Split

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Split (olika betydelser).
Koordinater: 43°31′0″N 16°27′0″Ö / 43.51667°N 16.45000°Ö / 43.51667; 16.45000
Split
Ort
Bild
Bild
Flag of the City of Split.svg
Flagga
Coat of arms of Split.gif
Vapen
Land  Kroatien
Län Split-Dalmatiens län
Koordinater 43°31′0″N 16°27′0″Ö / 43.51667°N 16.45000°Ö / 43.51667; 16.45000
Folkmängd 178 192[1] (2001)
Borgmästare Ivo Baldasar
Postnummer 21000
Riktnummer 021
Split i Kroatien.
Red pog.svg
Split i Kroatien.
Webbplats: www.split.hr

Split (latin: Spalatum, italienska: Spalato, grekiska: Aspalathos) är det ekonomiska och administrativa centret i mellersta Dalmatien i Kroatien. Staden har 178 192 invånare (2011)[1] och är sett till folkmängen Kroatiens näst största stad. Split ligger vid Adriatiska havet och är en turistort samt viktig trafikknutpunkt.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Antiken[redigera | redigera wikitext]

Splits grundande är starkt förknippat med den romerske kejsaren Diocletianus regering och uppförandet av hans palats under 200-talet. Palatset, kallat Diocletianus palats, är en av de mest välbevarade och största romerska byggnaderna i världen idag. Arkeologiska fynd tyder dock på att staden grundlades långt tidigare, troligtvis som en grekisk koloni vid namn Aspálathos. Området där Split ligger var vid denna tid bebott av illyriska stammar som besegrades av romarna i de Illyriska krigen 229 f.Kr. och 219 f.Kr. Romarna upprättade därefter provinsen Dalmatia, troligtvis uppkallad efter en illyrisk stam vid namn Dalmatae. Den romerska provinsen omfattade ett större område än dagens Dalmatien och sträckte sig från Istrien i norr till Kotorviken i söder. Stora delar av dagens Bosnien och Hercegovina ingick i den romerska provinsen Dalmatien. Vid det Romerska rikets delning år 395 tillföll Split det Västromerska riket. Efter att det Västromerska riket fallit år 476 tog det Bysantinska riket kontrollen över Split.

Medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Under 600-talet attackeras området av avarer och slaver. Den då latiniserade slaviska (kroatiska) lokalbefolkningen tog sin tillflykt till öarna utanför Split. Enligt det historiska verket De administrando imperio, skrivet av den bysantinske kejsaren Konstantin Porphyrogennetos under 900-talet, kom staden att tillhöra Paganien (ett dåtida serbiskt rike) och serber bosatte sig i staden.[2] När det Bysantinska riket återtog kontrollen över staden återvände den ursprungliga lokalbefolkningen. Efter att det Bysantinska riket försvagats uppstod en kamp mellan kroaterna och Republiken Venedig över herraväldet över staden. Kroaterna hade under 600- och 700-talet grundat flera bosättningar längs med den adriatiska kusten, däribland Šibenik. Under de nästkommande århundradena kom kroaterna att helt dominera Split som redan under medeltiden fick en karaktäristisk kroatisk prägel.

Modern tid[redigera | redigera wikitext]

1420 kom staden att tillfalla republiken Venedig. Dessa skulle komma att dominera staden fram till 1797 då republiken upplöstes av Napoleons styrkor. Split tillföll kort därefter österrikarna för att 1809-1813 ingå i det av fransmännen upprättade och kontrollerade illyriska provinserna. Sedan österrikarna besegrat fransmännen i krig tillföll Split efter Wienkongressen åter Österrike. Split kom att ingå i kungariket Dalmatien, en av Österrikes (sedermera Österrike-Ungerns) administrativa enheter. Österrikarna skulle komma att kontrollera staden fram till Österrike-Ungerns upplösning 1918.

Efter första världskriget avträdde Österrike-Ungern Split samt resterande delar av Dalmatien till Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (efter 1929 Jugoslavien).

