Johanna den vansinniga

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra regenter med samma namn och regentnummer, se Johanna I.
Johanna I av Kastilien
Regeringstid 26 november 150412 april 1555
Företrädare Isabella I & Ferdinand V
Efterträdare Karl I
Gemål Filip I av Kastilien
Barn Eleonora, drottning av Frankrike
Karl V, tysk-romersk kejsare
Isabella, drottning av Danmark
Ferdinand I, tysk-romersk kejsare
Maria, drottning av Böhmen
Katarina, drottning av Portugal
Ätt Trastámara
Föräldrar Isabella I av Kastilien & Ferdinand II av Aragonien
Född 6 november 1479
Toledo
Död 12 april 1555 (75 år)
Tordesillas
Begravd Capilla Real, Granada

Johanna I, kallad Johanna den vansinniga, (på spanska Juana I de Castilla respektive Juana la Loca), född 6 november 1479 i Toledo, död 12 april 1555 i Tordesillas, av Huset Trastámara var från 1504 till 1506 drottning, från 1506 till 1555 endast titulärdrottning av Kastilien och från 1516 till 1555 även titulärdrottning av Aragonien.

Liv[redigera | redigera wikitext]

Hon var dotter till de katolska monarkerna Isabella I av Kastilien (1451–1504) och Ferdinand II av Aragonien (1452–1516).

Den unga infantinnan väckte redan tidigt uppmärksamhet med sin ovanliga allvarsamhet och allmänt introverta beteende. Hon beskrivs av samtida som väldigt liten, mycket skör, med blek hy och stora mörka ögon, alltid reserverad och avvisande och mycket tystlåten. Liksom sina systrar åtnjöt hon en utomordentlig utbildning av framstående lärare och framförallt av präster. Religiösa plikter spelade en central roll i hennes liv, och hon talade flytande latin. Musik var hennes favoritämne och redan som liten flicka spelade hon gitarr mycket väl.

Hennes systrar blev drottningar i England och Portugal: Katarina giftes bort med Arthur Tudor – efter dennes död med hans bror Henrik VIII av England, Maria av Spanien med Manuel I av Portugal. Marias barnbarn Maria Manuela blev Johannas barnbarn Filip II:s första hustru.

Till följd av en allians med huset Habsburg förlovade hon sig som 16-åring med Filip den sköne (1478–1506), med vilken hon gifte sig 1496. Hennes bror skulle äkta Filips syster. Genom detta spansk-habsburgska dubbelbröllop skulle ärkefienden Frankrike bli geografiskt omringat. När Filip såg Johanna första gången insisterade han på att en präst genast skulle tillkallas, som omgående skulle förrätta vigseln. Direkt därefter försvann paret till sovrummet.

Johanna påstås ha älskat sin make med stor intensitet och svartsjuka. Stundom bemödade hon sig att fjärma alla kvinnoväsen från Filips omgivning. Äktenskapet gav upphov till sex barn.

1497 avled hennes bror, tronföljaren Johan (1478–1497), oväntat. Johans änka, Margareta av Österrike, var vid tidpunkten för hans frånfälle gravid och nedkom med en son, som dock var död vid födseln. Näst i tronföljden stod Ferdinands och Isabellas äldsta dotter Isabella, som var gift med den portugisiske kung Manuel (senare omgift med systern). Isabella dog när hon framfödde sonen Miguel, som nu stod på tur att ärva Spaniens tron. Miguel dog emellertid halvtannat år gammal. Därmed blev Johanna tronföljare. Efter att hennes mor Isabella gått bort 1504 kunde hon ärva den kastilianska kungavärdigheten.

Efter sin makes tidiga död år 1506 skall Johanna enligt skrönorna ha hänfallit till vansinne. Hon skall ha vägrat lämna ifrån sig kistan med Filips lik, som hon regelbundet öppnade för att förvissa sig om att Filip bara sov. Visserligen finns det också utsagor enligt vilka hon bara öppnade likkistan en gång, vilket man kunde förvänta sig av henne, för att kontrollera att det var rätt lik som skulle begravas, och resten är sprunget ur berättarens konstnärliga frihet.

Till slut fängslades hon i borgen Tordesillas och vårdades av systrarna från klostret Santa Clara. Huruvida det här verkligen skedde på grund av hennes psykiska konstitution eller av maktpolitiska skäl är föremål för forskning. Johanna dog i ensamhet år 1555 vid 75 års ålder i sviterna efter en brännskada. Hon blev alltså ovanligt gammal för sin tid. Hennes grav finns i domkyrkan i Granada, i Capilla Real, det kungliga gravkapellet.

Avkomma[redigera | redigera wikitext]

⚭ 20 oktober 1496 Filip I av Kastilien, den sköne, av Huset Habsburg

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ferdinand I av Aragonien (1380–1416)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan II av Aragonien (1397–1479)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Eleonore Uracca av Kastilien (1374–1435)
 
 
 
 
 
 
 
 
Ferdinand II av Aragonien (1452–1516)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fadrique Enríquez († 1473)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Juana Enríquez (1425–1468)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maria Fernández de Córdoba
 
 
 
Johanna av Kastilien (1479–1555)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Henrik III av Kastilien (1379–1406)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan II av Kastilien (1405–1454)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Katarina av Lancaster (1373–1418)
 
 
 
 
 
 
 
 
Isabella I av Kastilien (1451–1504)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Infant Joao (1400–1442)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Isabella av Portugal (1428-1496)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Isabella av Braganza (1414–1476)
 
 
 

Eftermäle inom litteratur och musik[redigera | redigera wikitext]

Johanna den vansinnigas levnadsbeskrivning förekom 1994 litterärt bearbetad i den tyska romanen Johanna die Wahnsinnige av Catherine Hermary-Vieille, liksom 2005 i en roman av den nicaraguanske författaren Gioconda Belli, Das Manuskript der Verführung. Även Jakob Wassermanns berättelse Donna Johanna von Kastilien (1906) behandlar ämnet.

Inom musiken har Gian Carlo Menotti tagit upp ämnet i operan La Loca (i tidiga uppsättningar: Juana la loca) från 1979.

Hon förekommer även i Kirsten Boies roman "Alhambra" (2007).

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Johan Brouwer: Johanna die Wahnsinnige, Glanz und Elend einer spanischen Königin. ISBN 3-424-01258-0
  • Thea Leitner: Habsburgs goldene Bräute. Piper, 2005
  • Manuel Fernández Alvarez: Johanna die Wahnsinnige 1479 -1555. Königin und Gefangene. beck’sche Reihe, München 2008
  • Gioconda Belli: Das Manuskript der Verführung.
  • Catherine Hermary-Vieille: Johanna die Wahnsinnige. Lübbe, 1994, ISBN 3-7857-0727-4
  • Constantin von Wurzbach: Johanna von Castilien, Gemalin Philipp´s. Nr 120 i Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich. Verlag L. C. Zamarski, Wien 1856–1891, band 6, s. 288–290 (på Wikisource).


Galleri[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Johanna von Kastilien, 14 augusti 2009.


Företrädare:
Isabella I och Ferdinand V
Kastiliens regent
1504–1555
tills. m. Filip I (1504–1506)
tills. m. Karl I (1506–1555)
Efterträdare:
Karl I
Företrädare:
Ferdinand II
Aragoniens regent
1516–1555
tillsammans med Karl I
Efterträdare:
Karl I