Palmolja

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Palmolja är ett vegetabiliskt fett tillverkat från oljepalmen, Elaeis guineensis. Palmolja kan användas både som livsmedel och som råvara för bränslen, till exempel biodiesel. Det förekommer i många margariner. De största exportörerna av palmolja är Malaysia och Indonesien.

Palmolja används för egenskaperna och eftersom den är billig att framställa.[1] Den är fast i rumstemperatur, likt smör och kokosfett, och kräver inte härdning.[1]

Palmolja förekommer i bland annat margarin, glass, kakor, choklad, snacks, stearinljus, tvål, rengöringsmedel och kosmetika.[2][3] I innehållsdeklarationen redovisas däremot sällan palmolja.[3] Det kan gå under benämningen "vegetabiliskt fett" eller "vegetabilisk olja", vilket även kan syfta på andra fetter än palmolja eller en blandning med olika fetter.[3] Från och med 13 december 2014 gäller en förordning som innebär att producenterna måste ange vilka vegetabiliska fetter/-oljor som finns i produkterna.[3]

Efter debatten om risken med transfetter på 2000-talet har många livsmedelstillverkare bytt ut härdat fett mot palmolja.[3] Enligt konsumenttidskriften Råd & Rön innehöll upp till hälften av alla förpackade varor i affären palmolja i någon form år 2012.[2]

Hälsa[redigera | redigera wikitext]

Palmolja innehåller E-vitamin och provitamin A.[2] Kallpressad innehåller höga halter av nyttiga karotenoider, men oljan raffineras ofta och då försvinner karotenoiderna.[2] För människor som lider av vitaminbrist kan det vara en källa till A-vitamin.[2]

Den innehåller även en hög andel mättat fett, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.[4] Livsmedelsverket avråder från att äta stora mängder palmolja.[3]

Miljö och certifiering[redigera | redigera wikitext]

Användning av palmolja för bränsleproduktion kritiseras ofta av miljöskäl, då avverkning av regnskog sker i stor skala för att anlägga oljepalmsplantager. Det säljs även palmolja som är certifierad av Roundtable on Sustainable Palm Oil (RSPO) och Kravmärkt som även ställer krav på socialt ansvar.[5] Naturskyddsföreningen i Sverige vill att den palmolja som används ska vara certifierad.[3] År 2013 var 14 procent av palmoljeproduktionen certifierad.[3]

Många företag är med i RSPO och har som mål att enbart sälja produkter där palmoljan är certifierad,[3] och några uppfyller redan målet.[3] Greenpeace har kritiserat RSPO och anser att RSPO-certifieringen inte är en garanti för att palmoljan är producerad på ett hållbart sätt.[6] Både Greenpeace och Naturföreningen anser att palmolja som odlas på ett hållbart och rättvist sätt kan få positiva effekter som att bidra till bättre ekonomisk situation i producerande länder.[3][6]

Framställning och användning[redigera | redigera wikitext]

Oljepalm (Eleis guineensis)

Fettet förekommer i oljepalmens fruktkött som droppar eller klumpar, men även i själva kärnan i frukterna. Dessa är samlade i äggrunda, 20 – 40 cm långa och 10 – 20 cm breda fruktställningar. Frukterna är orangeröda stenfrukter av ett mindre plommons storlek. Fruktköttet har en tjocklek av 4 – 5 mm och omger den hårda, svarta stenen, som innesluter den mjuka och vita kärnan. [7]

Frukterna kokas i autoklav, pressas och extraktioneras. Vid bearbetning av de färska frukterna får man en olja som inte innehåller mer än ca 4 % fettsyra. Denna raffineras till matolja och används även, på grund av hög halt av karotin, till vitaminisering av margarin. Palmoljan är lätt att förtvåla och kan därför också användas för tillverknng av tvål. [7]

Av kärnorna utvinns även fett, palmkärnolja. Denna är mycket lik kokosolja och används huvudsakligen till tvålframställning och tillsammans med kokosolja i margarintillverkningen.

Resterna från oljeutvinningen är ett utmärkt kraftfoder för kreatur (fungerar bra som djurfoder) . [7]

Innehåll[redigera | redigera wikitext]

Fettsyrornas fördelning i palmolja/palmfett:

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Oljepalmen”. WWF. http://www.wwf.se/source.php/1340517/ekologiskafotavtryck_palmolja.pdf. Läst 10 juni 2014. 
  2. ^ [a b c d e] ”Högt pris för billig olja”. Råd & Rön. 24 oktober 2012. http://www.icakuriren.se/Test-Rad/Konsument/Palmolja/. Läst 10 juni 2014. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k] ”Palmolja - vegetabiliskt fett”. Icakuriren. 5 augusti 2013. http://www.icakuriren.se/Test-Rad/Konsument/Palmolja/. Läst 10 juni 2014. 
  4. ^ ”Matfett”. Livsmedelsverket. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Miljosmarta-matval/Matfett/. Läst 10 juni 2014. 
  5. ^ ”Tillåter KRAV palmolja?”. KRAV. http://www.krav.se/tillater-krav-palmolja. Läst 10 juni 2014. 
  6. ^ [a b] ”Den "smutsiga" palmoljan och RSPO-certifieringen”. Greenpeace. http://www.greenpeace.org/sweden/se/skog/indonesiens-regnskog/palmolja/. Läst 10 juni 2014. 
  7. ^ [a b c] Meyers varulexikon, Forum, 1952