1941 ockuperades staden av och införlivades i Italien. Två år senare befriades staden av partisaner men därpå följde tysk ockupation. 1945 befriades staden ånyo och återbördades till Jugoslavien.

Sedan 1991 tillhör staden det självständiga Kroatien.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Stadens klimat präglas nästan helt av närheten till Medelhavet. Detta medför att somrarna är mycket varma och torra med en medeltemperatur på 20-25 grader celsius. Den varmaste perioden infaller i regel juli-augusti. När torra och varma sydvindar blåser upp från Nordafrika kan värmeböljor på 35-40 grader uppstå.

Höstar och vårar är korta och regniga till soliga. Årstiderna avbryts oftast med besked när sommaren/vintern anländer.

Vintrarna domineras av milda sydvästvindar vilka medför milt och mycket nederbördsrikt väder med 5-10 grader i medel. Häftiga oväder med stormar och orkaner är inte ovanliga framförallt från december till början av januari. Snöfall är ovanliga men förekommer vintertid.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 10,2 11,0 13,7 17,4 22,5 26,7 29,8 29,5 25,1 20,0 19,9 11,5
 Lägsta medeltemp. 5,3 5,5 7,6 10,8 15,2 18,8 21,6 21,5 18,1 14,1 9,9 6,8
 Nederbörd 77,9 64,8 63,5 62,0 54,9 50,8 27,6 42,7 66,9 78,1 111,9 105,1

Arkitektur och stadsbild[redigera | redigera wikitext]

I Split finns flera historiska byggnader i olika byggnadsstilar som speglar stadens 1 700 år långa historia.

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

Torg[redigera | redigera wikitext]

  • Peristylen är Diocletianus palatsets och gamla stadens historiska torg.
  • Prokurative är ett torg som inte sällan är platsen för kulturella evenemang.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Festivaler[redigera | redigera wikitext]

  • Splitfestivalen anordnas årligen sedan 1960 och hör till en av Kroatien främsta popmusikfestivaler.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Transporter och kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Vid Split finns på- och avfarter till motorvägen A1 som i nordlig riktning leder mot huvudstaden Zagreb via bland annat Šibenik, Zadar och Karlovac. I sydlig riktning leder den till Ravče med en planerad sträckning till Dubrovnik i sydligaste Kroatien.

Flygtrafik[redigera | redigera wikitext]

Splits flygplats är en internationell flygplats med in- och utrikesförbindelser. Splits flygplats är Kroatiens näst största flygplats och är belägen nära staden Kaštela, 25 km nordväst om Split. Det finns flyg direkt från Sverige till Split på sommaren.

Tågtrafik[redigera | redigera wikitext]

Från Split utgår Dalmatienbanan mot norr till Knin. Numera går moderna InterCity Novi-tåg till och från Zagreb. :s regionaltåg med lok och vagnar går till bland annat Zadar.

Splits järnvägsstation är Kroatiens näst sydligaste järnvägsstation efter den i Ploče och ligger relativt nära hamnen. Stationen renoverades till trafikstarten av de nya snabbtågen ICN år 2005.

Sjöfart[redigera | redigera wikitext]

Splits centrala färjeläge utgör ett nav och viktig knutpunkt för färjetrafiken i mellersta Dalmatien. Från Split utgår trafik till skärgården men även internationella färjelinjer till bland annat Ancona i Italien.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

År 1990 hölls europamästerskapen i friidrott i staden.

Utländska konsulat i Split[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Census of Population, Households and Dwellings 2011, First Results by Settlements” (på engelska och kroatiska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Kroatiska statistiska centralbyrån. http://www.dzs.hr/Hrv_Eng/publication/2011/SI-1441.pdf. Läst 25 oktober 2013. 
  2. ^ Slider.com
Coat of arms of Croatia.svg Kroatienportalen — samlingssidan för artiklar om Kroatien på svenskspråkiga Wikipedia.