Balkanhalvön

Wikipedia

(Omdirigerad från Balkan)

Se även Balkanbergen.

Politisk karta.

Balkanhalvön (av turkiskans balkan för "berg"; även Illyriska halvön) är en halvö i sydöstra Europa. Den avgränsas av Adriatiska havet i väster, Joniska havet i sydväst, Medelhavet i söder, Egeiska havet, Hellesponten, Marmarasjön och Bosporen i sydöst samt Svarta havet i öster. Balkanhalvöns nordliga gräns är floderna Donau-Sava-Kupa/Kolpa samt ner till Kvarnerviken (vid hamnstaden Rijeka).

[redigera] Länder på Balkanhalvön

Vanligen räknas följande länder ligga på Balkanhalvön:

Många gånger är den allmänna uppfattningen att Balkan enbart är länder som tillhört Jugoslavien och att hela före detta Jugoslavien har tillhört Balkan. Denna uppfattning är vanligast i länder utanför Balkanhalvön eller som inte ligger i Balkanhalvöns närhet. Speciellt har de jugoslaviska krigen under 1990-talet bidragit till denna uppfattning. På grund av dessa krig har begreppet Balkan i vissa delar av världen fått ett dåligt rykte. Detta kan i vissa fall också ha bidragit till att vissa länder som ligger på Balkanhalvön inte använt begreppet lika ofta som de kanske annars skulle göra. Under framförallt 1990-talet fick Balkan en politisk koppling och även om detta har minskat på senare tid kan detta ändå leva kvar hos vissa. Därför finns det folk i bland annat Serbien, Kroatien eller Bosnien som försöker undvika begreppet och istället ser sig som central- eller sydeuropéer.

Slovenien är per definition inte en del av Balkan, men räknas ofta ändå dit just för att landet har tillhört Jugoslavien. I de centraleuropeiska länderna räknas Slovenien ibland till regionen Centraleuropa på grund av sin historiska och kulturella anknytning till länderna i Mellaneuropa men ibland räknas det även till Balkan på grund av sitt jugoslaviska förflutna eller för att slovenska är ett sydslaviskt språk. Det finns dock de som menar att slovenskan är ett västslaviskt språk. 1994 inordnade Internationella geografiska unionen, vid regionalkonferensen i Prag, Slovenien otvetydigt bland de nio centraleuropeiska länderna tillsammans med Tyskland, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Schweiz, Lichtenstein och Österrike.

Även Serbiens och Kroatiens norra delar kan ibland räknas tillhöra Centraleuropa. Detta beror på att länderna har delar som tillhört Österrike-Ungern och att vissa centraleuropeiska inslag finns i områdena. I Serbien gäller detta Vojvodina som tillhört Österrike-Ungern men även Belgrad har centraleuropeiska influenser och delar av staden ligger på norra sidan om floden Sava. I Kroatien gäller detta oftast landets norra delar norr om floden Sava och Zagreb har centraleuropeiska influenser.

Albanien räknas oftast tillhöra Balkan och rent geografiskt brukar det heller inte finnas tveksamheter om detta. Det enda som möjligen kan utgöra en tveksamhet om detta är att landet inte tillhört Jugoslavien.

Bulgarien räknas vanligtvis till Balkan. Precis som när det gäller bland annat Albanien kan tveksamheten bestå i att landet inte tillhört Jugoslavien. Kulturen har likheter med länder som tillhört Jugoslavien och även med Grekland. Språket är sydslaviskt och liknar bland annat makedonska, serbiska men även kroatiska.

Makedonien brukar räknas som en central del på Balkan, oavsett om det gäller den självständiga republik som har detta namn eller om det gäller de grekiska eller bulgariska delarna med detta namn.

Grekland räknas oftast tillhöra Balkan. Det är främst Greklands fastland som brukar räknas som Balkan, främst de norra delarna med bland annat Thessaloniki. Grekland öar räknas däremot ofta inte tillhöra Balkan då begreppet oftast används för områden som tillhör de berörda ländernas fastland.

Rumänien räknas mer sällan tillhöra Balkan på grund av sitt geografiska läge och sin historia.

Turkiet räknas också mer sällan tillhöra Balkan. Det är enbart den europeiska delen av Turkiet som kan räknas som Balkan. Den övriga delen i Asien är inte Balkan och ofta räknas Turkiet mer som mellanöstern istället på grund av sitt geografiska läge ihop med sina grannländer i öst.

[redigera] Geografi

Huvudartikel: Balkans geografi

Namnet Balkan betyder "bergigt" på turkiska. Största delen av Balkanregionen består av bergskedjor som breder ut sig från nordväst till sydöst. De viktigaste bergskedjorna är Dinariska alperna i Kroatien och Pindosbergen i Grekland. I öst i Bulgarien finns Balkanbergen (Stara Planina på bulgariska) och Rhodopebergen som följer en riktning längs gränsen till Grekland i västost.

Karpaterna från Rumänien fogas samman med bergen på södra Balkanhalvön. Många av de här bergskedjorna är ojämna, ett fåtal har bergstoppar på 2900 m mellan Karpaterna och Balkanbergen.

Klimatet är hårt i norr och vid bergsområden med extremt kalla temperaturer i vinterperioden. I söder under vintern är temperaturen något mildare. Under århundradren har miljön i många skogar förstörts.

[redigera] Demografi

Huvudartikel: Balkans demografi

Balkanhalvön har över 75 miljoner invånare. Majoriteten av befolkningen är sydslaver, men det finns ett signifikant antal andra folkgrupper. I den sydslaviska folkgruppen räknas serber, montenegriner, kroater, slovener, bulgarer, bosniaker och makedoner. Albaner och greker talar andra icke-slaviska språk, medan rumänska språket tillhör gruppen av romanska språk. Det finns även mindre folkgrupper av bl.a. ungrare, turkar, tyskar och romer som är utspridda i regionen.

Eftersom en stor slavisk population flyttade in i Balkanområdet från nordöst under 500-talet blev många icke-slaviska folk på Balkanhalvön påverkade av den slaviska kulturen, och deras språk innefattar många ord av slaviskt ursprung. Övrig påverkan har framfört splittring av balkanfolket. Religion är en av de viktigaste faktorerna. De flesta serber, montenegriner, greker, bulgarer, makedoner och rumäner tillhör ortodoxa kyrkan, medan kroater och slovener till största delen är katoliker. Osmanska rikets långvariga ockupation av Balkanhalvön medförde att många slaviska folk och andra folkgrupper övergick till islam. Detta skedde mest i Bosnien-Hercegovina, Albanien, Makedonien och Bulgarien. Många kristna på Balkan blev starkt påverkade av den turkiska kulturen. Detta har lett till en mycket varierande kulturell och social struktur på Balkanhalvön idag.