Järnek

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Järnek
Ilex-aquifolium (Europaeische Stechpalme)-2.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Järneksordningen
Aquifoliales
Familj Järneksväxter
Aquifoliaceae
Släkte Järnekssläktet
Ilex
Art Järnek
I. aquifolium
Vetenskapligt namn
§ Ilex aquifolium
Auktor L.
Hitta fler artiklar om växter med

Järnek (Ilex aquifolium) är en art i familjen järneksväxter. Den kommer ursprungligen från västra och södra Europa, nordvästra Afrika och sydvästra Asien. Växten kallas ibland kristtorn, eftersom dess ofta taggiga blad gjort att den förknippats med Kristus törnekrona.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Järneken är en städsegrön buske eller (mindre) träd. Det kan ibland bli 10–15 meter högt[1] och ha en diameter på stammen på mellan 40 och 80 centimeter. Barken är grå, bladen är 5 till 8 centimeter långa och 2 till 4 centimeter breda. På unga träd och lågt sittande grenar har bladen mellan 3 och 5 vassa tornar på varje sida. På äldre träd och högre sittande grenar saknas oftast tornar.

Järnekens blommor är vita. Frukten är ett rött bär, 6–10 millimeter i diameter som innehåller fyra frön. Bären mognar under senhösten, men eftersom de är mycket bittra så äter inte fåglar dem förrän senare på vintern när frosten gjort dem mildare. För människor är bären, och övriga delar av växten utom barken, giftiga[2].

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Järnek kommer ursprungligen från västra och södra Europa, nordvästra Afrika och sydvästra Asien. Den förekom på 1820-talet vild i Bohuslän, men numera finns endast odlad i södra Sverige.[3]

Odling och användning[redigera | redigera wikitext]

Järnek var en helig växt för druiderna. I de områden där trädet växer vilt är det även ett mycket populärt prydnadsträd. Det finns många framodlade varieteter, bland annat med brokiga, gula, tornfria eller mycket torniga blad. Skott med bär används i många länder som juldekoration.

Träet är tungt, hårt och vitt. Det är homogent och saknar synliga årsringar. Det har använts för tillverkning av schackpjäser. Järneksträ användes till de vita pjäserna och ebenholts till de svarta. För avancerat modellbygge, t ex extrema miniatyrfartyg, är det tillsammans med buxbom ett av de mest eftertraktade träslagen, på grund av att det möjliggör mycket små och fina detaljer[4].

Alternativt namn[redigera | redigera wikitext]

Växten kallas även kristtorn, liksom många andra taggiga växter som kunde ha bundits samman till Kristus törnekrona.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "järnek". NE.se. Läst 2 december 2012.
  2. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. Sid. 55. ISBN 91-20-04445-3 
  3. ^ Fitter, Richard Sidney Richmond, Fitter, Alastair & Blamey, Marjorie (1997[1983]). Bonniers flora i färg: mer än 1000 nordeuropeiska blommor i text och bild : en fälthandbok. 5., omarb. uppl. Stockholm: Bonnier Alba
  4. ^ McNarry, Donald: Shipbuilding in Miniature, London 1982 (nytryck av bok från 1955), samt McCaffery, Lloyd, Ships in Miniature, London 1988

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]