Troll

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Troll (olika betydelser).
Troll och Prinsessa, målade av John Bauer år 1915.

Troll är ett väsen ur den nordiska folktron. Uppfattningen om trollens utseende och levnadssätt har varierat mycket över olika delar av Norden.

Troll i nordisk mytologi[redigera | redigera wikitext]

Begreppet "troll" figurerar i den fornnordiska mytologin, men ofta i koppling till jättar. T.e.x. kallas Hate för "måntjuv i trollskepnad". Därför har vissa antagit att troll helt enkelt var jättar från början. Att historierna om jättar på Island påminner om de svenska historierna om troll talar för detta. I 1800-talstranskriberingar av de fornnordiska sagorna kallas jättarna ofta troll. Ármann Jakobsson har noterat att under medeltiden så användes ordet troll för allt ifrån jättar och bergsväsen, till häxor, bersärkar, magiska vildsvin, onormalt långa personer, svarta människor, hedniska halvgudar, en ond ande, ett spöke, en Brunnmigi eller en demon[1].

Trollen kunde variera högst avsevärt både i storlek, utseende och lynne. Ibland sades trollen vara mycket lika människor och ibland totalt väsensskilda. Vid sidan av trollen förekom också jättar (som dock ansågs utdöda), vättar och vittror.

Troll i svensk folktro[redigera | redigera wikitext]

I södra Sverige brukar trollen sägas i likhet med jättarna vara utdöda och ha jagats bort med kristendomen. Det är också vanligt att de har övernaturlig styrka, och kan vara jättelika, liksom jättarna. I Mellansverige är det vanligt att trollen liknar människor, och kan vara svåra att skilja från dem. De kan ha stor styrka, men utmärks mera av sin förmåga att trolla. De bor i salar under flyttblock eller i berg där de förvarade enorma rikedomar. De hade drivits bort från slättbygden av kyrkorna och kristendomen, men levde fortfarande djupt inne i skogarna.

I norra Sverige motsvarades troll och vättar av vittra, och där förekommer begreppen ibland synonymt. Begreppet troll har på olika orter använts för olika väsen, där de småväxta kan sorteras in i kategorin oknytt. Andra likartade naturväsen skiljde sig från trollen i det att de ville leva ensamma, till exempel tomten, näcken, skogsrået och sjörået. Trollen lever socialt. Trollen har ansetts som rika på guld, trots att de kan vara klädda i paltor. Trollen lever ett liv utanför den kristna kyrkans hägn och är därmed förtappade. De har också moralvärderingar som skarpt skiljer sig från människornas. Exempel kan vara när en bortbyting upptäcks – det vill säga att trollen bytt ut sitt barn mot ett människobarn. Ett sätt att undvika detta var att hota att döda barnet, eller döpa det.

Speciellt kvinnor riskerade att utsättas för trollen. De kunde bland annat riskera att bli bergtagna. Visserligen fanns chansen att återvända, men då med förändrad mental inställning. För att komma undan trollen fanns flera sätt. Kyrkklockor ansågs skrämma trollen, i likhet med Tor och hans hammare, Mjölner. Likaså fruktade trollen stål (eller silver), så en kniv var bra att ha när man gav sig ut i "trollskogen". Vissa troll tycktes vara känsliga för solljus och förstenades när de träffades av strålarna.

Hamnskifte var något trollen praktiserade, vilket förklarade varför man så sällan såg trollen. Men kände man doften av mat eller tobak, kunde det vara trollen. Likaså kunde de höras arbeta eller kalla på sina kor utan att det gick att lokalisera ljudets källa.

Man måste också skilja på de väsen som kallades för troll och de människor som ansågs vara trollkunniga.

Troll i andra länder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ármann Jakobsson (2006). "The Good, the Bad and the Ugly: Bárðar saga and Its Giants" in The Fantastic in Old Norse/Icelandic Literature, pp. 54–62.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Troll.
  • Trollmoon – Om Skandinaviens troll inom konst och folkminne (på engelska), rikt illustrerad.

Se även[redigera | redigera wikitext]