Kroatiska viner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vin
High contrast wine glasses.jpeg

Vin
Vinrankor
Lista över vindruvor
Lista över vinregioner


Rött vin
Vitt vin
Rosévin
Mousserande vin


Starkvin

Kroatiska viner är viner som tillverkas i Kroatien. Vinproduktionen i Kroatien har gamla anor och vin produceras i hela landet. Odlingsarealen uppgår till cirka 60 000 hektar och vinproduktionen till drygt 2 miljoner hektoliter[1]. Med en årlig produktionsvolym om 180 000 ton år 2005 rankades landet som den 21:e största vinproducenten i världen[2]. Moderna produktionsmetoder och ett EU-anpassat regelverk har under de senaste åren höjt kvaliteten och kroatiska viner har skönjt stora framgångar i internationella jämförelser.

Det produceras uppemot 700 viner i Kroatien, men det är bara en bråkdel av vinerna som exporteras till utlandet[3]. Framförallt produceras vita viner och en mindre mängd röda viner.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Vinproduktionen i Kroatien har gamla anor som går tillbaka de antika grekerna som koloniserade den adriatiska kusten under det första århundradet före Kristi födelse. I den grekiska mytologin finns berättelser om hur grekiska sjöfarare fann vinet i det område som idag utgör den dalmatiska kusten i Kroatien[3]. Den grekiske författaren Athenaios skrev redan för tjugotvå århundraden sedan om vin av hög kvalitet som odlades på öarna Vis, Hvar och Korčula[4]. Arkeologiska fynd tyder dock på att vinodling och produktion förekommit redan innan de grekiska nybyggarna anlöpte den dalmatiska kusten. Enligt denna forskning kan illyrerna längs den dalmatiska kusten ha odlat vinrankor under brons- och järnåldern, långt före grekernas ankomst eller Romerska rikets uppkomst.

Vinregioner[redigera | redigera wikitext]

Vinodlingar längs Biokovos sluttningar nära Makarska.

Kroatien är indelat i två vinregioner:

Dessa två är i sin tur indelade i subregioner och distrikt[5]. Totalt finns det mer än 300 geografiskt definierade vinproducerande områden i Kroatien.

Kontinentala Kroatien (Kontinentalna Hrvatska)[redigera | redigera wikitext]

Inlandsregionen är uppdelad i sju vinproducerande subregioner och omfattar de geografiska områdena Slavonien och centrala Kroatien. Vinregionen sträcker sig från nordväst till sydost längs floderna Drava och Sava och har ett typiskt kontinentalt klimat med kalla vintrar och varma somrar. Produktionen är koncentrerad till vita vinsorter. Den kändaste subregionen i kontinentala Kroatien är Slavonien och den mest odlade druvan är Graševina som ger ljusa, uppfriskande och milt aromatiska viner.

Kontinentala Kroatien är uppdelat i följande sju subregioner:

Subregion Vindistrikt
Moslavina Čazma, Voloder-Ivanić-Grad
Plešivica Krašić, Ozalj-Vivodina, Plešivica-Okić, Samobor, Sveta Jana
Podunavlje Baranja, Erdut, Srijem
Pokuplje Karlovac, Petrinja, Vukomeričke Gorice
Prigorje-Bilogora Bilogora, Dugo Selo-Vrbovec, Kalnik, Koprivnica-Đurđevac, Zagreb, Sveti Ivan Zelina
Slavonien Daruvar, Đakovo, Feričanci, Kutjevo, Nova Gradiška, Orahovica-Slatina, Pakrac, Požega-Pleternica, Slavonski Brod, Virovitica
Hrvatsko Zagorje-Međimurje Klanjec, Krapina, Ludbreg, Međimurje, Pregrada, Stubica, Varaždin, Zabok, Zlatar

Kroatiska kustlandet (Primorska Hrvatska)[redigera | redigera wikitext]

Den kustnära vinregionen är uppdelad i fem subregioner och sträcker sig från Istrien i norr till Dalmatien i söder och omfattar även det kustnära området Kvarner. Kustregionens Medelhavsklimat med långa, varma, torra somrar och milda, korta, fuktiga vintrar är särskilt väl lämpat för vinproduktion. I Istrien och det norra kustlandet ligger fokus på fruktiga, torra vita viner från ett stort antal druvsorter. Den kändaste av dessa är Malvazija och Graševina. Längre söderut, i Dalmatien och på öarna, finns en mängd olika mikroklimat vilket resulterar i ett vinodlingsområde där terroir är en ytterst viktig faktor. Ett brett utbud av autoktona druvsorter odlas i denna vinregion, den kändaste är Plavac Mali, som är en nära släkting till Zinfandel.

Den kustnära vinregionen indelas i följande fem subregioner (listade från norr till söder):

Subregion Vindistrikt
Istrien
(Istra)
Västra Istrien (Zapadna Istra), Centrala Istrien (Centralna Istra), Östra Istrien (Istočna Istra)
Kroatiska kustlandet
(Hrvatsko primorje)
Opatija-Rijeka, Krk, Rab, Cres-Lošinj, Pag
Norra Dalmatien
(Sjeverna Dalmacija)
Benkovac-Stankovci, Drniš, Knin, Pirovac-Skradin, Primošten, Promina, Šibenik, Zadar-Biograd
Dalmatinska Zagora Imotski, Sinj-Vrlika, Vrgorac
Centrala och södra Dalmatien
(Srednja i južna Dalmacija)
Kaštela-Trogir, Split-Omiš-Makarska, Neretva, Konavle, Pelješac, Brač, Hvar, Korčula, Lastovo, Mljet, Šolta, Vis

Vinlagar[redigera | redigera wikitext]

Det kroatiska Institutet för vinodling, vinproduktion och fruktodling (Zavod za vinogradarstvo, vinarstvo i voćarstvo) inrättades 1996 med uppgift att övervaka och reglera landets vinindustri. De kroatiska vinlagarna är idag helt anpassade till de övriga europeiska och det finns både ursprungs- och kvalitetsbeteckning.

Den kroatiska vinlagen klassificerar viner i följande tre kategorier:

  • Stolno vino (bordsvin)
  • Kvalitetno vino (kvalitetsvin)
  • Vrhunsko vino (vin av högsta kvalitet).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vinportalen.se
  2. ^ Food and Agriculture Organization of the United Nations (statistik för 2005)
  3. ^ [a b] Visitcroatia.com
  4. ^ Hrvatska-vina.com
  5. ^ Hrvatska-vina.com