Kiruna kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kiruna kommun
Kommun
Kiruna stadshus (kommunhus)
Kiruna stadshus (kommunhus)
Kiruna vapen.svg
Land  Sverige
Län Norrbottens län
Landskap Lappland
Domsaga Gällivare domsaga[1]
Läge 67°51′17.0″N 20°13′22.0″Ö / 67.854722°N 20.222778°Ö / 67.854722; 20.222778Koordinater: 67°51′17.0″N 20°13′22.0″Ö / 67.854722°N 20.222778°Ö / 67.854722; 20.222778
Centralort Kiruna
Areal 20 551,42 km² (2013-01-01)[2]
1:a största (av 290)
 - land 19 140,33 km²
 - vatten 1 411,09 km²
Folkmängd 23 302 (2014-06-30)[3]
108:e största (av 290)
Befolkningstäthet 1,22 invånare/km²[3][2]
277:e högsta (av 290)
Kommunkod 2584[4]
Kiruna Municipality in Norrbotten County.png
Webbplats: www.kiruna.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal

Kiruna kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland i nordligaste Sverige. Centralort är Kiruna. Den är både den nordligaste och ytmässigt största kommunen i Sverige.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Jukkasjärvi landskommun i Jukkasjärvi socken och Karesuando landskommun i Karesuando socken.

I Jukkasjärvi landskommun inrättades 23 december 1908 Kiruna municipalsamhälle. 1948 ombildades landskommunen till Kiruna stad och municipalsamhället upplöstes. Staden var den ytmässigt största stadskommunen i landet och nummer två i världen efter Mount Isa i Queensland i Australien.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]

Kiruna kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kiruna stad och Karesuando landskommun.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Gällivare tingsrätts domsaga.[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kiruna kommunvapen

Blasonering: Sköld delad av silver, vari ett blått järnmärke, och blått, vari en fjällripa av silver med röd beväring, därest dylik skall förekomma.[8]

Vapnet innehåller ett järnmärke för ortens järngruvverksamhet och en fjällripa, eftersom Kiirunavaara betyder "fjällripeberget". Vapnet fastställdes för staden Kiruna 1949.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kiruna samhälle började växa upp i slutet av 1800-talet. Kiruna ligger i Jukkasjärvi socken, som sedan urminnes tider varit hem för samer. Dessa var under 1500- och 1600-talen indelade i samebyarna Siggevaara och Tingevaara, men under 1700-talet delades dessa samebyar i fyra nya; Siggevaara blev till Laevas sameby (Kaalasvuoma) och Gabna sameby (Rautusvuoma), medan Tingevaara blev Talma sameby och Saarivuoma sameby. Området fick sina första tornedalska nybyggare under 1600-talets första hälft. Kommunens folkmängd var ringa fram till gruvbrytningen kom igång under 1800-talets sista år.

Sedan 1700-talet kände man till att området var rikt på järnmalm, men först på 1890-talet tillät gruvbrytningsmetoderna brytning i större skala. Detta bidrog till stor inflyttning till samhället. 1902 stod järnvägssträckan Malmbanan mellan Kiruna och Narvik klar, vilket underlättade malmexporten betydligt. Malmbanan invigdes officiellt av kung Oscar II den 14 juli 1903. Malmbanan elektrifierades redan 1915.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kiruna kommun är Sveriges nordligaste kommun och den största till ytan. Kommunen är lika stor som Skåne, Blekinge och Halland tillsammans eller cirka 20 000 km². Bland landskapen i Götaland och Svealand är det bara Småland och Dalarna som är större än Kiruna kommun. Som jämförelse kan nämnas att världens största kommun till ytan är QaasuitsupGrönland med en yta av 660 000 km², mer än trettio gånger så stor som Kiruna kommun.

I kommunen ligger Sveriges högsta berg, Kebnekaise, som är 2 103 meter över havet (enligt mätningar under sommaren 2004). Kebnekaises nordtopp mäter 2 097 meter över havet. Från toppen av Kebnekaise kan man se ett område som motsvarar drygt nio procent av Sveriges yta. Ett halvdussin fjäll i kommunen är högre än 2 000 meter över havet.

