Kautokeino kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kautokeino kommun
Guovdageainnu suohkan
Kommun
Kautokeino komm.svg
Kommunvapen
Land  Norge
Fylke Finnmark fylke
Centralort Kautokeino (Guovdageaidnu)
Areal 9 707,35 km² (2013-01-01)[1]
 - land 8 968,88 km²
 - vatten 738,47 km²
Folkmängd 2 910 (2013-04-01)[2]
Befolkningstäthet 0 invånare/km²[2][1]
Kommunkod 2011
NO 2011 Kautokeino.svg
Webbplats: kautokeino.kommune.no
Kautokeino centrum
Karta över Kautokeino kommun

Kautokeino kommun (norska: Kautokeino kommune, nordsamiska: Guovdageainnu suohkan) är en kommun i Finnmarks fylke i Norge.

Av befolkningen i Kautokeino kommun talar 80-90 % nordsamiska. Kommunen har både samiska och norska som administrationsspråk och kommunen ingår i förvaltningsområdet för samiska språk. Kommunen är till ytan den största i Norge och har ungefär 2.900 invånare.

Kautokeino kommun gränsar i norr mot kommunerna Kvænangen och Alta, i öster mot Karasjoks kommun och i väster mot Nordreisa kommun. I söder gränsar kommunen mot Enontekis i Finland. Kommunens centralort är tätorten Kautokeino (Guovdageaidnu) och andra orter är Máze (Masi), Stornes och Sjuosjavri.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kautokeinoområdets nationella tillhörighet var redan under 1500-talet omstridd. Kung Karl IX av Sverige beordrade under sin regeringstid att svenska kyrkor skulle anläggas längs älvarna i området, något som dock inte realiserades då. År 1673 inrättades emellertid ett svenskt pastorat i Kautokeino, lydande under Härnösands stift, men byggandet av en församlingskyrka kom till stånd först 1701, året för tätortens grundande, under församlingens tredje kyrkoherde Anders Nicolai Tornensis.

Områdets svenska överhöghet upphörde 1751 genom att Sverige då avträdde det genom Strömstadstraktaten, en generell gränsreglering med Danmark-Norge. Detta ledde till protester från borgare i Torneå, vilka därmed förlorade sina handelsrättigheter i området.

År 1852 ägde Kautokeinooroligheterna rum, då byns handelsman och länsman dödades vid ett upplopp, och ett antal personer misshandlades, av andligt väckta samer.

Den danske fotografen Sophus Tromholt publicerade bilder av landskap och samiskt folkliv i Kautokeino i Billeder fra lappernes land år 1885.

Kautokeino kommun är ett centrum för samisk kultur och utbildning. Där finns Samiska högskolan med forskning i högskolans forskningsinstitut Samisk forskningsinstitutt. Högskolan är lokaliserad till den år 2009 invigda samiska vetenskapsbyggnaden Diehtosiida, där också Samisk arkiv och resurscentret för ursprungsbefolkning Gáldu är inrymda.

Beaivváš Sámi Teahter är också lokaliserad i Kautokeino.

Buletjavris lägerområde, 2,5 kilometer från tätorten Kautokeinos centrum. utgör den norra slutstationen för vandringsleden Nordkalottleden.

Kautokeino år 1821[redigera | redigera wikitext]

Byn är nästan övergiven på sommaren. Renarna och boskapen äro på bete och endast få människor synas till, de flesta invånare har dragit till bergen eller befinner sig på fiske i vid kusten. I byn finnes tio eller tolv gårdar. Boningshusen voro uppförda av stockar och de för boskapen avsedda byggnaderna av torv eller sten. Kreatursuppsättningen på platsen utgjordes av ungefär femtio kor, hundrafemtio får, fyra eller fem oxar och omkring tvåhundrafemtio renar, av vilka omkring hälften var inkörd. Några hästar funnos icke.

... Men huru fattigt och uselt är icke det hus, som utgör boning för Församlingens Pastor! Det var nu öde och tillslutet, liksom flera av de övriga husen. ...En så eländig Prästegård, som denna, belägen i Finnmarkens Lappmark, har jag aldrig förr sett. Men Prästen bodde också nu icke här: om våren flyttar han ned till Norska kusten, tillbringar där sommaren och återkommer hit om hösten. Besynnerligt nog, att han ändå kan uppehålla sig 6 á 8 månader i Kautokeino, och just på årets sorgligaste tid, de mörka nattlika dagarna.

Men rörelse är likväl om vintern här något livligare: Finnarna (Nybyggarna eller Qvänerna) återkomma då med sin från havet hemförda fisk, öppna de nu tillstängda husen och utbreda genom sin verksamhet mera livlighet i trakten...Äntligen komma även lapparna med sina renar: de uppsätta sina kåtor runt omkring, på två, tre mils avstånd, samt förse byns invånare med hudar, kött, ost och allt det nyttiga, som renhjordarna giva.

Johan Wilhelm Zetterstedt, 1821[3]

Fotogalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Areal av land og ferskvatn, 1. januar 2013”. Statistisk sentralbyrå. 28 maj 2013. https://www.ssb.no/natur-og-miljo/statistikker/arealdekke/aar/2013-05-28. Läst 13 juli 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkemengd og kvartalsvise befolkningsendringar, 1. kvartal 2013”. Statistisk sentralbyrå. 14 maj 2013. http://www.ssb.no/befolkning/statistikker/folkendrkv/kvartal/2013-05-14?fane=tabell&sort=nummer&tabell=112359. Läst 13 juli 2013. 
  3. ^ Resa genom Sweriges och Norriges lappmarker

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Kautokeino kommuns webbplats

Koordinater: 69°00′52″N 23°02′14″E / 69.014437°N 23.037171°Ö / 69.014437; 23.037171