Birgit Friggebo
| Birgit Friggebo | |
|
|
|
| Ämbetsperiod 1978–1982 |
|
| Statsminister | Thorbjörn Fälldin |
|---|---|
| Företrädare | Elvy Olsson |
| Efterträdare | Hans Gustafsson |
|
|
|
| Ämbetsperiod 1991–1994 |
|
| Statsminister | Carl Bildt |
| Företrädare | Bengt Göransson |
| Efterträdare | Margot Wallström |
|
|
|
| Ämbetsperiod 1991–1994 |
|
| Statsminister | Carl Bildt |
| Företrädare | Maj-Lis Lööw |
| Efterträdare | Leif Blomberg |
|
|
|
| Ämbetsperiod 1991–1993 |
|
| Statsminister | Carl Bildt |
| Företrädare | Maj-Lis Lööw |
| Efterträdare | Bengt Westerberg |
|
|
|
| Född | 25 december 1941 Falköping, Västra Götalands län |
| Födelsenamn | Birgit Irma Gunborg Friggebo |
| Politiskt parti | Folkpartiet |
| Make | Bo Södersten |
| Yrke | Ekonom |
Birgit Irma Gunborg Friggebo, född 25 december 1941 i Falköping,[1] är en svensk folkpartistisk politiker. Hon var biträdande bostadsminister 1976-1978, bostadsminister 1978-1982 och 1991 samt kulturminister 1991-1994, med ansvar även för invandrarfrågor och 1991-93 dessutom för jämställdhet. Hon är kanske mest känd för den så kallade friggeboden.
Innehåll |
Karriär [redigera]
Friggebo blev gymnasieekonom vid Schartaus Handelsinstitut 1960, kamrer 1960-65, tjänsteman vid Byggmästares i Stockholm Gemensamma Byggnads AB 1966-67 och biträdande förvaltare vid bostadsrättsföreningen Sannadalsplatån 1967-69. Hon var konsulent för SABO 69 och chef för förhandlingsenheten där 1971-76, ledamot av bostadsdomstolen 1975-76, ledamot av ungdomsbostadsutredningen 1969-71 och data- och offentlighetskommittén från 1985.
Birgit Friggebo var ordförande för frisinnad ungdom i Stockholm 1963-64 och ledamot av FPU:s förbundsstyrelse 1964-69. Hon var sekreterare i folkpartiets lokalavdelning 1968-73 och styrelseledamot i länsförbundet 1970-83 samt deras ordförande 1982-83. Friggebo blev ledamot av partistyrelsen 1972 och 1:e vice ordförande 1983. Hon var ledamot av socialnämnden i Stockholm 1966-70 och landstingsledamot för Stockholms län 1971-76.
Friggebos övriga meriter inkluderar riksdagsledamot 1979-82 och 1985-97, ordförande i folkpartiets riksdagsgrupp 1990-91, ordförande i konstitutionsutskottet 1994-97 samt landshövding i Jönköpings län 1998-2003. Hon är ordförande i Utbildningsradions styrelse sedan 2004 och i Operahögskolans i Stockholm styrelse sedan 2003 samt Fjärde AP-fonden sedan 2000.
Familj [redigera]
Birgit Friggebo är dotter till direktör Karl G Friggebo och hemvårdarinnan Mait, född Johansson. Hon är sedan 1997 gift med Bo Södersten.
Kulturminister [redigera]
Under sin tid som kulturminister 1991-94, med ansvar även för invandrarfrågor, blev Friggebo kanske mest känd för en del omdiskuterade mediaframträdanden. Under en debatt om rasism och främlingsfientlighet i Rinkeby den 5 februari 1992, i den så kallade Lasermannens spår, försökte Friggebo lugna stämningarna genom att föreslå att hela salen skulle sjunga "We Shall Overcome". Denna insats blev omtalad och kritiserad. Den bidrog inte till att lugna stämningarna, effekten var den motsatta. Friggebos klädsel vid Nobelfesten 1992 väckte också uppseende, men också en del entusiasm. Hon har senare blivit kallad "drottningen av urringningar"[källa behövs].
Under det tidiga 1990-talet pågick kriget i före detta Jugoslavien, och många flyktingar sökte sig till Sverige. Folkpartiet förespråkade en generös flyktingpolitik, och hamnade därför i konflikt med Ny demokrati, ett parti som många uppfattade som främlingsfientligt. Sverige tog under Friggebos tid som minister emot ett större antal kosovoalbaner, vilket har kritiserats av dem som ville se en mer restriktiv politik. Birgit Friggebos uttalande under denna period om att det "uppenbarligen finns någon tradition eller någonting annat som gör att (kosovoalbaner) är mer benägna att snatta och stjäla cyklar och tvätt" ledde till att hon polisanmäldes för hets mot folkgrupp.[2][3]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Sveriges befolkning 1990: Friggebo, Birgit Irma Gunborg
- ^ Karin Lindblom. ”Det är något jag får leva med”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article315012.ab.
- ^ http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/36/15/f53c52bc.pdf
Tryckta källor [redigera]
- Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985-1988, utgiven av Riksdagens förvaltningskontor, Stockholm 1986 ISSN 0283-4251 s. 98
| Företrädare: Elvy Olsson |
Sveriges bostadsminister 1978–1982 |
Efterträdare: Hans Gustafsson |
| Företrädare: Kulturdepartementet skapat Bengt Göransson kulturminister i utbildningsdepartementet |
Sveriges kulturminister 1991–1994 |
Efterträdare: Margot Wallström |
| Företrädare: Maj-Lis Lööw invandrarminister i arbetsmarknadsdepartementet |
Sveriges invandrarminister 1991–1994 |
Efterträdare: Leif Blomberg invandrarminister i arbetsmarknadsdepartementet |
| Företrädare: Maj-Lis Lööw jämställdhetsminister i arbetsmarknadsdepartementet |
Sveriges jämställdhetsminister 1991–1993 |
Efterträdare: Bengt Westerberg jämställdhetsminister i socialdepartementet |
| Företrädare: Thage G. Peterson |
Konstitutionsutskottets ordförande 1994-1997 |
Efterträdare: Bo Könberg |
| Företrädare: Gösta Gunnarsson |
Landshövding i Jönköpings län 1998–2003 |
Efterträdare: Lars Engqvist |
| Företrädare: Ingemar Eliasson |
Gruppledare för folkpartiets riksdagsgrupp 1990–1991 |
Efterträdare: Lars Leijonborg |
| Företrädare: Lars Leijonborg |
Folkpartiets partisekreterare 1982–1984 (tillförordnad) |
Efterträdare: Peter Örn |
Denna biografiska artikel om en svensk person behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.
- Artiklar som behöver enstaka källor 2012-01
- Illustrationsbehov-svensk
- Födda 1941
- Svenska eponymer
- Landshövdingar i Jönköpings län
- Ledamöter av Sveriges riksdag för Folkpartiet
- Sveriges biträdande bostadsministrar
- Sveriges bostadsministrar
- Sveriges kulturministrar
- Sveriges jämställdhetsministrar
- Personer från Falköping
- Kvinnor
- Levande personer
- Folkpartiet liberalernas partisekreterare
- Personer i Sverige under 1900-talet
- Personer i Sverige under 2000-talet