Kamenets-Podolsk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kamenets-Podolsk
Кам'янець-Подільський
Flagga Stadsvapen
(Flagga) (Stadsvapen)
Donetsks läge
Oblast Chmelnytskyj oblast
Area 27,871 km²
Befolkning 99 610

Kamenets-Podolsk (ukrainska: Кам'янець-Подільський, Kamjanets-Podilskyj; ryska: Каменец-Подольский, Kamenets-Podolskij, armėnų.: Կամիանեց-Պոդոլսկի) är en stad i södra Ukraina, med 93 300 invånare (2004).

Innehåll

[redigera] Historia

Trakten har varit befolkad årminstone sedan neolitikum. I Gamla stan har man upptäckt spår efter Tripoljekulturen (ca 5400–2700 f.Kr.). Under de första århundradena e.Kr. på det här territoriet bodde stammar som tillhörde Tjernjahovkulturen. Romerska mynt från 100-200-talet, som man funnit här, vittnar om att lokalbefolkningen hade handelsförbindelser med Svarta havets södra kust och romerska provinser.

I slutet av det första årtusendet beboddes territoriet av dagens Kamenets-Podolsk av slaviska stammar ulitjer och tivertser. Resterna av slaviska boplatser som hittades i Kamenets fästning och i Gamla stan ger anledning att tro att staden uppsrod på 1100 – 1200-talet och genom sitt läge på vägen från Kiev till Balkan började snart spela en viktig roll för furstendömet Galizien-Volynien.

I mitten av 1200-talet erövrades Podolien av mongoler. 1362 föll Kamenets till storfurstendömet Litauen och blev snart Podoliens administrativa center. År 1434 slutade ett polsk-litauisk krig med Polens segern. Under nya härskare blev Kamenets en kunglig stad och fick en ointaglig fästning vid Smotritjs krök.

1672 övergick staden till Turkiet men genom freden i Karlowitz (1699) blev den polsk igen. Efter tredje delningen av Polen (1795) förenades Kamenets-Podolsk med Ryssland och blev huvudort i guvernementet Podolien.

I slutet av 1800-talet hade staden 36 000 invånare.

Efter oktoberrevolutionen blev Kamenets för en kort tid huvudstaden av Ukrainska folkrepubliken (1919).

I juni 1941 ockuperades staden av Hitlers trupper. Under två dagar, 27 och 28 augusti 1941, mördade SS här cirka 23 600 judar, varav 16 000 från Ungern. Massakern utfördes på order av bland andra Ungerns premiärminister László Bárdossy och utfördes av SS-män under befäl av SS-Obergruppenführer Friedrich Jeckeln.

Staden frigjordes först i mars 1944. Under krigsoperationer utsattes staden för kraftigt bombardemang och förvandlades till ruiner. Efter kriget byggdes staden upp på nytt.

En fransk karta över Kamenets-Podolsk. 1691

[redigera] Sevärdheter och museer

  • Gamla fästningen (1500-talet).
  • Kulturreservatet Gamla stan.
  • Sankt Nikolai kyrka (1300-talet).
  • Rådhuset (1600 – 1700-talet).
  • S:t Petrus och S:t Paulus domkyrka med en turkisk minaret (1600-talet).
  • Krestovozdvizhenskaja-kyrka (1600 – 1700-talet).
  • Jungfru Marias kyrka (1617-1672).
  • Dominikanklostret (1700-talet)
  • Armeniska magasin (1600 – 1700-talet).
  • Czartoryjskis palats (1500-talet).

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Koordinater: 48°41′0″N 26°35′0″O / 48.68333, 26.58333

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk