Kristinehamn
 |
Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att verifieras. (2009-10) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
| Kristinehamn | |
| Tätort Centralort |
|
| Slogan: Picasso valde Kristinehamn. Välkommen du också! | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Län | Värmlands län |
| Kommun | Kristinehamns kommun |
| Församling | Kristinehamns församling |
| Koordinater | |
| Area | |
| - tätort | 13,36 km² (2010-12-31) |
| - kommun | 1 392,37 km² (2011-01-01) |
| Folkmängd | |
| - tätort | 17 839 (2010-12-31)[1] |
| - kommun | 23 718 (2011-09-30)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 1 335 invånare/km² |
| - kommun | 17 inv./km² |
| Grundad | 1642(1582) |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | Kristinehamn |
| Postnummer | 681 XX |
| Riktnummer | 0550 |
| Tätortskod | 5720 |
  Kristinehamns läge i Värmlands län
|
|
- För den historiska stadskommunen, se Kristinehamns stad
Kristinehamn är en tätort i Värmland och centralort i Kristinehamns kommun, Värmlands län, vid Vänern.
Innehåll |
[redigera] Historia
Stadens ursprung var den hamn- och marknadsplats som uppstod kring den bro över Varnan där riksvägen mellan Sverige och Norge passerade. Kristinehamn har tidigare hetat Bro (Broo) och Varnums socken långt före de första stadsprivilegierna. Kristinehamn blev stad 1582 under namnet Bro (Broo), men förlorade stadsprivilegierna 1584, då hertig Karl, som hade utfärdat stadsprivilegierna, hade tänkt sig att Bro skulle bli Värmlands centralort, men detta år ångrade sig och gav denna status åt Karlstad istället. År 1642 fick Kristinehamn åter sina stadsprivilegier av drottning Kristina under namnet Christinehamn (uppkallad efter henne). Stadsvapnet symboliseras av båttypen bojort, eftersom stångjärn fraktades till Kristinehamn med häst och järnväg från Bergslagen, och därmed till Vänern för vidare transport till järnbruk med bojortsbåt och häst, där det smeds om till stångjärn.
Tackjärnet kom till Sjöändan, varifrån det drogs på vagnar en mil söderut till Kristinehamn. 1842 påbörjades byggandet av en järnvägslinje på sträckan. Denna invigdes 6 september 1850 och hade hästar som framdrivningsmetod fram till 1858 då det första ångloket sattes in på sträckan. Järnvägslinjen kom senare att bli den initiala delen av inlandsbanan där kilometer 0 är placerad vid Kristinehamns järnvägsstation. En av de ungdomar som deltog i transporten av vagnar på 1850-talet var Axel Broström. Genom honom och några andra redare förvandlades Kristinehamns segelflotta under 1870-talet till en modern ångbåtsflotta.
Kristinehamn har fått smeknamnet Lusasken. Namnet Lusasken härstammar från den säregna sparbössa där kommunens invånare i hundratals år har lagt pengar till fattiga sjömän. Sparbössan tömdes varje år på luciadagen, och kallades från början i folkmun för Lusseasken vilket under årens lopp omvandlades till Lusasken. Lusseasken finns kvar, och töms än idag på luciadagen. De insamlade medlen går nuförtiden till Sjöräddningssällskapets verksamhet.
Kristinehamn är sedan 2011 varumärkesskyddad som Sveriges Cupcake City. Den andra veckan i maj varje år håller staden ett cupcakekalas. Den 12 maj 2012 arrangeras Cupcakekalaset nästa gång.
[redigera] Geografi
Kristinehamn är den näst största tätorten i Värmlands län och ligger längs Europaväg 18 (Stockholm-Oslo) och riksväg 26. Kristinehamn har Vänerns näst största och nordöstligaste hamn. Mellanriksvägen mellan Oslo och Stockholm går genom Kristinehamn. Inlandsbanan börjar också i Kristinehamn.
Kristinehamn är belägen där åarna Varnan och Lötälven möts och sitt gemensamma utlopp har de i Varnumsviken, som är en del av Vänern, Europas tredje största insjö.
[redigera] Näringsliv
Stadens största privata arbetsgivare är Rolls-Royce, tillverkare av bland annat propellrar. Andra större arbetgivare är bland annat Cabby (husvagnar), Anovo (elektronikreparationer), Albin Components (kugghjul) och Axcel Components AB.[3]
2010 klättrade Kristinehamn till 35:e plats på Svenskt Näringslivs ranking över landets bästa företagsklimat. Det ger kommunen en andraplats i Värmland, efter Sunne som ligger 5 placeringar före.[4]
[redigera] Utbildning
Gymnasieskolan i Kristinehamn omfattar tre skolor, Brogårdsgymnasiet, Presterudsgymnasiet och Baggiums Praktiska Gymnasium (friskola).[5][6] Det finns även en folkhögskola, Kristinehamns folkhögskola KPS (KPS).
[redigera] Kultur
På 1980-talet kom det mycket punkmusik från Kristinehamn, och än idag finns flera mer eller mindre framgångsrika grupper inom rock och punk. Band som Avskum, Jumper och Burst kommer från staden där även storbandet 0550 Big Band har huserat under flera decennium.
[redigera] Kommunikation
Kristinehamn har goda kommunikationer både för folk och gods.
[redigera] Bil
Genom Kristinehamn går E18. E18 har 2+1 körfält. Det finns tre "större" infarter till Kristinehamn. Staden korsas dessutom av riksväg 26, Sveriges idag längsta riksväg.
[redigera] Buss
Långdistansbussar går mellan Kristinehamn och bland annat Stockholm, Oslo, Göteborg och Jönköping. Länsbussarna i Värmland kör till bland annat Karlstad, Karlskoga, Degerfors, Gullspång, Storfors, Björneborg, Bäckhammar, Nybble, Ölme och Filipstad[7]. Det finns också fem stadsbussar som går på 10 olika busslinjer. Dessa körs av Nobina.
[redigera] Båt
I Kristinehamn finns en av Vänerns största hamnar.[8] Hamnen drivs av Vänerhamn AB. På sommaren går det turbåtar till några av skärgårdsöarna.
[redigera] Tåg
Persontrafik finns i tre riktningar. Kristinehamn ligger vid Värmlandsbanan, tidigare nordvästra stambanan, och tåg till Karlstad tar cirka 20 minuter. Här börjar också den 1 288 kilometer långa Inlandsbanan, vars slutstation är Gällivare.[9][10]
[redigera] Turism och sevärt
[redigera] Skärgården och dess öar
I skärgården går det turbåtar till flera öar, bland annat till Vålön där det finns flera sandstränder. Från Vålön finns broar över till Kalvön och Sibberön, där det finns tält och grillplatser. Kalvön, Sibberön och några holmar ingår i Sibberöns naturreservat. På Alvön och Långön finns bra klippbad och övernattningsmöjligheter i tält, vindskydd eller egen båt. På sommaren kan man även ö-luffa i skärgården med flera olika båtar, vilket är en väldigt uppskattad turistattraktion.
[redigera] Konstmuseet
Kristinehamns kommun satsar på "att bli en stad där folk skall trivas". Därför arbetar kommunen mycket med kultursatsningar; Kristinehamns konstmuseum har redan efter några år blivit välkänt. Under 2003 anordnades en Picassoutställning som rönte internationell uppmärksamhet. 2005 anordnades en välbesökt utställning med den finske arkitekten Alvar Aalto.
[redigera] Bojorten Christine af Bro
Bojorten Christine af Bro - tillika det flytande stadsvapnet - har efter sin jungfrufärd den 18 juni 2005 varit ett välbesökt turistmål. Bojort är ett fartyg av nederländskt ursprung och användes på 1500-1700-talen för transporter av främst stångjärn från Bergslagens hyttor. Inga fartyg av dessa modeller fanns kvar i Norden men som ett EU- och arbetsmarknadsprojekt har man rekonstruerat ett sådant fartyg i Kristinehamn. Denna nya bojort med en total längd på 29,5 meter och en vikt på 130 ton marknadsförs som ett turist- och kulturprojekt av Kristinehamns kommun, som sedan år 2000 är huvudman i projektet. Denna bojort bär namnet "Christine af Bro", och byggdes under åren 1997-2005. I augusti 2005 var fartyget med på slutmålet av Tall Ship Race i Fredrikstad i Norge. Under denna resa besökte över 5 000 personer fartyget.
[redigera] Picassoskulpturen på Strandudden
På Strandudden står Picassos monumentalskulptur av hans fru Jacqueline. Första skisserna och modellerna till skulpturen gjordes på 1950-talet.
Idén till att uppföra en Picassoskulptur i Värmland hade följande förhistoria: Den norske konstnären Carl Nesjar hade jobbat med Pablo Picasso, och gjort skulpturer för honom under cirka 17 år. Picasso hade länge haft lust att få en stor skulptur uppförd någonstans. Det hade redan gjorts en modellskulptur. Nesjar hade förhört sig i sin hemkommun i Norge, men den norska kommunen tyckte nog att skulpturen var för gräslig.
I Frankrike mötte Nesjar Bengt Olson, som var målare från Kristinehamn. Nesjar nämnde skulpturen "utan hem". Olsson kom då på att den kanske skulle kunna sättas upp i Kristinehamn eller någonstans i stadens omnejd. Nesjar tyckte att Olsson skulle kolla upp det.
Olsson kontaktade kommunstyrelsen, och Nesjar drog förslaget för Picasso. Picasso sa att om Nesjar uppförde skulpturen, och den stod på en lämplig plats, så skulle det fungera. Några fotografier togs ute på den udde som numera kallas Picassoudden.
Picasso fick besked om att Kristinehamns kommunstyrelse hade fattat ett beslut om att kostnaden för skulpturen skulle betalas av Kristinehamns kommun om man fick rätten att uppföra skulpturen.[11]
Godkännandet från Picasso kom i form av ett fotomontage med skulpturen placerad på Strandudden. På kortet skrev Picasso:
| ” | Oui, Picasso 7.7. 1964 | ” |
Skulpturen är den största Picassoskulpturerna i världen. Den är 15 meter hög och uppfördes 1965. I en form med armering och väl packad småsten trycktes betongvälling in från botten och man kunde därmed undvika luftfickor. Det var en teknik som Nejsar hade arbetat fram i sitt samarbete med Picasso. Ytan blästrades sedan för att ge mönster och reliefverkan.
Kristinehamn använder sig av sloganen "Picasso valde Kristinehamn. Välkommen du också!" Begreppet Pablo Picasso har visat sig vara särskilt livskraftigt i staden och bland annat kommit att namnge allt från pizzerior (Pablo och Picasso) till en fotbollscup (Picasso-cup). Kristinehamns Simsällskap har även en tävling som kallas Picasso-cup. Kristinehamns Tennisklubb startade 1994 en inomhustävling som fick namnet Pablo Open och några år efter en utomhustävling som fick namnet Picassospelen.
[redigera] Vänorter
Kristinehamn har fem vänorter:
Man anordnar årligen ett vänortsutbyte mellan dessa städer där ungdomar får chansen att resa med sin sportförening och tävla.
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Kristinehamn 1960–2010[12] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 20 142 | |||
| 1965 | 20 460 | |||
| 1970 | 21 043 | |||
| 1975 | 21 146 | |||
| 1980 | 20 285 | |||
| 1990 | 19 340 | 1 315 | ||
| 1995 | 19 274 | 1 337 | ||
| 2000 | 17 934 | 1 341 | ||
| 2005 | 17 836 | 1 342 | ||
| 2010 | 17 839 | 1 336 | ||
[redigera] Stadsdelar
|
|
|
|
[redigera] Personligheter
|
|
[redigera] Referenser
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zURBa7Kv. Läst 16 juni 2011.
- ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2011”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____167885.aspx. Läst 8 november 2011.
- ^ Kristinehamns kommun - Företagsregister
- ^ Svenskt Näringsliv - Företagsklimat
- ^ Skola och barnomsorg i Kristinehamn.
- ^ Baggiums Praktiska Gymnasium
- ^ Värmlandstrafik
- ^ Vänerhamn - våra hamnar.
- ^ Inlandsbanan.se
- ^ Statens järnvägar
- ^ Bengt Olson berättar
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Externa länkar
|
||||||||||
|
|||||
