Josef Oberhauser

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Josef Oberhauser
HH-SS-Obersturmfuhrer-Collar.png Obersturmführer
Född 20 september 1915
München, Kungariket Bayern, Kejsardömet Tyskland
Död 22 november 1979 (64 år)
München, Bayern, Västtyskland
Inträde 1935
Tjänstetid 1935–1945

Josef ("Sepp") Kaspar Oberhauser, född 20 september 1915 i München, död 22 november 1979 i München, var en tysk SS-Obersturmführer[1].

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Oberhauser inträdde i Schutzstaffel (SS) 1935. I november 1939 knöts han till Nazitysklands förintelsprogram för handikappade och psykiskt sjuka människor, Aktion T4. Vid anstalterna i Bernburg, Grafeneck, Brandenburg och Sonnenstein var hans huvudsakliga uppgift att kremera liken efter de gasade patienterna.

I november 1941 kommenderades Oberhauser till förintelselägret Bełżec inom ramen för Operation Reinhard, kodnamnet för nazisternas planer på att helt förinta Polens judiska befolkning. Han blev därtill Christian Wirths adjutant. Efter att lägret i Bełżec hade avvecklats förflyttades Oberhauser, liksom många andra deltagare i Operation Reinhard, hösten 1943 till norra Italien för att bekämpa jugoslaviska partisaner. I januari 1945 utsågs han till kommendant för koncentrationslägret Risiera di San Sabba i utkanten av Trieste.

Strax efter andra världskrigets slut greps Oberhauser av brittiska soldater och dömdes 1948 till 15 års fängelse för sin inblandning i Aktion T4. Han frisläpptes dock redan i april 1956.

År 1963 ställdes Oberhauser och åtta andra lägervakter från Bełżec — Werner Dubois, Erich Fuchs, Hans Girtzig, Heinrich Gley, Robert Jührs, Karl Schluch, Heinrich Unverhau och Ernst Zierke — inför rätta för brott mot mänskligheten. Juryn var dock oenig, och alla utom Oberhauser frisläpptes. I januari 1965 ställdes Oberhauser ensam inför rätta och dömdes i München till fyra och ett halvt års fängelse som medskyldig till 300 000 människors död i Bełżec. Han släpptes emellertid redan efter halva strafftiden.

En italiensk domstol dömde 1976 Oberhauser till livstids fängelse in absentia, men han kom aldrig att utlämnas till Italien.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Klee 2007, s. 440

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Arad, Yitzhak (1999) (på engelska). Belzec, Sobibor, Treblinka: the Operation Reinhard Death Camps. Bloomington, Indiana: Indiana University Press. ISBN 0-253-21305-3 
  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
  • Klee, Ernst; Dressen, Willi; Riess, Volker (1991) (på engelska). "Those Were the Days": The Holocaust through the Eyes of the Perpetrators and Bystanders. London: Hamish Hamilton. ISBN 0-241-12842-0 
  • O’Neil, Robin, ”Belzec – The Forgotten Death Camp”, East European Jewish Affairs. 1998.
  • Sereny, Gitta (2000). Vid avgrunden: från barmhärtighetsmord till folkförintelse. Stockholm: Ordfront. ISBN 91-7324-702-2 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]