Måkläppens naturreservat
| Måkläppens naturreservat Naturreservat | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Vellinge kommun[1] |
| Area | 765,29 hektar[1] |
| - därav vatten | 725,476 hektar[2] |
| Inrättat | 31 mars 1984[2] |
| Läge | |
  Måkläppens naturreservat | |
| Utsträckning | |
Områdets utsträckning. | |
| Koordinat | 55°21′40″N 12°48′44″Ö / 55.360996571939°N 12.812191367093°Ö |
| Koder, länkar, kartor | |
| IUCN- kategori | IUCN-kategori III: Naturmonument[1] |
| NVR-id | 2001815[1] (karta) |
| WDPA-id | 152342 (karta) |
| Förvaltare | Länsstyrelsen i Skåne län[1] |
| Redigera Wikidata | |
Måkläppen är ett naturreservat inom den historiska Skanör med Falsterbo stads område i Vellinge kommun i Skåne. Det består av en landremsa som sticker ut från Falsterbonäset. Det bildades som naturreservat 1971, men redan 1902 var området skyddat (genom ett arrende).
Måkläppen omfattar en yta på 785 hektar, varav 30 hektar på land och 755 hektar vatten. Landarealen utgörs av låglänta och ofta föränderliga sandrevlar. Det har vid flera tillfällen format en separat ö, under andra tider en långsmal halvö.
Etymologi[redigera | redigera wikitext]
Måkläppen har fått sitt namn från orden för måg(e) (fiskmås) och kläpp (sandrevel). 1685, strax efter Skånes inlemmande i Sverige, noterades namnet som Maageklaperne.[3]
Geografi och historia[redigera | redigera wikitext]
Måkläppen ändrar hela tiden utseende då sand byggs på och tas bort av havsströmmar, vind, stormvågor och högvatten.[3] Dessa processer utövar abrasion – stranderosion – som för bort sanden som tidigare transporterats dit. Från början var Måkläppen ett rev, men 1966 kunde Kustbevakningen genom observationer konstatera att den inte längre ”ständigt översköljdes av havet” och den var därefter officiellt en ö. Det innebar en ny dragning av baslinjen och motsvarande utökning av Sveriges territorialvattengräns.[4] Sedan 1990-talet har den (oftast) en smal landförbindelse genom en sandrevel.[3]
Området har skapats genom att sandrevlar har byggts upp ovanpå en moränkärna.
Arkeologiska fynd från stenåldern och Kongemosekulturen har påträffats på Måkläppen.[5] Där finns även ett flertal skeppsvrak från järnålder, medeltid[6] och modern tid. Även ett postflygplan från andra världskriget återfinns strax utanför Måkläppen.[7]
Naturreservat[redigera | redigera wikitext]
Måkläppens naturvårdsförening är Sveriges äldsta och bildades 1899. Det nuvarande naturreservatet bildades 1971, och reservatet inkluderar både land- och angränsande vattenområden. 1984 och 1990 ändrades bestämmelserna, sedan (halv)ön flyttat sina gränser till utanför den befintliga reservatsgränsen. Totalt motsvarar reservatet 755 hektar, varav cirka 30 hektar på land. Området är del av EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden – Natura 2000.[8]
Användning[redigera | redigera wikitext]
Djurliv[redigera | redigera wikitext]
På Måkläppen häckar många sorters sjöfåglar, och är ett viktigt område för knubb- och gråsäl.[3] Bland de häckande fåglarna kan nämnas ejder, gråtrut och silvertärna.[9] Mängden häckande fåglar varierar dock beroende på om Måkläppen har landförbindelse eller inte; då en sådan medför att räv och mink enkelt kan ta sig ut till området.[8]
Måkläppen är skyddad sedan 1902, detta genom att Måkläppsföreningen arrenderade ön, främst för att skydda det rika fågellivet och för att hindra ortsbefolkningens plundring av fågelägg.[10]
Det råder totalt tillträdesförbud från första februari till sista oktober.[9] Dessutom finns två permanenta skyddszoner för att skydda sälarna ytterligare[11]. Dessa zoner ligger dels på sydspetsen och dels på östra sidan.
Gråsälen föder sina ungar i mars, medan knubbsälen föder sina under juni månad. Halvön är också viktig som rastplats för många fåglar,[8] genom sitt sydvästliga läge vid Östersjön, med den europeiska kontinenten på andra sidan vattnet.
Övrigt[redigera | redigera wikitext]
Beroende på hur revlarna förändras kan man vid promenad längs sandrevlarna stöta på (små eller större) rester av träfartyg, ibland flera hundra år gamla. Dessutom är halvön en eftersökt lokal för bärnstensletare.[12]
Det är endast tillåtet att besöka Måkläppen från 1 november till 31 januari.[10] Övrig tid, det vill säga 1 februari till 31 oktober, råder totalt tillträdesförbud på Måkläppen.
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Skyddade områden, naturreservat, 18 december 2015, läs onlineläs online, läst: 20 januari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Skyddade områden, naturreservat, 25 februari 2020, läs onlineläs online, läst: 25 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] måkläppen: i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 17 april 2016.
- ^ Förordning (1966:375) om beräkningen av Sveriges sjöterritorium
- ^ Leif Brost & Bertil Ringberg (2009). ”Från tillfälliga boplatser till fast bebyggelse på näset”. Natur i Sydväst (Falsterbonäsets Naturvårdsförening) (1): sid. 6. https://issuu.com/falsterbonaset/docs/naturisydv_st_1-2009_l_g. Läst 14 juni 2023.
- ^ ”Måkläppen”. Visit Skåne. https://visitskane.com/sv/outdoors-adventure/maklappen. Läst 14 juni 2023.
- ^ Jenny Eriksson (30 maj 2012). ”Långt letande troligen över”. Sydsvenskan. Läst 14 juni 2023.
- ^ [a b c] Måkläppen, Länsstyrelsen i Skåne län. Läst 17 april 2016.
- ^ [a b] "Måkläppen". vellinge.se. Läst 17 april 2016.
- ^ [a b] ”Måkläppen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/vellinge/maklappen.html. Läst 18 maj 2020.
- ^ ”Måkläppen”. Länsstyrelsen Skåne. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/vellinge/maklappen.html. Läst 1 februari 2022.
- ^ TT (2014-11-09):"Bärnstensfeber i Skåne". svt.se. Läst 17 april 2016.
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Måkläppen.
| ||||||||