Kvinnobröst

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kvinnobröst.

Kvinnobröst utvecklas hos kvinnan under puberteten, och skiljer sig från mannens bröst i fråga om storlek, form och funktion. Brösten sitter på höger och vänster sida om bröstkorgen och innehåller bland annat bröstkörtlar som kan producera bröstmjölk som fungerar som föda åt spädbarn.

Både män och kvinnor utvecklar bröst ur samma embryologiska vävnad men under puberteten påverkar kvinnans könshormoner, främst östrogen, brösten att växa, vilket vanligtvis inte sker hos män, på grund av deras högre halter av testosteron. Den större storleken hos kvinnobröst beror främst på en ökad ansamling kroppsfett, och endast i mindre utsträckning på större bröstkörtlar och körtelgångar.

Under graviditeten påverkas brösten av ett komplex samspel mellan olika hormoner som resulterar i att brösten växer och kan börja producera mjölk. Tre av dessa hormoner är östrogen, progesteron och prolaktin, som också påverkar körtelvävnaderna i brösten under menstruationscykeln.[1]

Om mannen bildar kvinnobröst kallas tillståndet gynekomasti. Bröstmjölksutsöndring från bröstvårtan, utan koppling till graviditet eller amning kallas galaktorré och kan under specifika förhållanden drabba både män och kvinnor.

Anatomi[redigera | redigera wikitext]

Kvinnobröstets anatomi
1.Bröstkorgens vägg
2.Stora bröstmuskeln (pectoralis)
3.Lob
4.Bröstvårta
5.Vårtgård
6.Mjölkgång
7.Bindväv
8.Hud

Bröstkörtlarna, eller mjölkkörtlarna (Glandula mammae), är cirka 20 lober, särskilda körtlar, som återfinns hos däggdjur och vilka efter förlossning tillverkar bröstmjölk som näring till spädbarn. Evolutionärt sett är bröstkörtlarna troligen utvecklade ur svettkörtlar. Runt och över bröstkörtlarna, under huden, finns fettvävnad och bindväv. Bröstkörtlarna sitter framför allt på den nedre halvan av brösten. De har körtelgångar ut till bröstvårtan, som omges av vårtgårdar. Vid amning utsöndras bröstmjölken ur bröstvårtan. Vårtgården har en egen sorts talgkörtlar, Montgomerys körtlar, vilkas talg är antiseptiskt och skyddar vårtgårdarna och bröstvårtorna från uttorkning.[2]

Kvinnors brösttillväxt startar något år innan menarche, och beror på förändrade värden av framför allt östrogen, progesteron och prolaktin, samt ansamlingen av dessas receptorer i brösten – de har också receptorer i andra delar av kroppen vilka konkurrerar om hormonerna i omlopp. Bröstutvecklingen är också beroende av tillväxthormon och somatomediner (IGF-1). Östrogenet påverkar tillväxten av bröstkörtlarna, och verkar genom östrogenreceptorer i brösten. Östrogenet bildas till följd av att aromatas förändrar testosteronets molekyl. Mängden östrogen en kvinna har är mycket individuellt, och beror bl.a. på mängden könshormonbindande globulin. Utvecklingen av bindväven beror framför allt på progesteronet, och avgörs likt östrogenet av mängden progesteronreceptorer i brösten. Epitelcellernas utveckling avgörs av prolaktinet, som verkar genom prolaktinreceptorer vilka i sin tur endast kan bildas i brösten som respons på östrogen och progesteron. Därtill verkar bröstutvecklingen påverkas av gonadotropiner.[3]

Hormonerna får dels bröstkörtlarna att utvecklas under puberteten, dels reglerar hormonerna var kroppsfettet placerar sig. Ändrade hormonvärden efter puberteten kan förändra bröststorleken, vilket sker till exempel under graviditet. Dock innehåller p-piller så pass lågt värde av östrogen att många som använder det inte märker av någon storleksförändring. Större eller mindre byst efter puberteten beror därför oftast på förändringar i kroppsvikten.

Brösten stödjs av bindväven som finns mellan loberna, men eftersom bröstmusklerna sitter ovanför de relativt tunga bröstkörtlarna brukar bysten tyngas ner ganska snart efter bröstutvecklingen. Detta påverkar formen på brösten. För att hålla brösten uppe och för att forma dem kan BH användas. Stora förändringar i bröststorleken, som vid amning eller viktförändring, kan ge bestående förändringar i formen eftersom huden kan vara för litet elastisk. Vid sådana tillfällen kan huden på brösten få bristningar.

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Barn som ammas.

Amning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Amning

Då en kvinna blir gravid växer brösten ytterligare, nu efter påverkan från moderkakan. Efter eller i samband med förlossningen börjar mjölkkörtlarna producera mjölk efter hormonell påverkan (prolaktin) från hypofysen. När barnet suger på bröstvårtan stimulerar den produktion av oxytocin som leder till mjölksekretion.

Sexuell roll[redigera | redigera wikitext]

Bröst spelar en viktig roll i sexuellt beteende hos människor och de är även ett viktigt sekundärt könskarakteristika för kvinnor.[4] Jämfört med andra primater är brösten oproportionerligt stora hos vuxna kvinnor och kan ha utvecklats som en visuell signal av sexuell mognad och fertilitet.[5]

Plastikkirurgi[redigera | redigera wikitext]

Resultat av olika typer av plastikkirurgi. Till vänster syns patienten före operationen och till höger efter genomförd operation. Bröstförminskning, bröstlyft och bröstförstoring.

Plastikkirurgi av brösten inkluderar estetisk och rekonstruktiv plastikkirurgi, efter att exempelvis bröstcancer lett till en mastektomi (borttagandet av bröstvävnad). En del kvinnor genomgår då operationer för att återskapa det bortopererade bröstet, eller brösten. Detta kan göras på ett flertal olika sätt, exempelvis genom bröstimplantat eller genom att använda fett och annan vävnad från buken eller ryggen.

Bröstförminskningskirurgi är ett vanligt ingrepp som involverar borttagandet av ett överskott av brösvävnad, fett och skinn samt omplacering av bröstvårta och vårtgård.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”SEER Training: Breast Anatomy”. National Cancer Institute. http://training.seer.cancer.gov/breast/anatomy/. Läst 9 maj 2012. 
  2. ^ ”Glandula mammae”. Huden. Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet. http://www.neuro.ki.se/neuro/KK2/hud16.html. 
  3. ^ ”Gynecomastia: Etiology, Diagnosis, and Treatment”. Endocrinology of Male Reproduction. Endotext. http://www.endotext.org/male/male14/male14.html. 
  4. ^ Erwin J. Haeberle (1981). ”Secondary Characteristics : 1.1.2 THE SECONDARY SEXUAL CHARACTERISTICS”. Magnus Hirschfeld Archive for Sexology. http://www2.hu-berlin.de/sexology/ATLAS_EN/html/secondary_characteristics.html. Läst 2009-09-08. 
  5. ^ Anders Pape Møller, et al. (1995). ”Breast asymmetry, sexual selection, and human reproductive success”. Ethology and Sociobiology "16": sid. 207–219. doi:10.1016/0162-3095(95)00002-3. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]