Kiruna kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland i nordligaste Sverige. Centralort är Kiruna. Den är både den nordligaste och ytmässigt största kommunen i Sverige.
Administrativ historik[redigera]
Gruvsamhället Kiruna i Jukkasjärvi landskommun inrättades som municipalsamhälle 1908. 40 år senare ombildades hela kommunen till Kiruna stad, den ytmässigt största stadskommunen i landet och nummer två i världen efter Mount Isa i Queensland i Australien. Detta var en av de sista stadsnybildningarna i Sverige. 1971 tillfördes Karesuando landskommun och Kiruna kommun bildades som kommun av enhetlig typ.
-
Blasonering: Sköld delad av silver, vari ett blått järnmärke, och blått, vari en fjällripa av silver med röd beväring, därest dylik skall förekomma.[5]
Vapnet innehåller ett järnmärke för ortens järngruvverksamhet och en fjällripa, eftersom Kiirunavaara betyder "fjällripeberget". Vapnet fastställdes för staden Kiruna 1949.
Kiruna samhälle började växa upp i slutet av 1800-talet. Kiruna ligger i Jukkasjärvi socken, som sedan urminnes tider varit hem för samer. Dessa var under 1500- och 1600-talen indelade i samebyarna Siggevaara och Tingevaara, men under 1700-talet delades dessa samebyar i fyra nya; Siggevaara blev till Laevas sameby (Kaalasvuoma) och Gabna sameby (Rautusvuoma), medan Tingevaara blev Talma sameby och Saarivuoma sameby. Området fick sina första tornedalska nybyggare under 1600-talets första hälft. Kommunens folkmängd var ringa fram till gruvbrytningen kom igång under 1800-talets sista år.
Sedan 1700-talet kände man till att området var rikt på järnmalm, men först på 1890-talet tillät gruvbrytningsmetoderna brytning i större skala. Detta bidrog till stor inflyttning till samhället. 1902 stod järnvägssträckan Malmbanan mellan Kiruna och Narvik klar, vilket underlättade malmexporten betydligt. Malmbanan invigdes officiellt av kung Oscar II den 14 juli 1903. Malmbanan elektrifierades redan 1915.
Kiruna kommun är Sveriges nordligaste kommun och den största till ytan. Kommunen är lika stor som Skåne, Blekinge och Halland tillsammans eller cirka 20 000 km². Bland landskapen i Götaland och Svealand är det bara Småland och Dalarna som är större än Kiruna kommun. Som jämförelse kan nämnas att världens största kommun till ytan är Qaasuitsup på Grönland med en yta av 660 000 km², mer än trettio gånger så stor som Kiruna kommun. Stadskommunen Mount Isa i Queensland i Australien är mer än dubbelt så stor som Kiruna kommun.
I kommunen ligger Sveriges högsta berg, Kebnekaise, som är 2 103 meter över havet (enligt mätningar under sommaren 2004). Kebnekaises nordtopp mäter 2 097 meter över havet. Från toppen av Kebnekaise kan man se ett område som motsvarar drygt nio procent av Sveriges yta. Ett halvdussin fjäll i kommunen är högre än 2 000 meter över havet.
I Kiruna kommun finns mer än 6 000 sjöar. Den största, Torneträsk, är mer än sju mil lång.
Inom kommungränserna rinner sju stora orörda älvar: Kalixälven, Torne älv, Lainioälven, Rautas älv, Vittangi älv, Muonio älv och Könkämäälven. Kiruna kommun har även den längsta strandsträckan av alla kommuner i Sverige, nämligen 16 773 kilometer.
Det finns två nationalparker inom Kiruna kommun: Abisko nationalpark och Vadvetjåkka nationalpark. Det finns även nio naturreservat, varav de största arealerna utgörs av fjällurskog.
Under sommaren lyser solen över Kiruna kommun nästan två månader i sträck utan att gå ned. Å andra sidan varar polarnatten 20 dygn. Från och med den 12 december till och med den 31 december gömmer sig solen under horisonten i Kiruna kommun.
Befolkningsutveckling[redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Kiruna kommun 1810–2010[6][7] |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1810 |
|
1 408 |
| 1820 |
|
1 621 |
| 1830 |
|
1 763 |
| 1840 |
|
2 021 |
| 1850 |
|
2 357 |
| 1860 |
|
2 989 |
| 1870 |
|
3 147 |
| 1880 |
|
3 266 |
| 1890 |
|
3 604 |
| 1900 |
|
4 314 |
| 1910 |
|
12 728 |
| 1920 |
|
14 783 |
| 1930 |
|
19 661 |
| 1940 |
|
19 427 |
| 1950 |
|
20 348 |
| 1955 |
|
23 799 |
| 1960 |
|
28 194 |
| 1965 |
|
29 785 |
| 1970 |
|
30 639 |
| 1975 |
|
31 194 |
| 1980 |
|
29 705 |
| 1985 |
|
26 862 |
| 1990 |
|
26 149 |
| 1995 |
|
25 876 |
| 2000 |
|
24 314 |
| 2005 |
|
23 135 |
| 2010 |
|
22 944 |
Det finns sju tätorter i Kiruna kommun:[8]
Centralorten är i fet stil
Cirka 80 procent av kommunens invånare bor alltså i tätorten Kiruna.
Det finns 10 småorter i Kiruna kommun.[9]
I tabellen presenteras småorterna i storleksordning per den 31 december 2010.
Kommunikationer[redigera]
Centralorten Kiruna ligger vid Malmbanan och väg E10. Utanför staden ligger Kiruna flygplats. Länstrafiken Norrbotten har ett antal busslinjer i kommunen. Kiruna kommun ansvarar för fem lokala busslinjer i centralorten.
