Makedonien (region i Grekland)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Makedonien (olika betydelser).
Makedonien
Μακεδονία
Makedonía
Flag of Greece.svg Flag of Greek Macedonia.svg
Hymn: Μακεδονία ξακουστή ("Berömda Makedonien")
Macedonia's location in south-eastern Europe Macedonia's location in Greece
 
Centralort Thessaloniki
Regioner Västra Makedonien
Mellersta Makedonien
Östra Makedonien och Thrakien
Invånare 2,424,765 (2001)
2,625,681(2006)
Yta 34,177 km²
Befolkningstäthet 76,82/km²
Webbplats Makedonien-Thrakien

Makedonien (grekiska: Μακεδονία, Makedonía) är ett historiskt landskap i norra Grekland, som täcker en yta på 34 177 kvadratkilometer (25,9 procent av Grekland). Landskapet består av regionerna Västra Makedonien, Mellersta Makedonien samt Östra Makedonien och Thrakien. Berget Athos är ett område med självstyre och alltså ingen prefektur. Det är en klosterstat som är unik för Europa.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Enligt grekisk mytologi var Makedon namnet på stamhövdingen för makedonierna, en del av den förhellenistiska stammen[1] makednoi, som bebodde västra, södra och centrala Makedonien. Namnet Makedon kommer av Makednos, som härleds från grekiskans makos ("längd") och don eller de("jord"), såsom i namnet Demetra som härleds från grekiska metera ("moder") och de ("jord"). Makedonierna levde högt över havet på grund av att havet drog in på land under Deukaleona-tiden. Homeros använder exempelvis termen makednis för att hänvisa till löven på höga popplar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Antikens Grekland, Makedonien (historisk region), och Hellenism
Makedonien
Verginasun.jpg Antikens och modern grekisk region Flag of Greek Macedonia.png
LocationMacedonia-MAC-1-z.png LocationMacedonia-HEL-1-z.png

Makedoniens landområde var under olika tider mycket olika. Gränsen i öster utgjordes nämligen i äldre tid av floden Axios, men framflyttades genom landvinningar från Thrakien redan tidigt till floden Strymon och under Filip II av Makedonien ända till floden Nestos. Även det i norr tillstötande Paionien och den på södra sidan emellan thermaiska och strymonska havsviken utskjutande stora halvön Chalkidike jämte delar av Illyrien införlivades av Filip II med det makedonska riket.

Statsförfattningen synes av ålder ha varit en genom en mäktig adel inskränkt monarki och jämförs av Aristoteles med den spartanska. Sagorna omtalar även här en invandring av heraklider.

Som grundläggare av det makedonska riket namnges hos Herodotos Perdikkas I (omkring 700 f.Kr.). Landets hela äldre historia är emellertid insvept i dunkel. Makedoniens dokumenterade historia börjar med uppkomsten av det antika kungariket Makedon, i det som idag är det grekiska Makedonien. Runt 500 f.Kr. lydde det makedonska kungariket under det persiska riket, men spelade ingen viktig roll i krigen mellan perser och greker. Dess självständighet hotades ständigt starkt av perserna, och konung Alexander I av Makedonien (död 450 f.Kr.) såg sig tvungen att som persisk vasall deltaga i Xerxes I härnadståg mot Grekland (480 f.Kr.).

