Europeiska rymdorganisationen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Huvudkontoret för ESA i Paris
Kontrollrummet till European Space Operations Centre i Darmstadt

Europeiska rymdorganisationen eller ESA (förkortning av engelskans European Space Agency, organisationens andra arbetsspråk är franska, Agence spatiale européenne och tyska, Europäische Weltraumorganisation) är en mellanstatlig organisation som ägnar sig åt rymdforskning. Huvudkontoret ligger i Paris i Frankrike. ESA är bland annat ansvarigt för utvecklingen av raketerna Ariane 5 och Vega. Organisationen har ungefär 2 000 anställda. Dess budget var 2013 4.28 miljarder Euro[1].

ESA:s rymdbas (uppskjutningsställe) är Centre Spatial Guyanais i Kourou i Franska Guyana, en plats vald för att den ligger nära ekvatorn och därför tillåter enklare åtkomst (mindre bränsle för en given massa) till kommersiellt viktiga banor som exempelvis den geostationära.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Föregångaren till Europeiska rymdorganisationen var ESRO (akronym av ”European Space Research Organisation”) som grundades den 20 mars 1964 enligt ett avtal som skrevs under den 14 juni 1962. ESRO:s efterföljare ESTEC (akronym av ”European Space Research and Technology Centre”) är fortfarande en del av ESA och är belägen i Noordwijk i Nederländerna, även om ESA idag är en betydligt större organisation. ESA som det är i sin nuvarande form grundades 1974 då ESRO slogs ihop med ELDO (akronym av ”European Launcher Development Organisation”).

Medlemsstater[redigera | redigera wikitext]

██ Esa-medlemsländer

██ ECS-länder (samarbetsländer)

██ Länder med samarbetsavtal

Ariane 42P

Esa har tjugo medlemsstater: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.[2] Det finns även visst samarbete med Kanada och Ungern. ESA är en mellanstatlig organisation och därför inte en del av den Europeiska unionen (EU). Icke EU-länder som Schweiz och Norge återfinns bland medlemsländerna, och alla EU-medlemmar är inte med i ESA.

Anläggningar[redigera | redigera wikitext]

ESA:s viktigaste anläggningar är:[3]

  • ESA HQ, ESA headquarters, organisationens högkvarter i Paris, Frankrike
  • ESTEC, European Space Research and Technology Centre, ESA:s tekniska utvecklingscentrum med bland annat stora testanläggningar, beläget i Noordwijk, Nederländerna, är ESA:s största anläggning.
  • ESOC, European Space Operations Centre, varifrån ESA:s rymdfarkoster kontrolleras, ligger i Darmstadt, Tyskland.
  • ESRIN, ESA centre for Earth observation (tidigare European Space Research Institute, varav förkortningen) i Frascati utanför Rom, Italien, arbetar främst med datahantering för jordresurssatelliter.
  • EAC, European Astronaut Centre i Köln, Tyskland, är träningscentrum och hemmabas för ESA:s astronauter.
  • ESAC, European Space Astronomy Centre i Villanueva de la Cañada utanför Madrid, Spanien sköter datahantering och vetenskaplig planering för ESA:s rymdteleskop och rymdfarkoster till andra planeter.
  • ESTRACK är ESA:s kedja av markstationer, totalt ett tiotal spridda över hela världen, med radioantenner för kontakt med rymdfarkoster. Bland annat ingår stationen i Salmijärvi nära Esrange utanför Kiruna.[4]
  • Centre Spatial Guyanais, den europeiska rymdhamnen i Kourou i Franska Guyana, ägs av franska staten och är alltså inte en ESA-anläggning, men ESA står för ungefär 2/3 av stationens budget och huvuddelen av infrastrukturen för Arianeraketernas uppsändning.[5]

Budgetanslag och fördelning[redigera | redigera wikitext]

ESA:s budget för 2005 var €2,977 miljarder, för 2006 var budgeten €2,904 miljarder. År 2008 ökade den till €3,018 miljarder och 2009 ökade den till €3,600 miljarder.[6][7] Vart tredje eller fjärde år enas ESA:s medlemsländer vid en konferens om en budgetplan för flera år framåt i tiden. Denna plan kan ändras under de kommande åren, men den utgör den huvudsakliga riktlinjen för ESA under de åren. Den sista konferensen hölls i slutet av 2008 och under den sattes budgeten för åren fram tills 2012.

