samband med isavsmältningen, ex. morän och varvig lera.

En teori om att hela jorden har varit täckt av glaciärer under en tidsperiod för ungefär 650 miljoner år sedan har presenterats av vissa forskare som förklaring på varför man hittar flyttblock i namibiska öknen. Teorin benämns Snowball Earth (Snöbollsjorden).

Under de två senaste geologiska tidsperioderna (pleistocen och holocen) har en rad omfattande glaciärbildningar uppstått. De senaste 1,8 miljoner åren har det funnits sex större glaciationer som har täckt Skandinavien (och delar av Tyskland), Alperna och större delen av Nordamerika och Brittiska öarna (se nedanstående schema). Brittiska öarna har ett något annorlunda schema, men motsvarigheterna till Eem och Weichsel kallas för Ipswichian och Devensian.

Mellanistid = grön, istid = grå

Geologisk tid Istid (Nordeuropa) Istid (Alperna) Istid (Nordamerika) Tidsintervall (eller år sedan periodens början år 2000)
Holocen Flandern
10 000
Pleistocen Sen Weichsel Würm Wisconsin
110 000
Eem Reiss-Würm Sangemon
130 000
Saale-istiden Reiss Illinoian
240 000
Mellan Holstein Mindel-Reiss Yarmouth
800 000 - 240 000
Elster Mindel Kansan
Cromer Günz-Mindel Aftonian
Menap Günz Nebraskan
Tidig Waal
1,8 milj - 800 000
Eburon
Tegelen
Pre-tegelen


De nordeuropeiska namnen är satta efter istidernas geografiska utsträckning, samma sak gäller de nordamerikanska. Namnen i Alperna är namn som givits de geologiska lager som motsvarar istiderna i denna region. Anledningen till att holocen är med i tabellen är att de flesta experter är eniga om att den tid vi befinner oss i nu endast är en mellanistid. Weichsel är den period som populärt menas med termen "istiden".

Varför inträffar en istid/Vad beror glaciationscyklerna på?[redigera | redigera wikitext]

Orsaken till att en istid inträffar är variationer i styrka i de solstrålar som träffar jorden (något som man när det gäller kortare kalla perioder har kunnat knyta till antalet solfläckarsolen). Den förste att knyta istiderna till dessa fenomen var den serbiske vetenskapsmannen Milutin Milanković som konstaterade detta 1938. Det krävs dock mer än minskad solfläcksaktivitet för att en verklig istid skall uppträda och den främsta orsaken är troligtvis variationer i jordaxelns lutning, något som inträffar med jämna mellanrum.

Hur byggs glaciärerna upp?[redigera | redigera wikitext]

Man kan tro att det är kalla vintrar som orsakar att glaciärerna byggs upp, men det är snarare att somrarna blir kortare och kortare och att snön som faller under vintern därmed inte hinner smälta bort helt innan nästa vinter inträffar. [källa behövs]

Spår efter istider[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Geografi A-kurs, Peter Östman, Olof Barrefors, Kalju Luksepp, sid 123-125, Liber AB, 2005 . ISBN 91-21-21110-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]