Karneol

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karneol
Carneol-Kristalle Magic Stones.jpg
Fakta
Kategori Mineral
Grupp
Kemi SiO2
Färg Blekt orange, blekt brun, grå, mjölkvit
Streckfärg Vit
Kristallsystem Trigonalt
Brott Ojämnt
Mohs 6 - 7
Ljusbrytning
Dubbelbrytning
Spaltning Obefintlig
Densitet 2,59 –2,61
Dispersion

Karneol är en variant av kalcedon och en mjölkvit till orangebrun ädelsten, genom inblandad järnoxid (och järnhydrat). Den är halvgenomskinlig till genomlysande och färgen övergår ibland till rödgul eller rödbrun. Genom glödgning förstärks färgen och det svagt färgade järnhydratet omvandlas till järnoxid. Vid för stark upphettning blir stenen vit.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Karneolen förekommer ofta som blåsrumsfyllning i mandelsten eller sedan denna förvittrat som lösa stenar.

Den mesta karneol som bearbetats i sliperier kommer från Indien, Brasilien eller Uruguay, men den kommer även från Tyskland, till exempel vid Oberstein, samt från Sibirien.

Användning[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har karneol använts som smyckessten åtminstone sedan vikingatiden. Namnet som tillkom redan under medeltiden, påstås härlett av den först kända fyndorten, Carien, men andra härleder den till caro (kött) eller carneus (köttaktig).

I forntiden kallades mineralet sard (sarda eller sarder) antingen efter staden Sardes i Turkiet eller efter det arabiska ordet sard (gul). Juvelerarna skiljde mellan manlig karneol (mörkröd), kvinnlig karneol (blekröd eller rödgul), sarder (kaffebrun till pomeransgul) och karneolberyll (vitgul), samt sardonyx, vilken har omväxlande svarta och vita skikt, och karneolonyx med röda och vita skikt. Dessa båda senare varianter utgörs av agat.

Förr graverades en mängd ”gemmer”, kaméer och intaglier i karneol, särskilt i karneolonyxen. Hos kaméerna står figurerna som vit relief på röd botten. Hos intaglierna är figurerna fördjupat ingraverade, som till exempel på sigillringar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Meyers varulexikon, Form, 1952
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia