Svenska viner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vin
High contrast wine glasses.jpeg

Vin
Vinrankor
Lista över vindruvor
Lista över vinregioner


Rött vin
Vitt vin
Rosévin
Mousserande vin


Starkvin

Svenska viner är viner framställda i Sverige. En korrekt användning av begreppet innebär att vinet är framställt av vindruvor som är odlade i Sverige, på någon av de svenska vingårdar som finns. Vissa av dessa vingårdar är försöksodlingar, medan andra är kommersiella producenter, och antalet ökar. Kommersiella vingårdar finns bland annat på Gotland, Skåne och Öland. Den största koncentrationen av vingårdar och vinproducenter finns i Skåne, cirka 30-40 stycken. För år 2006 uppgav Jordbruksverket att det fanns fyra svenska företag som sålde egenproducerat vin. År 2012 kan siffran skattas till ca 30 st. Den totala svenska vinproduktionen var detta år 2008 5617 liter, varav 3 632 liter rött vin och 1 985 liter vitt vin, och den producerades på en vingårdsareal om cirka 10 hektar. År 2012 har arealen kraftigt ökats och skattas till någonstans under 100 ha.[1]

Några tillverkare odlar sina druvor i växthus snarare än på friland.[2]. Viss tvekan finns om detta är ett EG-godkänt produktionssätt för vin.

Begreppet "svenska viner" används ibland även oegentligt om svenskframställda viner med importerad druvmust som råvara, eller om svenska fruktviner.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ett svenskt vin från Skåne, på druvsorten Solaris.

Sverige ingår inte i den vilt växande vinrankans naturliga utbredningsområde, och någon längre, kontinuerlig tradition av vinodling finns inte. Det finns uppgifter om att viss vinodling skedde i svenska klosterträdgårdar när katolska kyrkan etablerade kloster i Sverige.[3] Smärre odlingar av vinrankor i orangerier och andra växthus har förekommit sedan lång tid tillbaka, och enstaka vinrankor av härdiga sorter i särskilt skyddade lägen och gynnsamma mikroklimat, såsom mot en husvägg eller mur i söderläge. I den mån rankorna inte har varit rena förevisningsexemplar, har de producerat bordsdruvor avsedda att ätas snarare än vindruvor avsedda för vinframställning.

Man kunde dock lätt konstatera att med traditionella tumregler för vinodling, avseende lämpliga breddgrader och erforderligt antal graddagar, var Sverige för kallt och nordligt beläget för storskalig vinodling av det slag som förekommer i klassiska europeiska vinländer.

Under slutet av 1900-talet började dock kommersiell vinodling så smått breda ut sig på nordligare breddgrader och i kallare regioner än de etablerade vinområdena, exempelvis i Kanada, Storbritannien och Danmark. Att denna trend kom till stånd beror framför allt på två faktorer som underlättat vinodling i svalare områden:

  • Nya druvsorter, i form av hybriddruvor, som är köldtåliga och mer lättmognande (kortare tid mellan blomning och skörd) än många klassiska europeiska druvsorter. Många av dessa har tagits fram i Tyskland (WBI i Freiburg t ex) som ett led i sökandet efter vinrankor som är tåliga mot olika sjukdomsangrepp, och lämpligheten för kalla klimat är en bieffekt av detta. PIWI är den Tyska beteckningen på dessa motståndskraftiga druvor.
  • Odlingstekniker anpassade till kallare klimat, bland annat för att få vinrankorna att överleva vinterkyla utan skador. Dessa tekniker har bland annat utvecklats i Kanada, där de etablerade vinodlingsområdena ligger på breddgrader motsvarande Kontinentaleuropa, men där vintrarna tack vare inlandsklimat kan vara minst lika kalla som i Nordeuropa.

Det har spekulerats i att framtida klimatförändringar kan komma att förstärka trenden med ökad vinodling på nordliga breddgrader och ge den bättre förutsättningar.[4]

Idén om att starta kommersiell vinodling på friland, det vill säga inte i växthus, i Sverige fick fäste hos några pionjärer under 1990-talet. Dessa pionjärer tycks ha fått sina mer konkreta idéer från två olika håll - dels från eget arbete i vinodlande länder, och dels från observationer av vinodlingar i Danmark, där utvecklingen varit betydligt tidigare än i Sverige. Efter de första etableringarna tycks expansionen därefter framför allt skett i Skåne.[4]

Under det tidiga 2000-talet har några svenska viner kommit att säljas via Systembolaget, inledningsvis via beställningssortimentet. Idag (2012) finns dessa viner generellt att få via Systembolaget alla butiker.

