Split
- För andra betydelser, se Split (olika betydelser).
| Split | |||
| Ort | |||
|
Bild
|
|||
|
|||
| Land | |||
|---|---|---|---|
| Län | Split-Dalmatiens län | ||
| Koordinater | 43°30′0″N 16°26′0″Ö / 43.50000°N 16.43333°V | ||
| Folkmängd | 221 456 (2001) | ||
| Borgmästare | Željko Kerum | ||
| Postnummer | 21000 | ||
| Riktnummer | 021 | ||
| Webbplats: www.split.hr | |||
Split (latin: Spalatum, italienska: Spalato, grekiska: Aspalathos) är det ekonomiska och administrativa centret i mellersta Dalmatien i Kroatien. Staden har cirka 200 000 invånare (varav 95 % var kroater 2001) och är Kroatiens andra största stad (sett till folkmängden) efter huvudstaden Zagreb.
Innehåll |
Historia [redigera]
Splits grundande är starkt förknippat med den romerske kejsaren Diocletianus regering och uppförandet av hans palats under 200-talet. Palatset, kallat Diocletianus palats, är en av de mest välbevarade och största romerska byggnaderna i världen idag. Arkeologiska fynd tyder dock på att staden grundlades långt tidigare, troligtvis som en grekisk koloni vid namn Aspálathos. Området där Split ligger var vid denna tid bebott av illyriska stammar som besegrades av romarna i de Illyriska krigen 229 f.Kr. och 219 f.Kr. Romarna upprättade därefter provinsen Dalmatien, troligtvis uppkallad efter en illyrisk stam vid namn Dalmatae. Den romerska provinsen omfattade ett större område än dagens Dalmatien och sträckte sig från Istrien i norr till Kotorviken i söder. Stora delar av dagens Bosnien och Hercegovina ingick i den romerska provinsen Dalmatien. Vid det Romerska rikets delning år 395 tillföll Split det Västromerska riket. Efter att det Västromerska riket fallit år 476 tog det Bysantinska riket kontrollen över Split. Under 600-talet attackeras området av avarer och slaver. Den då latiniserade slaviska (kroatiska) lokalbefolkningen tog sin tillflykt till öarna utanför Split. Enligt det historiska verket De administrando imperio, skrivet av den bysantinske kejsaren Konstantin Porphyrogennetos under 900-talet, kom staden att tillhöra Paganien (ett dåtida serbiskt rike) och serber bosatte sig i staden[1]. När det Bysantinska riket återtog kontrollen över staden återvände den ursprungliga lokalbefolkningen. Efter att det Bysantinska riket försvagats uppstod en kamp mellan kroaterna och Republiken Venedig över herraväldet över staden. Kroaterna har under 600- och 700-talet grundat flera bosättningar längs med den adriatiska kusten, däribland Šibenik. Under de nästkommande århundradena kom kroaterna att helt dominera Split som redan under medeltiden fick en karaktäristisk kroatisk prägel.
Efter första världskriget avträdde Österrike-Ungern Split samt resterande delar av Dalmatien till Serbernas, kroaternas och slovenernas konungarike (efter 1929 Jugoslavien). År 1941 ockuperades staden av och införlivades i Italien. Två år senare befriades staden av partisaner men därpå följde tysk ockupation. År 1945 befriades staden ånyo och återbördades till Jugoslavien, efter 1991 tillhör staden det självständiga Kroatien.
Klimat [redigera]
Staden påverkas nästan helt av närheten till Medelhavet vilken medför att somrarna är mycket varma och torra med en medeltemperatur på 20-25 grader celsius, varmast är det oftast perioden slutet av juli-augusti. När torra och varma sydvindar blåser upp från Nordafrika kan värmeböljor på 35-40 grader inträffa.
Höstar och vårar är korta och regniga till soliga, och årstiderna avbryts oftast med besked när sommaren/vintern anländer.
Vintrarna domineras av milda sydvästvindar vilka medför milt och mycket nederbördsrikt väder med 5-10 grader i medel, och häftiga oväder som stormar och orkaner är inte ovanliga, framförallt i december-början av januari.
Sevärdheter [redigera]
Split har många historiska och kulturella sevärdheter bland annat:
Kommunikationer [redigera]
Vägar [redigera]
Vid Split finns på- och avfarter till motorvägen A1 som i nordlig riktning leder mot huvudstaden Zagreb via bland annat Šibenik, Zadar och Karlovac. I sydlig riktning leder den till Ravče med en planerad sträckning till Dubrovnik i sydligaste Kroatien.
Flygtrafik [redigera]
Splits flygplats är en internationell flygplats med in- och utrikesförbindelser. Splits flygplats är Kroatiens näst största flygplats och är belägen nära staden Kaštela, 25 km nordväst om Split. Det finns flyg direkt från Sverige till Split på sommaren.
Tågtrafik [redigera]
Från Split utgår Dalmatienbanan mot norr till Knin. Numera går moderna InterCity Novi-tåg till och från Zagreb. HŽ:s regionaltåg med lok och vagnar går till bland annat Zadar.
Splits järnvägsstation är Kroatiens näst sydligaste järnvägsstation efter den i Ploče och ligger relativt nära hamnen. Stationen renoverades till trafikstarten av de nya snabbtågen ICN år 2005.
Övrigt [redigera]
År 1990 hölls europamästerskapen i friidrott i staden.
Utländska konsulat i Split [redigera]
Chile
Danmark
Finland
Irland
Italien
Nederländerna
Slovakien
Slovenien
Storbritannien
Sverige
Spanien
Tjeckien
Tyskland
Österrike
Vänorter [redigera]
Rosario (Argentina)
Cockburn (Australien)
Mostar (Bosnien-Hercegovina)
Antofagasta (Chile)
Punta Arenas (Chile)
Gladsaxe (Danmark)
Štip (Makedonien)
Trondheim (Norge)
Ostrava (Tjeckien)
Beth Shemesh (Israel)
Ancona (Italien)
Pescara (Italien)
Velenje (Slovenien)
Dover (Storbritannien)
Charlottenburg-Wilmersdorf (Tyskland)
Odessa (Ukraina)
Debrecen (Ungern)
Los Angeles (USA)
Bildgalleri [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Split
Referenser [redigera]
Fotnoter [redigera]
| Kroatienportalen — samlingssidan för artiklar om Kroatien på svenskspråkiga Wikipedia. |