I Kiruna kommun finns mer än 6 000 sjöar. Den största, Torneträsk, är mer än sju mil lång.

Inom kommungränserna rinner sju stora orörda älvar: Kalixälven, Torne älv, Lainioälven, Rautas älv, Vittangi älv, Muonio älv och Könkämäälven. Kiruna kommun har även den längsta strandsträckan av alla kommuner i Sverige, nämligen 16 773 kilometer.

Det finns två nationalparker inom Kiruna kommun: Abisko nationalpark och Vadvetjåkka nationalpark. Det finns även nio naturreservat, varav de största arealerna utgörs av fjällurskog.

Under sommaren lyser solen över Kiruna kommun nästan två månader i sträck utan att gå ned. Å andra sidan varar polarnatten 20 dygn. Från och med den 12 december till och med den 31 december gömmer sig solen under horisonten i Kiruna kommun.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Utländsk bakgrund i procent av befolkningen
Total andel (utrikesfödda samt barn med två utrikesfödda föräldrar)
  
11,14%
Källa: (2012) SCB.se









Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kiruna kommun 1810–2010[9][10]
År Invånare
1810
  
1 408
1820
  
1 621
1830
  
1 763
1840
  
2 021
1850
  
2 357
1860
  
2 989
1870
  
3 147
1880
  
3 266
1890
  
3 604
1900
  
4 314
1910
  
12 728
1920
  
14 783
1930
  
19 661
1940
  
19 427
1950
  
20 348
1955
  
23 799
1960
  
28 194
1965
  
29 785
1970
  
30 639
1975
  
31 194
1980
  
29 705
1985
  
26 862
1990
  
26 149
1995
  
25 876
2000
  
24 314
2005
  
23 135
2010
  
22 944

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns sju tätorter i Kiruna kommun:[11]

Nr Tätort Folkmängd
1 Kiruna 18 148
2 Vittangi 784
3 Jukkasjärvi 548
4 Svappavaara 417
5 Kuttainen 333
6 Karesuando 303
7 Övre Soppero 201

Centralorten är i fet stil

Cirka 80 procent av kommunens invånare bor alltså i tätorten Kiruna.

Småorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 10 småorter i Kiruna kommun.[12]

I tabellen presenteras småorterna i storleksordning per den 31 december 2010.

Nr Småort Folkmängd
1 Idivuoma 112
2 Abisko 110
3 Masugnsbyn 84
4 Laxforsen (nordvästra stranden) 83
5 Lannavaara 79
6 Kurravaara 70
7 Kauppinen 69
8 Paksuniemi 68
9 Piksinranta 61
10 Saivomuotka 57

Övriga orter[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Centralorten Kiruna ligger vid Malmbanan och väg E10. Utanför staden ligger Kiruna flygplats. Länstrafiken Norrbotten har ett antal busslinjer i kommunen. Kiruna kommun ansvarar för fem lokala busslinjer i centralorten.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Kiruna kyrka[redigera | redigera wikitext]

Kiruna kyrka är en prisbelönad kyrka, berömd för sitt unika utseende. Kyrkan är en av Sveriges största träbyggnader.

Jukkasjärvi kyrka[redigera | redigera wikitext]

Jukkasjärvi kyrka är en av Lapplands äldsta bevarade byggnader. Dess äldsta delar är från 1607. Kyrkans altartavla är av Bror Hjorth. Orgeln är från 1990-talet och är dekorerad av den välkände samiske träsnidaren och konstnären Lars-Levi Sunna.

Ishotellet[redigera | redigera wikitext]

I oktober börjar det årliga byggandet av Ishotellet i Jukkasjärvi, världens största ishotell, där gästrum, sviter, Ice Globe Theater, kyrka, bastu och den berömda Absolut Icebar är utmejslade i ren kärnis från Torne älv.