Alexander I var den första makedonske kungen som hade betydande inflytande i antikens politik, genom att förespråka införande av attiskt språk (en dialekt av klassisk grekiska) och kultur. Det hellenistiska inflytandet på Makedonien ökade under detta århundrade och Makedonien deltog från och med nu i de Olympiska spelen där endast greker fick delta. Efter slaget vid Plataiai (479 f.Kr.) och den persiska härens därpå följande avtåg återvann Makedonien sin självständighet. I Greklands angelägenheter invecklades Makedonien åter under Perdikkas II (454-413 f.Kr.), vilken under Peloponnesiska kriget skiftevis understödde Aten och Sparta. Dennes son Archelaos I av Makedonien var en despotisk, men kraftfull och upplyst regent, vilken inte bara strävade efter att höja landets materiella välstånd och förbättra dess krigsmakt, utan även gynnade konster och vetenskaper och införde grekisk bildning. Efter hans död (399 f.Kr.) följde en lång tid av inre förvirring och blodiga tronstrider, vilka efter hand fick en ända då Filip II av Makedonien (359-336 f.Kr.) som förmyndare för sin brorson Amyntas begagnade tillfället att själv ta makten. Med Filip II vidtar Makedoniens stormaktsperiod. Genom lyckosamma krig och skicklig statskonst vidgade han sitt rikes gränser åt alla håll och lyckades efterhand att även lägga Grekland (utom Sparta) under sin lydnad efter slaget vid Chaironeia, 338 f.Kr. och bildandet av alliansen Korinthiska förbundet. Genom hans son Alexander den stores (336-323 f.Kr.) erövringar höjdes Makedonien för en kort tid till huvudland i ett världsrike, bland annat omfattande persiska riket, Egypten och områden som sträckte sig ända till dagens Indien. Alexander den stores erövringar gav upphov till den så kallade hellenismen, den epok då det grekiska språket och den grekiska högkulturen spred sig ända till Indien. Trots att Alexanders storslagna erövringar befrämjade en gemensam identitet och hjälpte till att sprida gemensam hellenistisk kultur [2] och filosofi till Mellanöstern, kollapsade hans imperium efter hans död och delades upp mellan hans generaler (diadochi), som etablerade nya stater och dynastier. De största av dessa var Antigonos , Antipatros, Lysimachos, Ptolemaios och Seleukos. Själva Makedonien ärvdes av Kassandros, som var dess härskare till sin död 297 f.Kr. Antigonos II tog över kontrollen 277 f.Kr. efter ett inbördeskrig och åtnjöt en lång och förhållandevis framgångsrik regeringsperiod till 239 f.Kr. trots att många av de tidigare underkuvade grekiska stadsstaterna gick förlorade. Hans efterföljare Antigonos III (regerade 229 - 221 f.Kr. ) befäste åter makedonsk dominans inom regionen. År 146 f.Kr. förvandlades Makedonien till en romersk provins, Macedonia, som omfattade även Tessalien och en del av Illyrien.[3]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Det vita tornet - Thessalonikis symbol.

Makedonien är bergigt men har också ett antal stora bördiga dalar. Regionen upptar 52,4 procent av den större geografiska och historiska regionen Makedonien. Det delas naturligt in de tre områdena Västra Makedonien mellan Pindosbergen och floden Axios, Mellersta Makedonien mellan floderna Axios och Strimonas och Östra Makedonien mellan floderna Strimonas och Nestos. Till Makedonien hör också ön Thassos tillsammans med några småöar som exempelvis Amoyliani i havet utanför berget Athos.

Städer i Makedonien[redigera | redigera wikitext]

Städer Grekiska namn Invånare[4]
01. Thessaloniki Θεσσαλονίκη 773,180
02. Kavála Καβάλα 63,293
03. Katerini Κατερίνη 56,434
04. Serrai Σέρρες 56,145
05. Drama Δράμα 55,632
06. Kozani Κοζάνη 47,451
07. Veria Βέροια 47,411
08. Ptolemaida Πτολεμαΐδα 35,539
09. Giannitsa Γιαννιτσά 26,296
10. Kilkis Κιλκίς 24,812
11. Naoussa Νάουσα 22,288
12. Aridaia Αριδαία 20,213
13. Alexandria Αλεξάνδρεια 19,283
14. Edessa Έδεσσα 18,253
15. Nea Moudania Νέα Μουδανιά 17,032
16. Florina Φλώρινα 16,771
17. Kastoria Καστοριά 16,218
18. Skydra Σκύδρα 15,654
19. Grevema Γρεβενά 15,481
20. Polygyros Πολύγυρος 10,721

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Landskapet består av regionerna Mellersta Makedonien, Västra Makedonien samt Östra Makedonien och Thrakien. Makedonien hyser också den autonoma klosterrepubliken Athos, men denna är administrativt sett inte del av Makedonien. Regionerna var till 2010 indelat i 13+1 prefekturer, som vidare var indelade i demoi (kommuner) eller koinotetes (landskommuner), men vid inledningen av 2011 infördes en ny kommunindelning.

