Birgit Friggebo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Birgit Friggebo

Ämbetsperiod
1978–1982
Statsminister Thorbjörn Fälldin
Företrädare Elvy Olsson
Efterträdare Hans Gustafsson

Ämbetsperiod
1991–1994
Statsminister Carl Bildt
Företrädare Bengt Göransson
Efterträdare Margot Wallström

Ämbetsperiod
1991–1994
Statsminister Carl Bildt
Företrädare Maj-Lis Lööw
Efterträdare Leif Blomberg

Ämbetsperiod
1991–1993
Statsminister Carl Bildt
Företrädare Maj-Lis Lööw
Efterträdare Bengt Westerberg

Född Birgit Irma Gunborg Friggebo
25 december 1941 (72 år)
Falköping, Västra Götalands län
Politiskt parti Folkpartiet
Make Bo Södersten
Yrke Ekonom

Birgit Irma Gunborg Friggebo, född 25 december 1941 i Falköping,[1] är en svensk folkpartistisk politiker. Hon var biträdande bostadsminister 1976–1978, bostadsminister 1978–1982 och 1991 samt kulturminister 1991–1994, med ansvar även för invandrarfrågor och 1991–1993 dessutom för jämställdhet. Hon är kanske mest känd för den så kallade friggeboden.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Friggebo blev gymnasieekonom vid Schartaus Handelsinstitut 1960, kamrer 1960–1965, tjänsteman vid Byggmästares i Stockholm Gemensamma Byggnads AB 1966–1967 och biträdande förvaltare vid bostadsrättsföreningen Sannadalsplatån 1967–1969. Hon var konsulent för SABO 1969 och chef för förhandlingsenheten där 1971–1976, ledamot av bostadsdomstolen 1975–1976, ledamot av ungdomsbostadsutredningen 1969–1971 och data- och offentlighetskommittén från 1985.

Birgit Friggebo var ordförande för frisinnad ungdom i Stockholm 1963–1964 och ledamot av FPU:s förbundsstyrelse 1964–1969. Hon var sekreterare i folkpartiets lokalavdelning 1968-73 och styrelseledamot i länsförbundet 1970–1983 samt deras ordförande 1982–1983. Friggebo blev ledamot av partistyrelsen 1972 och 1:e vice ordförande 1983. Hon var ledamot av socialnämnden i Stockholm 1966-70 och landstingsledamot för Stockholms län 1971–1976.

Friggebos blev därefter riksdagsledamot 1979–1982 och 1985–1997, ordförande i folkpartiets riksdagsgrupp 1990–1991, ordförande i konstitutionsutskottet 1994–1997 samt landshövding i Jönköpings län 1998–2003. Hon är ordförande i Utbildningsradions styrelse sedan 2004 och i Operahögskolans i Stockholm styrelse sedan 2003 samt Fjärde AP-fonden sedan 2000.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Birgit Friggebo är dotter till direktör Karl G Friggebo och hemvårdarinnan Mait, född Johansson. Hon är sedan 1997 gift med Bo Södersten.

Kulturminister[redigera | redigera wikitext]

Under sin tid som kulturminister 1991–1994, med ansvar även för invandrarfrågor, blev Friggebo kanske mest känd för en del omdiskuterade mediaframträdanden. Under en debatt om rasism och främlingsfientlighet i Rinkeby den 5 februari 1992, i den så kallade Lasermannens spår, försökte Friggebo lugna stämningarna genom att föreslå att hela salen skulle sjunga "We Shall Overcome". Denna insats blev omtalad och kritiserad. Den bidrog inte till att lugna stämningarna, effekten var den motsatta. Friggebos klädsel vid Nobelfesten 1992 väckte också uppseende, men också en del entusiasm.

Under det tidiga 1990-talet pågick kriget i före detta Jugoslavien, och många flyktingar sökte sig till Sverige. Folkpartiet förespråkade en generös flyktingpolitik, och hamnade därför i konflikt med Ny demokrati, ett parti som många uppfattade som främlingsfientligt. Sverige tog under Friggebos tid som minister emot ett större antal kosovoalbaner, vilket har kritiserats av dem som ville se en mer restriktiv politik. Birgit Friggebos uttalande under denna period om att det "uppenbarligen finns någon tradition eller någonting annat som gör att [kosovoalbaner] är mer benägna att snatta och stjäla cyklar och tvätt" ledde till att hon polisanmäldes för hets mot folkgrupp.[2][3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990: Friggebo, Birgit Irma Gunborg
  2. ^ Karin Lindblom. ”Det är något jag får leva med”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article315012.ab. 
  3. ^ http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/36/15/f53c52bc.pdf

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985-1988, utgiven av Riksdagens förvaltningskontor, Stockholm 1986 ISSN 0283-4251 s. 98


Företrädare:
Elvy Olsson
Sveriges bostadsminister
1978–1982
Efterträdare:
Hans Gustafsson
Företrädare:
Kulturdepartementet skapat
Bengt Göransson
kulturminister i utbildningsdepartementet
Sveriges kulturminister
1991–1994
Efterträdare:
Margot Wallström
Företrädare:
Maj-Lis Lööw
invandrarminister i arbetsmarknadsdepartementet
Sveriges invandrarminister
1991–1994
Efterträdare:
Leif Blomberg
invandrarminister i arbetsmarknadsdepartementet
Företrädare:
Maj-Lis Lööw
jämställdhetsminister i arbetsmarknadsdepartementet
Sveriges jämställdhetsminister
1991–1993
Efterträdare:
Bengt Westerberg
jämställdhetsminister i socialdepartementet
Företrädare:
Thage G. Peterson
Konstitutionsutskottets ordförande
1994-1997
Efterträdare:
Bo Könberg
Företrädare:
Gösta Gunnarsson
Landshövding i Jönköpings län
1998–2003
Efterträdare:
Lars Engqvist
Företrädare:
Ingemar Eliasson
Gruppledare för folkpartiets riksdagsgrupp
1990–1991
Efterträdare:
Lars Leijonborg
Företrädare:
Lars Leijonborg
Folkpartiets partisekreterare
1982–1984 (tillförordnad)
Efterträdare:
Peter Örn



Camera-photo.svg Selma Lagerlöf.png Denna biografiska artikel om en svensk person behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.