Kiruna kyrka är en prisbelönad kyrka, berömd för sitt unika utseende. Kyrkan är en av Sveriges största träbyggnader.
Jukkasjärvi kyrka[redigera]
Jukkasjärvi kyrka är en av Lapplands äldsta bevarade byggnader. Dess äldsta delar är från 1607. Kyrkans altartavla är av Bror Hjorth. Orgeln är från 1990-talet och är dekorerad av den välkände samiske träsnidaren och konstnären Lars-Levi Sunna.
I oktober börjar det årliga byggandet av Ishotellet i Jukkasjärvi, världens största ishotell, där gästrum, sviter, Ice Globe Theater, kyrka, bastu och den berömda Absolut Icebar är utmejslade i ren kärnis från Torne älv.
Abisko nationalpark[redigera]
Abisko nationalpark ligger i västra delen av Kiruna kommun.
Näringslivet domineras av LKAB:s malmbrytning. Kiruna är också en viktig stad för Europas miljö- och rymdforskning, med raket- och ballongbasen Esrange och Institutet för rymdfysik.
Efter valet 2006 styrde den så kallade "Gränslösa alliansen" kommunen. Alliansen bestod av Socialdemokraterna, Norrbottens Sjukvårdsparti, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sámelistu/Samelistan. I opposition återfanns Centerpartiet, Vänsterpartiet och Kirunapartiet var för sig.
Under sommaren och hösten 2008 påbörjade dock Socialdemokraterna och Kirunapartiet ett samarbete. Detta har så småningom lett till ett maktskifte i kommunen och i samband med ett extrainsatt kommunfullmäktigemöte den 16 oktober fick kommunen formellt ett nytt styre. Socialdemokraterna och Kirunapartiet bildar egen majoritet och kommunen har därmed två kommunalråd fram till valet 2010: Lars Törnman och Kenneth Stålnacke.
Norrbottens Sjukvårdsparti, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sámelistu/Samelistan fortsätter sitt samarbete i opposition under namnet "Gränslösa alliansen". I opposition finns även Centerpartiet och Vänsterpartiet som ingått valtekniskt samarbete.[10] samt det lokala socialistiska initiativet Knegarkampanjen.
Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera]
| Valår |
V |
S |
MP |
APK |
KNEG |
Kirp |
SL |
ÖVR |
NS |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
9 |
23 |
|
|
|
|
|
1 |
|
3 |
6 |
1 |
2 |
|
45 |
80,4 |
|
| 1973 |
9 |
22 |
|
|
|
|
|
|
|
6 |
4 |
1 |
3 |
|
45 |
83,3 |
|
| 1976 |
8 |
24 |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
4 |
1 |
3 |
|
45 |
82,8 |
|
| 1979 |
7 |
25 |
|
2 |
|
|
|
|
|
3 |
3 |
1 |
4 |
|
45 |
83,3 |
|
| 1982 |
8 |
27 |
|
1 |
|
|
|
|
|
2 |
1 |
1 |
5 |
|
45 |
85,1 |
|
| 1985 |
8 |
26 |
|
1 |
|
|
|
|
|
2 |
3 |
1 |
4 |
|
45 |
82,5 |
|
| 1988 |
8 |
25 |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
2 |
3 |
1 |
4 |
|
45 |
77,2 |
|
| 1991 |
8 |
23 |
1 |
|
|
|
|
|
|
2 |
3 |
2 |
6 |
|
45 |
77,9 |
|
| 1994 |
8 |
14 |
2 |
|
|
15 |
|
|
|
|
1 |
1 |
4 |
|
45 |
82,9 |
|
| 1998 |
5 |
16 |
1 |
|
|
16 |
|
|
|
|
1 |
1 |
5 |
|
45 |
76,78 |
|
| 2002 |
6 |
15 |
2 |
|
|
15 |
|
|
|
2 |
1 |
1 |
3 |
|
45 |
76,07 |
|
| 2006 |
5 |
16 |
1 |
|
|
11 |
2 |
|
4 |
2 |
|
1 |
3 |
|
45 |
77,23 |
|
| 2010 |
6 |
16 |
1 |
|
1 |
4 |
2 |
|
1 |
8 |
1 |
1 |
4 |
|
45 |
80,48 |
|
- Övriga 1970 var Frampartiet
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Partiers starkaste stöd[redigera]
(val 2010 till kommunfullmäktige)
| Parti |
Valdistrikt |
Kommun |
| Starkaste |
Andel |
Andel |
| S |
Lombolo östra, karta |
41,50 % |
35,14 % |
| C |
Högalid, karta |
23,89 % |
18,55 % |
| V |
Lombolo mellersta, karta |
16,00 % |
12,94 % |
| Kirp |
Kiruna sydost, karta |
16,38 % |
8,05 % |
| M |
Jukkasjärvi, karta |
12,16 % |
8,02 % |
| SL |
Kiruna nordost, karta |
25,08 % |
3,69 % |
| NS |
Triangeln, karta |
5,35 % |
3,10 % |
| KNEG |
Lombolo västra, karta |
3,95 % |
2,59 % |
| MP |
Högalid, karta |
4,56 % |
2,54 % |
| KD |
Kiruna nordost, karta |
16,41 % |
2,19 % |
| FP |
Kiruna sydost, karta |
4,58 % |
1,66 % |
| ÖVR |
Lombolo västra, karta |
3,95 % |
1,49 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. |
Det finns tre församlingar i Kiruna kommun:[11]
Kiruna kommun har en vänort:
- ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ^ Demografiska databasen vid Umeå universitet
- ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010
- ^ Kommunens officiella webbplats
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
Sverige