ESA:s budget för 2009 hänför cirka 18 procent, eller €660 miljoner, till utvecklingen av uppskjutningsraketer (Ariane 5) och operationer som innefattar dem, 16 procent, eller €586 miljoner till forskning och observationer av jorden, 12,1 procent eller €434 miljoner till rymdrelaterad forskning, cirka 11 procent, eller €385 miljoner vardera till bemannade rymdflygningar samt till rymdbaserade navigationssystem för jorden (till exempel satellitnavigationssystemet Galileo och 9 procent, eller €320 miljoner till telekommunikation. Resten av budgeten består av kapital för forskning om mikrogravitation, teknikutveckling, utforskning med hjälp av robotar (till exempel Mars Express) samt allmänna budgetartiklar och administration.[6]

Projekt[redigera | redigera wikitext]

Internationella rymdstationen[redigera | redigera wikitext]

I projektet för den internationella rymdstationen ISS representeras Esa ej av alla medlemsländer: 5 av de 17 länderna har valt att inte delta på grund av att kostnaderna ansågs för höga, eller brist på intresse. Grekland och Luxemburg var dessutom inte medlemsländer då detta projekt påbörjades. Esa deltar i konstruktion och drift av ISS med bidrag som Columbus Orbital Facility, en rymdlaboratoriumsmodul som skall skjutas upp efter att Nasas rymdfärja återgår i tjänst, eller observationsmodulen Cupola som blev färdigställd i juli 2005 av Alenia Spazio för Esa. Nuvarande uppskattningar för ISS närmar sig 100 miljarder USA-dollar i totalkostnader, av vilka Esa har åtagit sig att stå för 8 miljarder euro. Ungefär 90 % av Esas kostnader för ISS står Tyskland (41 %), Frankrike (28 %) och Italien (20 %) för. Den tyske esaastronauten Thomas A. Reiter blev 2006 den förste att stanna på ISS under en längre tid (se Expedition 13).

För närvarande 2006 underhålls ISS av rymdfarkosterna Progress och Sojuz samt Space Shuttle. Esa har påbörjat konstruktionen av fraktskeppet ATV (Automated Transfer Vehicle) som har en kapacitet på 8 ton, som ska börja underhålla ISS under år 2008. Då Space Shuttle skall tas ur drift år 2010 och innan Nasa har utvecklat CEV (första bemannade flygningen planeras till 2014 – även om det pågår planering för att göra detta tidigare), kommer länken mellan jorden och ISS att utgöras av ATV tillsammans med Progress, Sojuz och det japanska fraktskeppet HTV (för närvarande under utveckling).

Nuvarande projekt - redan uppsända[redigera | redigera wikitext]

  • Artemis – Europas mest avancerade telekommunicationssatellit
  • Huygens – En rymdsond till Saturnus måne Titan
  • Cluster – Fyra satelliter för studier av magnetosfären
  • Double Star Mission – Två sonder för studier av solens effekt på jorden (i samarbete med Kina)
  • Envisat – Världens största satellit för miljöbevakning, som sköts upp i mars 2002.
  • ERS-2 – En jordobservationssatellit uppskjuten 1995, uppföljare till ERS-1
  • Rymdteleskopet Hubble – Ett rymdteleskop i samarbete med Nasa
  • Integral – Det mest känsliga gammateleskopet som någonsin skjutits upp (2002)
ExoMars rover prototyp

Nuvarande projekt - under utveckling[redigera | redigera wikitext]

  • Corot – Ett rymdteleskop för att söka efter steniga planeter större än jorden. Projektet leds av den franska rymdorganisationen CNES
  • CryoSat – En satellit med radar som skall mäta förändringar av jordens istäcken. Satelliten ska skjutas upp i februari 2010.
  • Galileo – Ett satellitpositioneringssystem
  • Gaia – En rymdsond som skall sätta upp en 3D-karta av galaxen, uppföljare till Hipparcos
  • KEO – En satellit sponsrad av Esa, som kommer att föra med sig meddelanden från nutida till framtida jordbor och återvända om 50,000 år.[8]
  • LISA Pathfinder (även kallad Smart-2)
  • Mars-500, simulerad bemannad rymdresa

Framtida projekt[redigera | redigera wikitext]

Tidigare projekt[redigera | redigera wikitext]

  • Hipparcos – Ett rymdbaserat astrometriuppdrag
  • Giotto – Esas första djuprymdsfarkost, destination Halleys komet
  • ISO – Ett rymdobservatorium för infraröd strålning
  • Cos-B – Undersökning av gammastrålningsobjekt
  • IUE – Ett rymdobservatorium för studier i det ultravioletta spektrumet

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.esa.int/About_Us/Welcome_to_ESA/Budget_as_presented_during_DG_press_conference_24_January_2013
  2. ^ Poland joins European Space Agency
  3. ^ Establishments and facilities, information på ESAs webbplats, länkad 2009-06-26.
  4. ^ ESTRACK tracking stations, information på ESAs webbplats, länkad 2009-06-29.
  5. ^ Europe's Spaceport, information på ESAs webbplats, länkad 2009-06-26.
  6. ^ [a b] ”ESA budget for 2009” (PDF). European Space Agency. January 2009. http://esamultimedia.esa.int/docs/corporate/ESA_2009_Budgetsweb.pdf. 
  7. ^ ”ESA and the EU”. European Space Agency. 9 oktober 2008. http://www.esa.int/esaCP/SEMFEPYV1SD_index_0.html. 
  8. ^ KEO FAQ, FAQ med svar av KEOs skapare, Jean-Marc Phillipe

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Europe-fr.svg Europaportalen – temasidan för Europa på svenskspråkiga Wikipedia.