Distribution och försäljning[redigera | redigera wikitext]

Ett av de stora problemen för alla svenska vinproducenter är distributionen och försäljningen. Den restriktiva svenska alkoholpolitiken innebär att Systembolaget har monopol på försäljning till konsument, och inga undantag görs för försäljning av egenproducerat vin. Sverige är i och med detta det enda EU-land som ej tillåter gårdsförsäljning av viner[källa behövs], vilket är den försäljningskanal som mindre tillverkare i etablerade vinländer utnyttjar.

Då detta har medfört kritik mot gällande alkoholpolitik och Systembolaget, infördes sommaren 2008 möjligheten till försäljning i en lokal butik under viss villkor. Detta kräver en ansökan, men innebär att de normala sortimentsreglerna ej tillämpas.[5]

Förväntningarna från vinproducenterna på att få sälja sitt vin från egen gårdsbutik är stora[6] och 2008 motionerade några riksdagsmän om en förändring av lagstiftningen.[7]

Klassificering[redigera | redigera wikitext]

EU:s vinlagstiftning bygger på principen att respektive land inför regler för vinklassificering inom ramen för det gemensamt överenskomna regelverket. Regelverket är anpassat till skyddade ursprungsbeteckningar och inte minst kvalitetsviner, såsom franska appellationsviner och tyska Prädikatswein. Sverige har inte infört några klassificeringsregler, och därför får svenska viner enbart säljas som bordsvin, den lägsta nivån i systemet, där mycket strikta begränsningar om vilken information som alls får sättas ut på etiketten gäller.[8]

Föreningen Svenska Vinodlare arbetar för att kunna införa en svensk klassificering för lantviner och regionalt vin.

Druvsorter tillåtna i Sverige[redigera | redigera wikitext]

( OBS Dessa regler (nedan) ändrade och borttagna av SJV )

Ett svenskt isvin på druvsorten Vidal.

Inom ramen för EU:s lagstiftning kring vinframställning skall respektive EU-land upprätta en lista över tillåtna druvsorter. I Sverige är dessa druvsorter tillåtna att odla för kommersiell vinframställning.[9]

Gröna druvsorter[redigera | redigera wikitext]

Blå druvsorter[redigera | redigera wikitext]

Svenskframställda viner[redigera | redigera wikitext]

I viss utsträckning har viner framställts i Sverige utgående från vindruvor odlade i andra länder. I de flesta fall torde råvaran då importeras i form av must snarare än som färska vindruvor. Eftersom produkterna är framställda i Sverige listas de då som svenska av bland andra Systembolaget. Dock är beteckningen "svenska viner" på sådana produkter missvisande, eftersom ett vins ursprung normalt anges som druvornas växtplats snarare än den plats där druvmusten jästs eller vinet buteljerats. De flesta länders kvalitetsviner, och alla välrenommerade europeiska viner är framställda under skyddade ursprungsbeteckningar som innefattar även druvråvaran.

Svenska vinodlare och producenter[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jordbruksverket: Vinodling, läst 9 juli 2008
  2. ^ Expressen 23 januari 2008: Åke vill sälja vin direkt från gården
  3. ^ Henriksdals Vingård: Är det möjligt att odla vin i Sverige?, läst 10 juli 2008
  4. ^ [a b] Dagens Nyheter 23 april 2007: Skåne på väg bli vindistrikt
  5. ^ Systembolaget, pressmeddelande 27 maj 2008: Bättre tillgänglighet för lokala produkter
  6. ^ ”Kryphål kan öppna för vin i gårdsbutik”. 15 oktober 2008. http://mobil.hd.se/skane/2008/10/15/snart-dags-foer-vin-i-gaardsbutik/. Läst 4 april 2010. Okänd parameter 1
  7. ^ ”Riksdagsmotion: Förslag till riksdagsbeslut”. Sveriges Riksdag. 2 oktober 2008. http://www.riksdagen.se/debatt/visadok.aspx?spc=obj&guid=849d3bd7-5570-43c5-affe-3d03ff066dd2. Läst 4 april 2010. 
  8. ^ Sydsvenskan 8 september 2008: Nangijala får inte skylta med guld
  9. ^ SJVFS 2007:18 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:31) om uppgifter om vinodling, klassificering av druvsorter för vin-framställning och om skördedeklaration

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]