Juice

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sökordet Jos leder hit. För staden i Nigeria, se Jos (stad).
Apelsinjuice
Rödbetsjuice

Juice eller jos, är en ojäst men jäsbar produkt som erhålls ur färsk eller kyld frukt eller bär. Fruktjuice från citrusfrukter skall komma från fruktköttet (endokarpet). Limejuice får dock framställas av hela frukten[1][2].

Juice finns att köpa i pappersförpackningar eller i flaskor, som koncentrat eller drickfärdig. Det finns även Fairtrade- och Krav-märkta juicer.[3][4]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är namnet juice skyddat enligt livsmedelslagen och i princip får bara drycker som innehåller 100% fruktjuice säljas under namnet juice. Dock anser Livsmedelsverket att en produkt med beteckningen "100% juice" kan vara vilseledande eftersom det kan uppfattas som att den juicen innehåller mer juice än andra juicer utan beteckningen.[5]

Livsmedelverkets föreskrifter tillåter viss tillsats av socker för att reglera juicens surhet eller för att söta juicen. I surhetsreglerande syfte är även citronjuice en godkänd tillsats. Dock ej tillsammans med socker. Beteckningen på fruktjuice som tillförts någon form av socker för sötningsändamål skall innehålla ordet "sötad" eller orden "med tillsatt socker", följt av uppgift om den högsta mängd socker som tillförts. Mängden beräknas som torrsubstans och anges i gram per liter.[5]

För äppeljuice utan tillsatt socker får även beteckningen äppelmust användas.[5]

Märkningar av apelsinjuice[redigera | redigera wikitext]

Nypressad juice avser att juicen har tillverkats nyligen. Juice som pressas från färska råvaror i hemmet och dricks omgående faller under detta begrepp. När man gör nypressad juice importerar man vanligtvis hela färska frukter som sedan pressas, pastöriseras och förpackas i de länder där de sedan ska säljas. Används ordet "nypressad" vid märkning av juicer ska det förklaras vad som avses. Tidsperioden mellan pressning och bäst före-dag ska vara begränsad och anges.

Färskpressad juice (ej från koncentrat) pressas och pastöriseras vanligtvis i de länder de växt och pastöriseras en gång till vid förpackning. Aromer och fruktkött som separerats tillsätts igen. Men färskpressad är en märkning som inte säger något om kvaliteten eller åldern på produkten, vilken produktionsmetod som använts eller vilken behandling livsmedlet genomgått.[2][6]. Livsmedelsverket avråder från att använda uttrycket "färskpressad" då det inte säger något om åldern eller kvaliteten på produkten.

Juice från koncentrat görs på frukt som pressats och koncentrerats. Här tillsätts vatten och de aromer och fruktkött som försvunnit i processen. Enligt Livsmedelsverket får detta åter tillföras koncentratet i en halt som motsvarar den ursprungliga, utan att betraktas som ingredienser.[5] Det är dock inte ovanligt att juice och fruktkött kommer från olika länder, eller rentav världsdelar. Juice som kommer från koncentrat måste vara märkt med "från koncentrat" eller i förekommande fall "delvis från koncentrat".[5][2]

Hälsoaspekter[redigera | redigera wikitext]

Juicer konsumeras ofta för deras hälsoeffekter. Exempelvis är apelsinjuice rik på vitamin C, folsyra, kalium samt biotillgängliga antioxidanter och fytokemikalier[7] och förbättrar blodfettsprofiler för personer som har hyperkolesterolemi.[8] Plommonjuice associeras med att vara fördelaktig för matsmältningen. Tranbärsjuice har man länge vetat att den förbättrar eller till och med behandlar infektioner i urinblåsan, och har nu bevisats innehålla en substans som förebygger bakterier från att binda sig till blåsan.[9] Frukt innehåller naturliga sockerarter (fruktos, glukos och sackaros)och mängden varierar beroende på fruktsort och klimat.

Konsumtionen av fruktjuice i Europa, Australien, Nya Zeeland och USA har ökat de senaste åren,[10] förmodligen på grund av den allmänna uppfattningen att juice är en hälsosam naturlig källa till näringsämnen och ett ökat intresse i hälsa. Fruktjuicer har associerats med att reducera risken för många cancertyper,[11][12][13][14][15][16][17][18] möjligtvis skydda mot stroke[19] och senarelägga insjuknandet i Alzheimer.[20]