Karta över Makedonien Tal Distrikt Huvudstad Yta Invånare
Makedoniens administrativa indelning
Summa Västra Makedonien Kozani 9,451 km² 301,522
1 Prefektur Kastoria Kastoria 1,720 km² 53,483
2 Prefektur Florina Florina 1,924 km² 54,768
3 Prefektur Kozani Kozani 3,516 km² 155,324
4 Prefektur Grevena Grevena 2,291 km² 37,947
Summa Mellersta Makedonien Thessaloniki 18,811 km² 1,871,952
5 Prefektur Pella Edessa 2,506 km² 145,797
6 Prefektur Imathia Veria 1,701 km² 143,618
7 Prefektur Pieria Katerini 1,516 km² 129,846
8 Prefektur Kilkis Kilkis 2,519 km² 89,056
9 Prefektur Thessaloniki Thessaloniki 3,683 km² 1,057,825
10 Prefektur Chalkidiki Polygyros 2,918 km² 104,894
11 Prefektur Serrai Serrai 3.968 km² 200,916
Summa Östra Makedonien Kavála 5,579 km² 249,029
12 Prefektur Drama Drama 3,468 km² 103,975
13 Prefektur Kavála Kavála 2,111 km² 145,054
- Athos (autonoma klosterrepubliken) Karyes 336 km² 2,262
Summa M a k e d o n i e n Thessaloniki 34,177 km² 2,424,765[4]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Regional identitet[redigera | redigera wikitext]

Personer som kommer ifrån den grekiska delen av det historiska landskapet Makedonien i norra Grekland kallas makedonier (grekiska: Μακεδόνες, Makedónes, ej att förväxla med den sydslaviska folkgruppen makedonier), och har en stark regional identitet [5]. Denna manifesteras både i Grekland[6] och av den grekiska diasporan.[7] Detta identitetsvärde har framförallt framhävts i samband med den makedonska namnkonflikten [8] efter Jugoslaviens fall, där Grekland protesterar mot sin norra grannes rätt att kalla sig "republiken Makedonien", eftersom att kalla sig makedonier handlar om nationell stolthet för många greker.[9] Ett exempel på detta är när Greklands premiärminister Kostas Karamanlis vid ett av Europarådets möten i Strasbourg i januari 2007 yttrade att "Jag är själv makedonier, och två och en halv miljoner greker är makedonier".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hilding Thylander, "Den Grekiska världen", (Svenska humanistiska förbundet, 1985)
  2. ^ Wadenström, Ralf. filosofie doktor, filosof, Myter och Historia: Det grekiska arvet, 2002
  3. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tag; ingen text har angivits för referensen med namnet NF17_353-354
  4. ^ [a b] ”National Statistical Service of Greece”. NSSG. www.statistics.gr. 2001. http://www.statistics.gr. Läst 26 december 2007.  2001 census
  5. ^ Liakos, Antonis. ”2. Regional Histories”. Historical Time and National Space in Modern Greece, sid 214. 21ST Century COE Progran, Slavic Euroasian Studies, Hokkaido university. http://src-h.slav.hokudai.ac.jp/coe21/publish/no15_ses/11_liakos.pdf. Läst 13 juni 2010. ”Greek Anatolian evacuees reemerged throughout the regions of the Greek state and a new regionalism, unifying these dispersed communities, joined the existing regional identities and cultures in Greece” 
  6. ^ Liotta, P. H. and Simons, A. Thicker than Water? Kin, Religion, and Conflict in the Balkans, from Parameters, Winter 1998, pp. 11-27
  7. ^ Jupp, J. The Australian People: An Encyclopedia of the Nation, Its People and Their Origins, Cambridge University Press, October 1, 2001. ISBN 0-521-80789-1, p. 147.
  8. ^ The Macedonians genom Macedonian Heritage
  9. ^ Floudas, Demetrius Andreas; ”"A Name for a Conflict or a Conflict for a Name? An Analysis of Greece's Dispute with FYROM”,”. 24 (1996) Journal of Political and Military Sociology, 285. http://www.findarticles.com/p/articles/mi_qa3719/is_199601/ai_n8752910. Läst 11 februari 2008. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]