Kongofloden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 6°3′27″S 12°23′24″Ö / 6.05750°S 12.39000°Ö / -6.05750; 12.39000
Kongo
Flod
Kongofloden nära Matadi i Kongo-Kinshasa
Kongofloden nära Matadi i Kongo-Kinshasa
Länder Angola, Burundi, Centralafrikanska republiken, Kongo-Brazzaville, Kongo-Kinshasa, Tanzania, Rwanda, Zambia
Källa
 - läge Kundelengu, Katanga, Kongo-Kinshasa
 - höjdläge 1 590 m ö.h.
Mynning
 - läge Atlanten, Angola & Kongo-Kinshasa
 - höjdläge m ö.h.
 - koordinater 6°3′27″S 12°23′24″Ö / 6.05750°S 12.39000°Ö / -6.05750; 12.39000
Längd 4 670 km[1]
Djup 225 m
Avrinningsom. 3 690 000 km²[2]
Vattenföring
 - medel 41 800 /s
 - maximum 80 832 /s[3]
 - minimum 22 351 /s[3]
River Congo.svg

Kongo eller Kongofloden är utan konkurrens Centralafrikas längsta flod, och Afrikas näst längsta efter Nilen, med en total längd på 4 370 kilometer. Floden är världens näst mest vattenrika flod (efter Amazonfloden),[1] samt världens djupaste flod (cirka 225 meter). Kongo och dess bifloder rinner genom världens näst största regnskog och har världens näst största avrinningsområde (båda efter Amazonas).

En staty i Parc du Cinquantenaire i Bryssel med motiv från Kongofloden. Kolonin Belgiska Kongo innefattade det mesta av floden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Flodens namn kommer av det medeltida Kongoriket som kontrollerade området kring flodmynningen och den angränsande kusten. Kongos mynning besöktes 1482 av portugisen Diogo Cão, som var den förste europé att färdas på floden,[4] och 1816 färdades en brittisk expedition så långt uppströms som Isangila. Henry Morton Stanley var den förste europén som färdades längs med hela floden. Han kunde tillkännage världen att floden Lualaba inte var Nilens källa så som tidigare antagits.

Floden har givit namn åt en rad senare statsbildningar i området, från Kongofristaten och den efterföljande kolonin Belgiska Kongo till de nutida länderna Kongo-Kinshasa och Kongo-Brazzaville. Åren 1971 till 1997 kallades floden Zairefloden i dåvarande Republiken Zaire.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kongoflodens källor finns i Östafrikanska gravsänkesystemets högländer och berg där Tanganyikasjön och Mwerusjön rinner ut i Lualabafloden. Ibland räknar man Chambeshifloden som en av Kongoflodens ursprungliga källflöden och med den inkluderat uppgår Kongoflodens totala längd till 4670 km. Lualabafloden flyter norrut och blir Kongofloden nedanför Boyomafallen (f.d. Stanleyfallen).

Efter Kisangani, precis norr om Boyomafallen, kröker sig Kongofloden först mot nordväst och sedan gradvis sydväst, och passerar vid gränsen mot Kongo-Brazzaville staden Mbandaka där Oubanguifloden (även Ubangifloden) ansluter sig. Längre nedströms, vid de två huvudstäderna Kinshasa och Brazzaville, bildas Malebodammen varefter floden smalnar av och rinner genom ett antal katarakter i Livingstonefallen, främst Ingafallen där floden faller 96 meter, för att till slut passera Matadi och Boma innan den rinner ut i Atlanten vid den lilla staden Muanda.

Ekonomisk betydelse[redigera | redigera wikitext]

I princip är hela Kongo segelbar och järnväg gör att de tre större vattenfallen kan passeras. Mycket av Centralafrikas handel sker via floden, bland annat med koppar, palmolja, socker, kaffe och bomull.

Vattenkraft[redigera | redigera wikitext]

Floden har också potential som energikälla genom vattenkraftsutbyggnad då kongo flodens massiva vattenflöde upptill 50,000kubikmeter vatten per sekund under rensången. Forskare har räknat att floden skulle kunna stå för 13% av den globala vattenkrafts produktionen. Detta skulle vara tillräckligt med el för hela Afrika söder om Sahara öknen.[5]


För tillfället finns ungefär 40 vattenkraftverk i floden, det största av dem är Ingakraftverket vid Ingafallen nedanför Malebodammen täcker de större städernas energibehov. Februari 2006 annonserade det sydafrikanska statligt ägda bolaget Eskom att de hade planer på att bygga om kraftverket för att höja kapaciteten till 40GW vilket är dubbelt så mycket som Kinas tre gorge dam.[6] Det finns en oro att dessa projekt skull leda till utrotning av några fisk arter.[7]

Bifloder[redigera | redigera wikitext]

Avrinningsområdet för Kongofloden med landgränser.
Topografisk karta över Kongoflodens avrinningsområde.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Kongo”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/kongo/1010050. Läst 9 oktober 2009. 
  2. ^ ”Flod - Några av världens största floder”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/flod/1113379. Läst 9 oktober 2009. 
  3. ^ [a b] ”Zaire Basin - Station: Kinshasa”. UNH/GRDC. http://www.grdc.sr.unh.edu/html/Polygons/P1147010.html. Läst 9 oktober 2009.  (engelska)
  4. ^ ”Cão, Diego”. Store norske leksikon. http://snl.no/C%C3%A3o. Läst 29 oktober 2010. 
  5. ^ Alain Nubourgh, Belgian Technical Cooperation (BTC). Weetlogs.scilogs.be (2010-04-27). Retrieved on 2011-11-29.
  6. ^ Vasagar, Jeevan (2005-02-25). ”Could a bn plan to tame this mighty river bring electricity to all of Africa?”. World news (London: The Guardian). http://www.guardian.co.uk/congo/story/0,12292,1425023,00.html. Läst 2010-04-30. 
  7. ^ Norlander, Britt (20 April 2009). ”Rough waters: one of the world's most turbulent rivers is home to a wide array of fish species. Now, large dams are threatening their future”. Science World. Arkiverad från originalet den 2012-07-08. https://archive.is/xF8xl. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • H. Winternitz, East Along the Equator: A Journey up the Congo and into Zaire (1987)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]