Kenning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En kenning är ett vanligt formgrepp i fornnordisk poesi, särskilt i skaldediktningen. Kenningen liknar det stående epitetet i den grekiska diktningen och är en omskrivning för något, oftast förskönande. Genom att använda kenningar hade skalderna möjlighet att variera språket och anpassa texten till versmåttet. Den mest kända formen av kenning är omskrivningar i genitiv, såsom de nedan exemplifierande. Kenningar kan dock också bygga på metonymi och synekdoke. Det stora antalet kenningar kan medföra svårigheter för den som ska översätta, eftersom det ofta finns flera möjliga tolkningar av samma kenning.

Så kan till exempel:

  • Oden omskrivas som Allfader eller Valfader, ungefär "stridens herre"
  • vargen få namnet Gunns häst, det vill säga valkyrian Gunns häst
  • havet kallas valens väg
  • skepp benämnas segelhäst
  • blod benämnas svärdets å eller korpens vin
  • korp benämnas likgök
  • skatt benämnas fafnersbädd (då drakar såsom Fafner ju ofta ligger på skatter)

Det är även möjligt att kombinera flera kenningar: Frejas ögonbryns regn betyder Frejas tårar vilket betyder guld. Kenningen bör inte förväxlas med heiti, som är en poetisk synonym.

Kenning kan även förekomma för att beskriva arvets lärdomar. Det omedvetna som påverkar eller påvisar medfödd kunskap.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]