Uppfattningen att fruktjuicer är lika hälsomässigt nyttiga som färsk frukt har ifrågasatts, huvudsakligen eftersom de har mindre fibrer och ofta är processade.[21] Hög konsumtion av juice har kopplats till viktökning,[22] men fruktjuicekonsumption i lagom mängder kan hjälpa barn och vuxna att nå dagliga rekommendationer för fruktkonsumtion, näringsintag och kalorier.[23][24]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet används sedan 1950; av engelskans 'juice' med samma betydelse, av latinets 'jus' som betyder 'spad', 'soppa', jämför sky.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Svenska juiceföreningen: "Märkning av juice, nektar och andra drycker som innehåller juice". Rev. 2011
  2. ^ [a b c] ”EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av rådets direktiv 2001/112/EG om fruktjuice och vissa liknande produkter avsedda som livsmedel” (PDF). http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2009_2014/documents/com/com_com(2010)0490_/com_com(2010)0490_sv.pdf. Läst 6 maj 2014. 
  3. ^ ”fairtrade”. http://fairtrade.se/produkter/juice/. Läst 6 maj 2014. 
  4. ^ ”KRAV”. http://www.krav.se/produktkategori/frukt-och-gronsaksjuicer. Läst 6 maj 2014. 
  5. ^ [a b c d e] ”Livsmedelsverkets föreskrifter om fruktjuice och fruktnektar (LIVSFS 2003:18)”. Livsmedelsverket. http://www.slv.se/upload/dokument/lagstiftning/2000-2005/2003-18%20kons.pdf. Läst 4 januari 2012. 
  6. ^ Livsmedelsverkets märkningsvägledning
  7. ^ Franke AA, Cooney RV, Henning SM, Custer LJ. Bioavailability and antioxidant effects of orange juice components in humans. J Agric Food Chem. 2005 Jun 29;53(13):5170-8.
  8. ^ Kurowska EM, Spence JD, Jordan J, Wetmore S, Freeman DJ, Piché LA, Serratore P. HDL-cholesterol-raising effect of orange juice in subjects with hypercholesterolemia. Am J Clin Nutr. 2000 Nov;72(5):1095-100.
  9. ^ Drug Watch: Cranberry juice reduces bacteriuria and pyuria
  10. ^ [Report] West Europe Fruit Juice Market Research, Trends, Analysis TOC
  11. ^ Brock KE, Berry G, Mock PA, MacLennan R, Truswell AS, Brinton LA. Nutrients in diet and plasma and risk of in situ cervical cancer. J Natl Cancer Inst. 1988 Jun 15;80(8):580-5.
  12. ^ Uzcudun AE, Retolaza IR, Fernández PB, Sánchez Hernández JJ, Grande AG, García AG, Olivar LM, De Diego Sastre I, Barón MG, Bouzas JG. Nutrition and pharyngeal cancer: results from a case-control study in Spain. Head Neck. 2002 Sep;24(9):830-40.
  13. ^ Radosavljević V, Janković S, Marinković J, Dokić M. Non-occupational risk factors for bladder cancer: a case-control study. Tumori. 2004 Mar-Apr;90(2):175-80.
  14. ^ Kwan ML, Block G, Selvin S, Month S, Buffler PA. Food consumption by children and the risk of childhood acute leukemia. Am J Epidemiol. 2004 Dec 1;160(11):1098-107.
  15. ^ Chan JM, Wang F, Holly EA. Vegetable and fruit intake and pancreatic cancer in a population-based case-control study in the San Francisco bay area. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2005 Sep;14(9):2093-7.
  16. ^ Maserejian NN, Giovannucci E, Rosner B, Zavras A, Joshipura K. Prospective study of fruits and vegetables and risk of oral premalignant lesions in men. Am J Epidemiol. 2006 Sep 15;164(6):556-66. Epub 2006 Jul 17.
  17. ^ Wu H, Dai Q, Shrubsole MJ, Ness RM, Schlundt D, Smalley WE, Chen H, Li M, Shyr Y, Zheng W. Fruit and vegetable intakes are associated with lower risk of colorectal adenomas. J Nutr. 2009 Feb;139(2):340-4. Epub 2008 Dec 17.
  18. ^ Lewis JE, Soler-Vilá H, Clark PE, Kresty LA, Allen GO, Hu JJ. Intake of plant foods and associated nutrients in prostate cancer risk. Nutr Cancer. 2009;61(2):216-24.
  19. ^ Feldman EB. Fruits and vegetables and the risk of stroke. Nutr Rev. 2001 Jan;59(1 Pt 1):24-7.
  20. ^ Dai Q, Borenstein AR, Wu Y, Jackson JC, Larson EB. Fruit and vegetable juices and Alzheimer's disease: the Kame Project. Am J Med. 2006 Sep;119(9):751-9.
  21. ^ ”Is fruit juice as good as whole fruit?”. World's Healthiest Foods. http://www.whfoods.com/genpage.php?tname=george&dbid=74. Läst 2010-09-25. 
  22. ^ ”Juice alert”. smh.com.au. 2008-01-12. http://www.smh.com.au/news/national/the-pitfalls-of-fruit-juice/2008/01/12/1199988650388.html. Läst 2 september 2010. 
  23. ^ ”A Scientific Literature Review:Fruit juice consumption not related to overweight in children”. fruitjuicefacts.org. 2008-05-22. http://www.fruitjuicefacts.org/pr_release15.html. Läst 2 september 2010. 
  24. ^ ”Inside the Pyramide”. USDA. January 22, 2010. http://www.mypyramid.gov/pyramid/fruits.html. Läst 2 september 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]