Henry Morton Stanley

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Henry Morton Stanley (1841-1904)
Mötet mellan Henry Morton Stanley och David Livingstone vid Ujiji 1871, i de södra delarna av dagens Kigoma.

Sir Henry Morton Stanley, född som John Rowlands 28 januari 1841 i Denbigh, Denbighshire, Wales, död 10 maj 1904 i London, var en walesiskfödd amerikansk upptäcktsresande och journalist.

Uppväxt och tidigt liv[redigera | redigera wikitext]

John Rowlands föddes utom äktenskapet. När han var två år dog fadern. Modern kunde inte ensam ta hand om honom. Han hamnade i stället på barnhem där han blev kvar till 15 års ålder. När han var 18 emigrerade han till USA. I New Orleans fick han arbete hos en affärsman som hette Stanley, vars namn han något senare antog.

Stanley slogs i sydstatsarmén under amerikanska inbördeskriget. Han arbetade för tidningen New York Herald, och mellan 1867 och 1871 sändes han ut av dess chefredaktör James Gordon Bennett för att leta efter missionären David Livingstone. Han hittade Livingstone den 10 november 1871 i Ujiji vid Tanganyikasjön, där Stanley skall ha yttrat de berömda orden Dr. Livingstone, I presume? (Dr Livingstone, förmodar jag).[1]

Upptäcktsresorna[redigera | redigera wikitext]

Stanley gjorde flera upptäcktsfärder i Afrika. Bland annat följde han Kongoflodens sträckning inifrån Afrika fram till atlantkusten, en resa som tog 999 dagar (åren 1874 - 1877). Stanley antog att där fanns enorma naturrikedomar att utvinna och gjorde ett misslyckat försök att få den brittiska regeringen att satsa på Kongo. Däremot nappade Leopold II av Belgien på idén och Stanley blev en imperiebyggare åt den belgiske kungen åren 1879 - 1884 (se även Kongostaten). Stanley hade på grund av sin problematiska uppväxt ett enormt bekräftelsebehov, men på ytan upprätthölls ett starkt självförtroende. Han lärde sig aldrig någonsin att kontrollera sin kvinnoskräck, och hans påträngande personlighet gjorde att han ofta blev bortstött av människor. Han blev också övergiven två gånger av kvinnor som han höll kontakten med brevledes. Stanley anse ha varit en fantastisk brevskrivare. Hans driftighet och förmåga att genomleva för andra outhärdliga motgångar gjorde honom till en man som lyckades och fick saker och ting gjorda. I Afrika kunde Stanley äntligen få vara den som bestämde och det trivdes han med. Hans dagböcker visar emellertid också hela tiden den bräckligare sidan av honom - den ensamme och tveksamme som försöker dölja att han är en "oäkting" som växt upp på ett fattighem i Wales. Utåt ville han vara den vite amerikanske äventyraren som betvingar "det mörka Afrika".

Detta skedde emellertid med hjälp av ett tyranniskt styre över de karavaner han hade kommando över i Afrika. Efter en tid hade han vant sig vid att piska och slå sina undersåtar i bojor. Stanley var i rasismens tidevarv inte unik i sin syn på svarta som lata, handlingsförlamade, inkompetenta och högst opålitliga. Han drev på sina bärare tills de stupade av sjukdomar eller svält, under vissa perioder drabbades han också själv av svåra malariasjukdomar och rasade i vikt. Under de två första expeditionerna överlevde ingen av de totalt fem andra vita män som följde honom, två under första och tre under den andra. Under sin andra expedition genom Afrika, den då han fann Kongofloden, skröt han om i sin dagbok att han låtit bränna ner ca 30 städer och minst 60 byar och mindre samhällen. Stanleys pyromanexpeditioner förde mord och elände med sig bland befolkningen. Då kung Leopold sedan ville lägga under sig stora områden i det som blev Kongo, och lät Stanley förhandla med befolkningen om handelsrättigheterna lurade han dem med diverse västerländska trix som lokalbefolkningen inte kände till, så att de trodde att han var en stor trollkarl. Han fick sedermera stark kritik för sin behandling av befolkningen, men hans hemskheter var slumpmässiga och sporadiska i jämförelse med det systematiska terrorstyre kung Leopold av Belgien byggde upp i Kongo under åren 1880-1908.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hochschild, Adam: Kung Leopolds vålnad, (översättning Hans Björkegren) 2000
  • Dugard, Martin: Mot afrikas hjärta, (översättning Karl G Fredriksson) 2003
  1. ^ Opitz, Caspar (20 mars 2007). ”Berömt citat tros vara påhittat”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/beromt-citat-tros-vara-pahitat. Läst 2010-03-23.