Abisko nationalpark[redigera | redigera wikitext]

Abisko nationalpark ligger i västra delen av Kiruna kommun.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet domineras av LKAB:s malmbrytning. Kiruna är också en viktig stad för Europas miljö- och rymdforskning, med raket- och ballongbasen Esrange och Institutet för rymdfysik.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Efter valet 2006 styrde den så kallade "Gränslösa alliansen" kommunen. Alliansen bestod av Socialdemokraterna, Norrbottens Sjukvårdsparti, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sámelistu/Samelistan. I opposition återfanns Centerpartiet, Vänsterpartiet och Kirunapartiet var för sig.

Under sommaren och hösten 2008 påbörjade dock Socialdemokraterna och Kirunapartiet ett samarbete. Detta har så småningom lett till ett maktskifte i kommunen och i samband med ett extrainsatt kommunfullmäktigemöte den 16 oktober fick kommunen formellt ett nytt styre. Socialdemokraterna och Kirunapartiet bildar egen majoritet och kommunen har därmed två kommunalråd fram till valet 2010: Lars Törnman och Kenneth Stålnacke.

Norrbottens Sjukvårdsparti, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sámelistu/Samelistan fortsätter sitt samarbete i opposition under namnet "Gränslösa alliansen". I opposition finns även Centerpartiet och Vänsterpartiet som ingått valtekniskt samarbete.[13] samt det lokala socialistiska initiativet Knegarkampanjen.

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP APK KNEG Kirp SL ÖVR NS C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 9 23 1 3 6 1 2
9 23 3 6 2
45 80,4
40
1973 9 22 6 4 1 3
9 22 6 4 3
45 83,3
38 7
1976 8 24 5 4 1 3
8 24 5 4 3
45 82,8
36 9
1979 7 25 2 3 3 1 4
7 25 2 3 3 4
45 83,3
32 13
1982 8 27 1 2 1 1 5
8 27 2 5
45 85,1
31 14
1985 8 26 1 2 3 1 4
8 26 2 3 4
45 82,5
32 13
1988 8 25 1 1 2 3 1 4
8 25 2 3 4
45 77,2
29 16
1991 8 23 1 2 3 2 6
8 23 2 3 2 6
45 77,9
28 17
1994 8 14 2 15 1 1 4
8 14 2 15 4
45 82,9
29 16
1998 5 16 1 16 1 1 5
5 16 16 5
45 76,78
26 19
2002 6 15 2 15 2 1 1 3
6 15 2 15 2 3
45 76,07
26 19
2006 5 16 1 11 2 4 2 1 3
5 16 11 2 4 2 3
45 77,23
25 20
2010 6 16 1 1 4 2 1 8 1 1 4
6 16 4 2 8 4
45 80,48
26 19
  • Övriga 1970 var Frampartiet
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd[redigera | redigera wikitext]

(val 2010 till kommunfullmäktige)

Parti Valdistrikt Kommun
Starkaste Andel Andel
S Lombolo östra, karta 41,50 % 35,14  %
C Högalid, karta 23,89 % 18,55  %
V Lombolo mellersta, karta 16,00 % 12,94  %
Kirp Kiruna sydost, karta 16,38 % 8,05  %
M Jukkasjärvi, karta 12,16 % 8,02  %
SL Kiruna nordost, karta 25,08 % 3,69  %
NS Triangeln, karta 5,35 % 3,10  %
KNEG Lombolo västra, karta 3,95 % 2,59  %
MP Högalid, karta 4,56 % 2,54  %
KD Kiruna nordost, karta 16,41 % 2,19  %
FP Kiruna sydost, karta 4,58 % 1,66  %
ÖVR Lombolo västra, karta 3,95 % 1,49  %
Data hämtat från Valmyndigheten.


Församlingar[redigera | redigera wikitext]

Det finns tre församlingar i Kiruna kommun:[14]

Vänort[redigera | redigera wikitext]

Kiruna kommun har en vänort:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  6. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 100
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Gällivare tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  9. ^ Demografiska databasen vid Umeå universitet
  10. ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid
  11. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010
  12. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010
  13. ^ Kommunens officiella webbplats
  14. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]