Karl Erik Eriksson
- För andra personer med liknande namn, se Karl-Erik Eriksson.
Karl Erik Eriksson, i riksdagen kallad Eriksson i Arvika, född 30 mars 1925 i Arvika, död 17 september 2010[1], var en svensk lantbrukare, auktionsutropare och politiker (folkpartist), andre vice partiordförande 1972–1988.
Karl Erik Erikson föddes i en bondefamilj och var fram till 1958 förman på ett hyvleri i Högvalta, varefter han drev en auktions- och fastighetsbyrå i Arvika. Som slagfärdig auktionsutropare bland annat på Skansen och i tv blev han känd för en rikspublik.
Erikson var ledamot i Arvika stadsfullmäktige (från 1971 kommunfullmäktige) från 1954 och var drätselkammarens vice ordförande 1964–1970. Han var också ledamot i Värmlands läns landsting 1959–1979. Åren 1970–1988 var han ordförande för folkpartiets länsförbund i Värmlands län.
Erikson var riksdagsledamot för Värmlands läns valkrets 1966–1988 (i andra kammaren 1966–1968 och i första kammaren 1969–1970). I riksdagen var han bland annat ordförande i inrikesutskottet 1971–1976, tredje vice talman 1976–1985 och därefter andre vice talman 1985–1988. Han engagerade sig bland annat i utbildnings-, skatte- och trafikpolitik.
Karl Erik Eriksson avsade sig sitt riksdagsuppdrag den 5 april 1988 efter att ha förlorat ett skattemål.
Källor [redigera]
Litteratur [redigera]
- Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 399.
- Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 240–241.
| Företrädare: Cecilia Nettelbrandt |
Riksdagens tredje vice talman 1976–1985 |
Efterträdare: Anders Dahlgren |
| Företrädare: Anders Dahlgren |
Riksdagens andre vice talman 1985–1988 |
Efterträdare: Christer Eirefelt |
