Litotes

Från Wikipedia
Version från den 27 oktober 2014 kl. 16.20 av Hangsna (Diskussion | Bidrag) (→‎Se även: tar bort, alla länkade ovan)
Stilfigurer

DIALOG
Apostrofering
Descriptio
Divisio
Hypofor
Illeism
Prosopopoeia
Ratiocinatio
Retorisk fråga
Sermocinatio

JÄMFÖRELSE
Allegori
Antites
Kenning
Liknelse
Metafor
Metonymi
Pars pro toto
Synekdoke

ORDLEK
Malapropism
Oxymoron
Paronomasi
Zeugma

STRUKTUR
Anastrof
Isokolon
Kiasm
Parallellism
Trikolon

TILLÄGG
Evidentia
Hopning
Hyperbol
Perifras
Pleonasm
Polysyndeton
Stegring
Tautologi

UPPREPNING
Allitteration
Anadiplos
Anafor
Assonans
Epanalepsis
Epifor
Rim
Symploke
Synonymi

UTESLUTNING
Asyndeton
Ellips
Ironi
Litotes
Meiosis

ÖVRIGT
Antonomasi
Dysfemism
Eufemism
Exclamatio
Katakres

Litotes (grekiska) är en medveten och demonstrativ underdrift i uttryckssättet (jämför engelskans understatement). En litotes kan antingen användas för att förstärka det man vill ha sagt eller för att lindra det.[1] Gränsen mellan litotes och metafor eller ironi är inte alltid helt lätt att dra. Motsatsen till litotes kallas hyperbol.

Bakgrund

Litotesen är en retorisk trop och kan antingen användas för att förstärka det man vill ha sagt eller för att lindra det. Litotesen delar tillsammans med bland annat ironin och erotema (retorisk fråga) egenskapen att vara svårbemött, det vill säga svår att säga emot.[2]

Exempel

Exempel på förstärkande litotes kan vara ”det tog sin lilla tid” (något har tagit lång tid). Exempel på lindrande litotes kan vara ”jag har mina erfarenheter i ämnet” (är mycket påläst). Den lindrande litotesens syfte kan vara att framstå ödmjuk och alldaglig. Den förstärkande litotesens syfte kan istället ses som en figur som har till syfte att frambringa överlägsenhet.[1] Litotesen tar sig ofta form genom att talaren förnekar motsatsen till respektive tes.[1] "Det var inte dåligt" (det var bra), "det var inte bra" (det var dåligt).

Kända exempel

Det finns flera kända citat som är underdrifter. Många av dem återfinns inom filmens värld och används för komisk effekt. Ett typexempel på detta är citatet: ”'Tis nothing but a scratch” (det är bara en skråma). Citatet yttras av den "svarta riddaren" i Monty Pythons galna värld efter att han förlorat ena armen. Efter att även ha förlorat sin andra arm säger han ”it's just a flesh wound” (det är bara ett köttsår).

Kontextbundet

Litotesens effekt är beroende av yttre omständigheter. Detta oavsett om underdriften har för syfte att förstärka eller lindra. Bland dessa omständigheter finns bland annat talarens specifika tes och publikens preferenser. Ska en litotes användas för förstärkande effekt finns en stor portion av dess effekt i betoningen. En lyckad litotes är kontextuellt anpassad, både när det gäller innehåll och betoning. Mottagarna måste förstå att talaren tar till i underkant.[3]

Släktskap

Litotesen är en trop baserad på kvantitet och katalogiseras under huvudtropen synekdoke.[4] Släktskapets röda tråd återfinns i att delen talaren nämner får skildra helheten.[2] Litotesen har ofta en funktion liknande den hos ironins och den retoriska frågans (erotema).[2]

Källor

  1. ^ [a b c] Retorisk handbok med lexikon Christer Hanefalk, Stefan Hedlund, Kurt Lindholm, år 2004. Logografia Libris s. 318
  2. ^ [a b c] Klassisk retorik för vår tid Jan Lindqvist Grinde, år 2009. Studentlitteratur s. 265
  3. ^ Konsten att tala Lennart Hellspong, år 2004. Studentlitteratur s. 156
  4. ^ Klassisk retorik för vår tid Jan Lindqvist Grinde, år 2009. Studentlitteratur s. 354